Enkel insats lindrar talängslan hos elever

Leda och lära nummer 6/2022: Att hjälpa elever att våga tala inför andra. En aktionsforskningsstudie om talängslan

Simon Eksmo.

En workshop på några timmar kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare i svenska och historia på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag hade till en början inga planer på att skriva. Men under de två år som vi arbetat med Ifous-programmet Lärares praktik och profession har jag blivit alltmer medveten om vad beprövad erfarenhet faktiskt innebär. Genom att skriva en artikel om mitt eget utvecklingsarbete kan jag vara med och bidra till den här beprövade erfarenheten, det känns både roligt och stort.

Vad handlar artikeln om?

– Om en insats för att stärka elever med talängslan. Mer precist beskriver artikeln en workshop med åtta mycket talängsliga gymnasieelever i årskurs ett. Elever hade själva anmält sig till workshopen och målet var att de skulle klara av att hålla det tal som ingår i nationella proven i svenska.

– Workshopen pågick under ett par timmar. Inledningsvis fick eleverna öva på att bara stå framför varandra, först i grupper om fyra och så småningom en och en. Eleverna fick också öva på att visualisera sig själva innan de höll sitt tal – hur de går in, ställer sig framför publiken, tittar åhörarna i ögonen, förankrar fötterna stadigt i golvet, tar ett djupt andetag och därefter börjar tala. Tanken var att de skulle använda sig av det här verktyget, den här tekniken, när de vid provtillfället höll sitt tal.

Vilka resultat har du sett?

– Ett mycket positivt resultat är att alla åtta elever klarade det nationella talprovet. Det gladde mig verkligen för jag har sett vilken ångest och panik de här eleverna kan få av bara tanken på att behöva prata inför publik. Jag såg också hur de under provet använde sig av de verktyg de hade fått under workshopen. Alla elever fick bra betyg på sina talprov och när jag pratade med dem efter provet trodde jag därför att alla skulle vara glada och nöjda med sin insats. Men två av eleverna tyckte att det kändes hemskt även efteråt, trots att de fått bra betyg. Jag insåg att för vissa elever försvinner inte den negativa känslan även om de klarar uppgiften och får ett bra betyg.  

”Nu kör jag den här workshopen för samtliga elever i retorikundervisningen. Det är uppskattat och funkar jättebra.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Numer kör jag den här workshopen för samtliga elever i retorikundervisningen inför det nationella provtalet, det är uppskattat och funkar jättebra. Workshopen är en enkel insats som ger väldigt mycket tillbaka. Att skriva en artikel har också medfört att jag är mer positiv till att på ett strukturerat sätt testa nya idéer i klassrummet. Tillsammans har detta har gjort mig tryggare i min yrkesroll.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Efter Ifous-programmet arbetar jag tillsammans med några kollegor även med det fortsatta utvecklingsarbetet på skolan. Det baseras på samma metod som aktionsforskning men vi kallar det aktionsstudier. Vi har fått igång flera ämnesöverskridande grupper kring olika frågor och som flera gånger per termin träffas, stämmer av och diskuterar.

Simon Eksmo är gymnasielärare i svenska och historia på Kunskapsgymnasiet Norrköping.

Leda & lära nr 6/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-10 08:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

DIGITAL KURS – Trygga talare i svenska

Kursledare Klara Härgestam ger dig i denna kurs effektiva verktyg och konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och gör dem trygga i sig själva vid muntliga presentationer. Flexibel start, tydligt upplägg, kursintyg och tillgång till kursen i 6 månader. JUST NU! Kampanjpris 749 kr ex. moms (ord.pris 996 kr ex. moms).

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan

En bra förskola är som huvudregel bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser