Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Utveckla skolan nummer 3/3019: Var med och skapa framtidstro! Hur man genomför entreprenörskap på riktigt.

Lars Vimre, Magnus Klang och Carl-Petter Bergh är lärare i ämnet ekonomi på Nacka gymnasium.

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi undervisar alla tre i företagsekonomi på ekonomiprogrammet och ville dela med oss av det arbetssätt kring entreprenörskap som vi under tre år utvecklat och arbetat med.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi genom att involvera Nacka näringsliv, har utvecklat kursen entreprenörskap och företagande där eleverna arbetar med UF-företag. Upprinnelsen till det hela var att vi ville lyfta kursen och göra något extra som inte alla andra skolor gör. Näringslivet har varit delaktig i den här kursen tidigare, men vi har tagit det ett steg vidare.

– I samarbete med näringslivet har vi byggt upp en modell som innebär att när eleverna bestämt sig för en affärside får de genomföra en affärspitch inför ett ”draknäste”, bestående av ett antal företagare i Nacka. I nästa steg, när eleverna arbetar med att utveckla sina företag, har lokala företagare inom sälj, marknadsföring och juridik kommit till skolan och både föreläst och coachat eleverna i deras arbeten. I samverkan med näringslivet har eleverna därefter fått möjlighet att sälja sina produkter i ett köpcentrum i Nacka. I det sista steget, då företagen ska avvecklas, har vi tagit in externa revisorer.

Vilka resultat har ni sett?

– Upplägget innebär att alla moment blir betydligt mer verklighetsförankrade. Samtliga medverkande, elever, lärare och inblandade företagare tycker också att det är ett väldigt roligt och lärorikt sätt att arbeta på. Eleverna har generellt högre betyg i den här kursen jämfört med andra ämnen. Det går förstås inte att dra några reella slutsatser av det men det är en indikation på att arbetssättet fungerar.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det innebär visserligen en hel del merjobb men vi tycker alla tre att det vi får tillbaka är så mycket mer värt. Att samverka med externa aktörer har också varit väldigt nyttigt för oss lärare. Mycket av skolans verksamhet sker ju ”inhouse” och vi insåg i början att vi inte var så vana att jobba utanför skolans gränser. Externa samarbetspartner innebär också att vi lärare inte alltid har hundra procent kontroll, vilket kan vara utmanande. Å andra sidan får vi genom samarbetet med näringslivet tillgång till ovärderlig kunskap. Särskilt i ämnen som marknadsföring och ledarskap, områden där det sker snabba förändringar hela tiden.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Hela arbetslaget med lärare från övriga ämnen ingår i projektet på ett eller annat sätt, vilket är väldigt inspirerande. Ett krav från näringslivet i Nacka var att deras insats inte skulle vara exklusiv för Nacka gymnasium utan omfatta samtliga gymnasieskolor. Det resulterade i att vi nu samverkar med ytterligare två gymnasieskolor som börjat arbeta på samma sätt. Också detta har varit väldigt berikande, dessutom befriande fritt från konkurrens och prestige mellan skolorna.

Carl-Petter Bergh, Lars Vimre och Magnus Klang är lärare i ämnet ekonomi vid Nacka gymnasium i Stockholm.

Epost: carl-petter.bergh@nacka.se, magnus.klang@nacka.se, lars.vimre@nacka.se

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-02-12 09:25 av


Relaterat

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Entreprenöriellt lärande skapar bättre undervisning men begreppet skaver

Både elever och lärare är överens om att entreprenöriellt lärande rymmer det mesta som gör undervisningen både bra och rolig. Men EL gör det samtidigt svårare för lärare att mäta och bedöma elevernas kunskaper, visar Monika Diehl.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.