Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Anneli Björkman och Linda Björkman arbetar på Boo Gårds skola i Nacka.

Varför ville ni skriva om ert utvecklingsarbete?

– Hela skolan fick ta del av PISA-undersökningen för några år sedan där det tydligt framkom att resultaten hade sjunkit när det gäller läsförståelse. Då kom lärarna igång med Läslyftet, men fritids stod utanför. Då fick jag (Linda) uppdraget som förstelärare att leda fritids i det arbetet. Tillsammans skrev vi en vägledning om språkutvecklande arbete i fritidshemmet för Nacka kommun som har börjat användas och blev uppmuntrade att söka Fjädern-priset (en möjlighet att dokumentera sitt utvecklingsarbete för lärare i Nacka kommun, reds anmärkning).

– Det finns inte så mycket skrivet om hur man ska arbeta språkmedvetet på fritids. Anneli är en erfaren fritidspedagog och jag är lågstadielärare och förstelärare och hade som sagt en roll att leda fritids i det här arbetet. Vi hade ett väldigt roligt samarbete och mycket som vi ville dela med oss av. Det var väldigt utvecklande att arbeta tillsammans som lärare och fritidspedagog, två olika yrkeskategorier som möts och skriver tillsammans.

Vad handlar ert arbete om?

– Vårt utvecklingsarbete handlar om hur vi kan utveckla fritidspersonalen så att de kan arbeta mer språkmedvetet med eleverna. Det finns massor av utrymme för personal på fritids att arbeta språkmedvetet och skapa miljöer på skolan så att barnen kan öka sin kunskap kring språk och kommunikation. Både dagtid och eftermiddagstid och all tid där emellan.

– Det handlar om ett förhållningssätt också, vi vill tänka språkmedvetet i alla led. I hur vi pratar med varandra som vuxna och vuxna till barn, hur vi högläser en bok, hur vi ställer frågor i samband med högläsning. Man kan göra så oerhört mycket. Vår vision är också att höja statusen för fritidpedagogyrket, och det finns en strävan efter att fritidspedagoger och lärare ska ha ett gemensamt förhållningssätt. Vi tycker att vi har fått till en bra gemensam plattform på Boo gårds skola och att det var ett gott exempel att lyfta fram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Samarbetet mellan klasslärare och fritids har stärkts i och med arbetet med Språklyftet, som vi kallar det. Man planerar mer tillsammans utifrån språket och hur man kan förbättra medvetenheten kring språk. Vi kan också se att man tänker språkmedvetet i alla led – är man på en utedag säger man inte bara ”där borta står ett träd” utan ”där står en ek” och ”det finns ekollon på trädet”. Att hela tiden ta in de här begreppen och förtydliga för barnen.

– Vi kan verkligen se att arbetet har påverkat miljön i skolan. När man kommer in på vår skola kan man se att vi jobbar språkmedvetet. Vi har satt upp olika begrepp överallt på väggarna. Vi har ordentliga läshörnor och vi jobbar för att biblioteket ska användas mer effektivt och intensivt även på eftermiddagstid och att böcker, tidningar och material används på ett mycket mer medvetet sätt även från fritidshemspersonalen.

– På skolan har vi tre fritidshemsavdelningar och en klubben-avdelning. Tanken är att vi ska ha samma förhållningssätt i hela skolan och på fritids. Det tar tid att arbeta fram det eftersom pedagogerna på fritids har så många olika anställningsformer och erfarenheter. Vi tror i det långa loppet att barnen tjänar på att vi har samma sätt att se på olika saker. Bland annat när det gäller hur vi låter barnen komma fram i samlingar och hur man jobbar med att få barnen att våga säga sina åsikter. Men också när det gäller högläsningen, där märker man ett helt annat intresse nu och ett annat mod att läsa högt i barngrupper bland pedagogerna. Det var inte alla som var bekväma med det från början. Inom fritids finns det olika personalgrupper med olika bakgrund och det är inte säkert att man känner sig jättebekväm med att läsa högt i en barngrupp och ställa olika frågor. Det är ett resultat som vi kan se hos de vuxna. Hos barnen ser vi att de verkligen värnar om sina läshörnor.

– Det handlar också om systematisk kvalitetsutveckling. Pedagoger som jobbar på fritids har väldigt olika utbildning. Ska vi höja vår status måste vi hitta ett gemensamt förhållningssätt och lära av varandra. Vi har genom vårt arbete fått ett mer medvetet sätt att göra det och det har också blivit mycket mer systematiskt. Men det gäller att ha en skolledning som vill satsa och som ser att det gör skillnad i fritidshemmen och att det blir en högre kvalitet.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

Linda: Jag tänker hela tiden på hur vi kan plocka in språket i det vi arbetar med när jag samarbetar med fritids, vad vi än jobbar med, oavsett om det är NO eller idrott. Det har blivit mer tydligt att vi alla har ett sådant tänk. Men jag tänker också att det alltid går att förbättra. Även om vi har kommit lång har vi massor kvar att jobba med.

Anneli: Vi är mitt i en process och plockar små resultat hela tiden. Det är det utveckling handlar om, att det ska vara ständigt i rullning. Jag tänker också att det är viktigt att vi håller i arbetet med Språklyftet och att vi levandegör det i alla möten och har det som en punkt på dagordningen.

– En annan konkret sak som har kommit till efter arbetet med vägledningen, är att vi har fått till ett språkombud på varje skola. Vi tänkte att det var dumt att inte kunskapsdela det vi hade arbetat med. Så från och med det här läsåret har alla fritidshem ett språkombud. Fritidshemmen behöver bli bättre på att nätverka med varandra. Skolorna är inte likvärdiga och då har man ett ansvar att nätverka så mycket det går och dela med sig, inte bara inom sin skola utan också till andra skolor i närheten. Det känns jätteroligt att det har dragit igång.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Genom våra arbetslag i årskurs 1-3 och på fritids. Vi har även fått presentera vårt arbete på ett personalmöte vilket möttes med mycket positiva ordalag. Vi har även en mapp på Google drive där man kan lägga tips och idéer när man har gjort något som man tycker fungerar, och på så sätt dela med andra. Risken är alltid oavsett med vad man än påbörjar, att det pågår ett tag, men vi är inne på tredje året nu. Arbete med språk och kommunikation är ingen fluga – det är ett måste för både vuxna och elever i vårt samhälle.

Anneli Björkman är fritidspedagog och utvecklingsledare på Boo Gårds skola i Nacka kommun. E-post: anneli.bjorkman@nacka.se 

Linda Björkman är lågstadielärare och förstelärare på Boo Gårds skola i Nacka kommun. E-post: linda.bjorkman@nacka.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-03-28 10:39 av Hedda Lovén


Relaterat

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.