Enkel insats lindrar talängslan hos elever

Leda och lära nummer 6/2022: Att hjälpa elever att våga tala inför andra. En aktionsforskningsstudie om talängslan

Simon Eksmo.

En workshop på några timmar kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare i svenska och historia på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag hade till en början inga planer på att skriva. Men under de två år som vi arbetat med Ifous-programmet Lärares praktik och profession har jag blivit alltmer medveten om vad beprövad erfarenhet faktiskt innebär. Genom att skriva en artikel om mitt eget utvecklingsarbete kan jag vara med och bidra till den här beprövade erfarenheten, det känns både roligt och stort.

Vad handlar artikeln om?

– Om en insats för att stärka elever med talängslan. Mer precist beskriver artikeln en workshop med åtta mycket talängsliga gymnasieelever i årskurs ett. Elever hade själva anmält sig till workshopen och målet var att de skulle klara av att hålla det tal som ingår i nationella proven i svenska.

– Workshopen pågick under ett par timmar. Inledningsvis fick eleverna öva på att bara stå framför varandra, först i grupper om fyra och så småningom en och en. Eleverna fick också öva på att visualisera sig själva innan de höll sitt tal – hur de går in, ställer sig framför publiken, tittar åhörarna i ögonen, förankrar fötterna stadigt i golvet, tar ett djupt andetag och därefter börjar tala. Tanken var att de skulle använda sig av det här verktyget, den här tekniken, när de vid provtillfället höll sitt tal.

Vilka resultat har du sett?

– Ett mycket positivt resultat är att alla åtta elever klarade det nationella talprovet. Det gladde mig verkligen för jag har sett vilken ångest och panik de här eleverna kan få av bara tanken på att behöva prata inför publik. Jag såg också hur de under provet använde sig av de verktyg de hade fått under workshopen. Alla elever fick bra betyg på sina talprov och när jag pratade med dem efter provet trodde jag därför att alla skulle vara glada och nöjda med sin insats. Men två av eleverna tyckte att det kändes hemskt även efteråt, trots att de fått bra betyg. Jag insåg att för vissa elever försvinner inte den negativa känslan även om de klarar uppgiften och får ett bra betyg.  

”Nu kör jag den här workshopen för samtliga elever i retorikundervisningen. Det är uppskattat och funkar jättebra.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Numer kör jag den här workshopen för samtliga elever i retorikundervisningen inför det nationella provtalet, det är uppskattat och funkar jättebra. Workshopen är en enkel insats som ger väldigt mycket tillbaka. Att skriva en artikel har också medfört att jag är mer positiv till att på ett strukturerat sätt testa nya idéer i klassrummet. Tillsammans har detta har gjort mig tryggare i min yrkesroll.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Efter Ifous-programmet arbetar jag tillsammans med några kollegor även med det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan. Det baseras på samma metod som aktionsforskning men vi kallar det aktionsstudier. Vi har fått igång flera ämnesöverskridande grupper kring olika frågor och som flera gånger per termin träffas, stämmer av och diskuterar.

Simon Eksmo är gymnasielärare i svenska och historia på Kunskapsgymnasiet Norrköping.

Leda & lära nr 6/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-10 08:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs – Trygga talare i svenska!

Flexibel digital kurs med Klara Härgestam! Få effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser