Enkel insats lindrar talängslan hos elever

Leda och lära nummer 6/2022: Att hjälpa elever att våga tala inför andra. En aktionsforskningsstudie om talängslan

Simon Eksmo.

En workshop på några timmar kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare i svenska och historia på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag hade till en början inga planer på att skriva. Men under de två år som vi arbetat med Ifous-programmet Lärares praktik och profession har jag blivit alltmer medveten om vad beprövad erfarenhet faktiskt innebär. Genom att skriva en artikel om mitt eget utvecklingsarbete kan jag vara med och bidra till den här beprövade erfarenheten, det känns både roligt och stort.

Vad handlar artikeln om?

– Om en insats för att stärka elever med talängslan. Mer precist beskriver artikeln en workshop med åtta mycket talängsliga gymnasieelever i årskurs ett. Elever hade själva anmält sig till workshopen och målet var att de skulle klara av att hålla det tal som ingår i nationella proven i svenska.

– Workshopen pågick under ett par timmar. Inledningsvis fick eleverna öva på att bara stå framför varandra, först i grupper om fyra och så småningom en och en. Eleverna fick också öva på att visualisera sig själva innan de höll sitt tal – hur de går in, ställer sig framför publiken, tittar åhörarna i ögonen, förankrar fötterna stadigt i golvet, tar ett djupt andetag och därefter börjar tala. Tanken var att de skulle använda sig av det här verktyget, den här tekniken, när de vid provtillfället höll sitt tal.

Vilka resultat har du sett?

– Ett mycket positivt resultat är att alla åtta elever klarade det nationella talprovet. Det gladde mig verkligen för jag har sett vilken ångest och panik de här eleverna kan få av bara tanken på att behöva prata inför publik. Jag såg också hur de under provet använde sig av de verktyg de hade fått under workshopen. Alla elever fick bra betyg på sina talprov och när jag pratade med dem efter provet trodde jag därför att alla skulle vara glada och nöjda med sin insats. Men två av eleverna tyckte att det kändes hemskt även efteråt, trots att de fått bra betyg. Jag insåg att för vissa elever försvinner inte den negativa känslan även om de klarar uppgiften och får ett bra betyg.  

”Nu kör jag den här workshopen för samtliga elever i retorikundervisningen. Det är uppskattat och funkar jättebra.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Numer kör jag den här workshopen för samtliga elever i retorikundervisningen inför det nationella provtalet, det är uppskattat och funkar jättebra. Workshopen är en enkel insats som ger väldigt mycket tillbaka. Att skriva en artikel har också medfört att jag är mer positiv till att på ett strukturerat sätt testa nya idéer i klassrummet. Tillsammans har detta har gjort mig tryggare i min yrkesroll.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Efter Ifous-programmet arbetar jag tillsammans med några kollegor även med det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan. Det baseras på samma metod som aktionsforskning men vi kallar det aktionsstudier. Vi har fått igång flera ämnesöverskridande grupper kring olika frågor och som flera gånger per termin träffas, stämmer av och diskuterar.

Simon Eksmo är gymnasielärare i svenska och historia på Kunskapsgymnasiet Norrköping.

Leda & lära nr 6/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-10 08:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser