Att lära med Skype

Artikel nr 4 2011: Ett givande lärande med Skype. Ett klass- och ämnesövergripande projekt

Med hjälp av Skype formade Camilla Björkman och Mia Olsson undervisningen efter elevernas vardag. Entusiastiska elever som lyfte sin kunskapsnivå, blev resultatet av det klass- och ämnesövergripande projektet.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har alltid pratat om att hitta tillvägagångssätt i undervisningen som eleverna kan känna sig hemma i. På vår skola har vi 1:1-datorer. Vi ville få mer användning för dem och fler sätt att kommunicera. Vi ville också arbeta ämnesövergripande. Sedan tidigare visste vi att eleverna använder sig av Skype. Med artikeln vill vi förmedla ett arbetssätt där undervisningen kopplas ihop med elevernas vardag.

Vad handlar artikeln om?

– Vår vision var att få till ett bra arbetssätt som gynnar samarbete både lokalt och globalt. Vi började i liten skala där två klasser parades ihop, med 2-3 elever i varje grupp. De hade bara kontakt genom Skype, trots att de satt i klassrummen bredvid varandra. Det blev ett klass- och ämnesövergripande projekt inom geografi och fysik med tema luft och vatten.

Vad har ni sett för resultat?

– Det blev ett fantastiskt samarbete mellan klasserna, som sinsemellan var ganska olika, en med NO-profil och en med internationell profil. Eleverna hade olika perspektiv på arbetet och kunde ge och ta av varandra. Många elever vågade mer och hade lättare att uttrycka sig när de inte såg varandra. Eleverna fick ta mer ansvar för sitt arbete eftersom det syns vem som skriver vad.

– Detta är verkligen att möta eleverna i deras vardag. Att skajpa var redan innan projektet naturligt för dem. De har slutat mejla. På Skype kan de se om den andra är uppkopplad och bifoga filer som öppnas direkt. Därför var eleverna också så entusiastiska inför grupparbetet. Den som blev sjuk kopplade upp sig hemifrån. Det var inget som vi krävde, men de tyckte det var så roligt och ville vara delaktiga.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har fortfarande samma utgångspunkt i vår undervisning – att hitta delar i elevernas vardag att dra in i undervisningen. Några lärare har blivit intresserade och ställer frågor om projektet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft en presentation av projektet där två elever fick vara uppkopplade via Skype hemifrån och berätta hur de upplevde grupparbetet och vad det gav för resultat för dem.

 

Camilla Björkman är utbildad 4-9 grundskollärare i Ma och NO/Tk och arbetar idag på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

E-post: camilla.bjorkman@nacka.se

Mia Olsson är utbildad 4-9 grundskollärare i SO och arbetar idag på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

E-post: mia.olsson@nacka.se

 

Gunilla Nordin

Sidan publicerades 2012-04-04 14:53 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2012-04-26 20:14 av Hedda Lovén


Relaterat

Att arbeta med elevdatorer i slöjden

Hur kan man förena traditionell undervisning med modern dokumentationsteknik? I textilläraren Anneli Skiölds artikel "iSlojd – Egen dator i slöjden" beskriver hon hur eleverna i årskurs 6 på en Nackaskola syr kläder och dokumenterar sin arbetsprocess med hjälp av sina MacBooks, och redovisar inför sina klasskamrater med hjälp av dataprojektorn.

Interaktiva skrivtavlor och aktiva lärare

Under 2008 utrustades 33 klassrum på Carlssons Skola med digital utrustning. Avsikten var att simulera nytänkande inom pedagogiken bland den undervisande personalen och att utmana och vägleda eleverna med nya pedagogiska grepp.

Teknik som ett integrerat ämne

Många lärare upplever att de inte behärskar att undervisa i teknik då deras förkunskaper är för dåliga. Jane Rosenquist har i sin undervisning integrerat ämnet teknik i de andra ämnena, tekniken har fått en mening, en plats i ett sammanhang.

Övningar med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet

Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete

Med hjälp av "läranderonder" har Johan Skytteskolan i Älvsjö utvecklat mer inkluderande lärmiljöer, berättar biträdande rektor Monika Strandberg. Hon har nu beskrivit arbetet i en utvecklingsartikel.

”Det är verksamheten som är problemet när det inte fungerar”

Laröds skola har bedrivit ett utvecklingsarbete som har resulterat i en synvända: Eleven är aldrig bekymret, det är miljön som är problemet när det inte fungerar. Rektor Gull-Britt Holm och biträdande rektor Katja Vinulv har skrivit en artikel om utvecklingsarbetet.

Podcast skapar motivation och höjer resultat

Att använda podcast i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

”Den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig”

Daniel Fredriksson har arbetat fram en praktisk metod som hjälper lärare och elever att skapa studiero i klassrummet. Alla elever som vill lära sig ska få en möjlighet att göra det, säger Daniel, och då finns inget utrymme för att köra enmansrace: alla i arbetslaget måste vara med på tåget.

Film som dokumentationsverktyg

På förskolan Vintergatan i Stockholm har barnen fått arbeta med film. Utifrån barnens egna hypoteser har de gemensamt skapat korta filmer som därefter har gjorts tillgängliga på internet.

Elever fångar hembygdshistoria genom ny teknik

Att använda QR-koder i stadsvandringen gjorde att både elevernas kunskaper om sin hembygd, och intresse för den, ökade betydligt. Det visar en utvecklingsartikel av tre lärare i Nacka kommun.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?