Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Utveckla skolan nummer 3/3019: Var med och skapa framtidstro! Hur man genomför entreprenörskap på riktigt.

Lars Vimre, Magnus Klang och Carl-Petter Bergh är lärare i ämnet ekonomi på Nacka gymnasium.

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi undervisar alla tre i företagsekonomi på ekonomiprogrammet och ville dela med oss av det arbetssätt kring entreprenörskap som vi under tre år utvecklat och arbetat med.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi genom att involvera Nacka näringsliv, har utvecklat kursen entreprenörskap och företagande där eleverna arbetar med UF-företag. Upprinnelsen till det hela var att vi ville lyfta kursen och göra något extra som inte alla andra skolor gör. Näringslivet har varit delaktig i den här kursen tidigare, men vi har tagit det ett steg vidare.

– I samarbete med näringslivet har vi byggt upp en modell som innebär att när eleverna bestämt sig för en affärside får de genomföra en affärspitch inför ett ”draknäste”, bestående av ett antal företagare i Nacka. I nästa steg, när eleverna arbetar med att utveckla sina företag, har lokala företagare inom sälj, marknadsföring och juridik kommit till skolan och både föreläst och coachat eleverna i deras arbeten. I samverkan med näringslivet har eleverna därefter fått möjlighet att sälja sina produkter i ett köpcentrum i Nacka. I det sista steget, då företagen ska avvecklas, har vi tagit in externa revisorer.

Vilka resultat har ni sett?

– Upplägget innebär att alla moment blir betydligt mer verklighetsförankrade. Samtliga medverkande, elever, lärare och inblandade företagare tycker också att det är ett väldigt roligt och lärorikt sätt att arbeta på. Eleverna har generellt högre betyg i den här kursen jämfört med andra ämnen. Det går förstås inte att dra några reella slutsatser av det men det är en indikation på att arbetssättet fungerar.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det innebär visserligen en hel del merjobb men vi tycker alla tre att det vi får tillbaka är så mycket mer värt. Att samverka med externa aktörer har också varit väldigt nyttigt för oss lärare. Mycket av skolans verksamhet sker ju ”inhouse” och vi insåg i början att vi inte var så vana att jobba utanför skolans gränser. Externa samarbetspartner innebär också att vi lärare inte alltid har hundra procent kontroll, vilket kan vara utmanande. Å andra sidan får vi genom samarbetet med näringslivet tillgång till ovärderlig kunskap. Särskilt i ämnen som marknadsföring och ledarskap, områden där det sker snabba förändringar hela tiden.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Hela arbetslaget med lärare från övriga ämnen ingår i projektet på ett eller annat sätt, vilket är väldigt inspirerande. Ett krav från näringslivet i Nacka var att deras insats inte skulle vara exklusiv för Nacka gymnasium utan omfatta samtliga gymnasieskolor. Det resulterade i att vi nu samverkar med ytterligare två gymnasieskolor som börjat arbeta på samma sätt. Också detta har varit väldigt berikande, dessutom befriande fritt från konkurrens och prestige mellan skolorna.

Carl-Petter Bergh, Lars Vimre och Magnus Klang är lärare i ämnet ekonomi vid Nacka gymnasium i Stockholm.

Epost: carl-petter.bergh@nacka.se, magnus.klang@nacka.se, lars.vimre@nacka.se

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-02-12 09:25 av


Relaterat

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Entreprenöriellt lärande skapar bättre undervisning men begreppet skaver

Både elever och lärare är överens om att entreprenöriellt lärande rymmer det mesta som gör undervisningen både bra och rolig. Men EL gör det samtidigt svårare för lärare att mäta och bedöma elevernas kunskaper, visar Monika Diehl.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser