Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Utveckla skolan nummer 3/3019: Var med och skapa framtidstro! Hur man genomför entreprenörskap på riktigt.

Lars Vimre, Magnus Klang och Carl-Petter Bergh är lärare i ämnet ekonomi på Nacka gymnasium.

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi undervisar alla tre i företagsekonomi på ekonomiprogrammet och ville dela med oss av det arbetssätt kring entreprenörskap som vi under tre år utvecklat och arbetat med.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi genom att involvera Nacka näringsliv, har utvecklat kursen entreprenörskap och företagande där eleverna arbetar med UF-företag. Upprinnelsen till det hela var att vi ville lyfta kursen och göra något extra som inte alla andra skolor gör. Näringslivet har varit delaktig i den här kursen tidigare, men vi har tagit det ett steg vidare.

– I samarbete med näringslivet har vi byggt upp en modell som innebär att när eleverna bestämt sig för en affärside får de genomföra en affärspitch inför ett ”draknäste”, bestående av ett antal företagare i Nacka. I nästa steg, när eleverna arbetar med att utveckla sina företag, har lokala företagare inom sälj, marknadsföring och juridik kommit till skolan och både föreläst och coachat eleverna i deras arbeten. I samverkan med näringslivet har eleverna därefter fått möjlighet att sälja sina produkter i ett köpcentrum i Nacka. I det sista steget, då företagen ska avvecklas, har vi tagit in externa revisorer.

Vilka resultat har ni sett?

– Upplägget innebär att alla moment blir betydligt mer verklighetsförankrade. Samtliga medverkande, elever, lärare och inblandade företagare tycker också att det är ett väldigt roligt och lärorikt sätt att arbeta på. Eleverna har generellt högre betyg i den här kursen jämfört med andra ämnen. Det går förstås inte att dra några reella slutsatser av det men det är en indikation på att arbetssättet fungerar.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det innebär visserligen en hel del merjobb men vi tycker alla tre att det vi får tillbaka är så mycket mer värt. Att samverka med externa aktörer har också varit väldigt nyttigt för oss lärare. Mycket av skolans verksamhet sker ju ”inhouse” och vi insåg i början att vi inte var så vana att jobba utanför skolans gränser. Externa samarbetspartner innebär också att vi lärare inte alltid har hundra procent kontroll, vilket kan vara utmanande. Å andra sidan får vi genom samarbetet med näringslivet tillgång till ovärderlig kunskap. Särskilt i ämnen som marknadsföring och ledarskap, områden där det sker snabba förändringar hela tiden.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Hela arbetslaget med lärare från övriga ämnen ingår i projektet på ett eller annat sätt, vilket är väldigt inspirerande. Ett krav från näringslivet i Nacka var att deras insats inte skulle vara exklusiv för Nacka gymnasium utan omfatta samtliga gymnasieskolor. Det resulterade i att vi nu samverkar med ytterligare två gymnasieskolor som börjat arbeta på samma sätt. Också detta har varit väldigt berikande, dessutom befriande fritt från konkurrens och prestige mellan skolorna.

Carl-Petter Bergh, Lars Vimre och Magnus Klang är lärare i ämnet ekonomi vid Nacka gymnasium i Stockholm.

Epost: carl-petter.bergh@nacka.se, magnus.klang@nacka.se, lars.vimre@nacka.se

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-02-12 09:25 av


Relaterat

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Entreprenöriellt lärande skapar bättre undervisning men begreppet skaver

Både elever och lärare är överens om att entreprenöriellt lärande rymmer det mesta som gör undervisningen både bra och rolig. Men EL gör det samtidigt svårare för lärare att mäta och bedöma elevernas kunskaper, visar Monika Diehl.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.