Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Anneli Björkman och Linda Björkman arbetar på Boo Gårds skola i Nacka.

Varför ville ni skriva om ert utvecklingsarbete?

– Hela skolan fick ta del av PISA-undersökningen för några år sedan där det tydligt framkom att resultaten hade sjunkit när det gäller läsförståelse. Då kom lärarna igång med Läslyftet, men fritids stod utanför. Då fick jag (Linda) uppdraget som förstelärare att leda fritids i det arbetet. Tillsammans skrev vi en vägledning om språkutvecklande arbete i fritidshemmet för Nacka kommun som har börjat användas och blev uppmuntrade att söka Fjädern-priset (en möjlighet att dokumentera sitt utvecklingsarbete för lärare i Nacka kommun, reds anmärkning).

– Det finns inte så mycket skrivet om hur man ska arbeta språkmedvetet på fritids. Anneli är en erfaren fritidspedagog och jag är lågstadielärare och förstelärare och hade som sagt en roll att leda fritids i det här arbetet. Vi hade ett väldigt roligt samarbete och mycket som vi ville dela med oss av. Det var väldigt utvecklande att arbeta tillsammans som lärare och fritidspedagog, två olika yrkeskategorier som möts och skriver tillsammans.

Vad handlar ert arbete om?

– Vårt utvecklingsarbete handlar om hur vi kan utveckla fritidspersonalen så att de kan arbeta mer språkmedvetet med eleverna. Det finns massor av utrymme för personal på fritids att arbeta språkmedvetet och skapa miljöer på skolan så att barnen kan öka sin kunskap kring språk och kommunikation. Både dagtid och eftermiddagstid och all tid där emellan.

– Det handlar om ett förhållningssätt också, vi vill tänka språkmedvetet i alla led. I hur vi pratar med varandra som vuxna och vuxna till barn, hur vi högläser en bok, hur vi ställer frågor i samband med högläsning. Man kan göra så oerhört mycket. Vår vision är också att höja statusen för fritidpedagogyrket, och det finns en strävan efter att fritidspedagoger och lärare ska ha ett gemensamt förhållningssätt. Vi tycker att vi har fått till en bra gemensam plattform på Boo gårds skola och att det var ett gott exempel att lyfta fram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Samarbetet mellan klasslärare och fritids har stärkts i och med arbetet med Språklyftet, som vi kallar det. Man planerar mer tillsammans utifrån språket och hur man kan förbättra medvetenheten kring språk. Vi kan också se att man tänker språkmedvetet i alla led – är man på en utedag säger man inte bara ”där borta står ett träd” utan ”där står en ek” och ”det finns ekollon på trädet”. Att hela tiden ta in de här begreppen och förtydliga för barnen.

– Vi kan verkligen se att arbetet har påverkat miljön i skolan. När man kommer in på vår skola kan man se att vi jobbar språkmedvetet. Vi har satt upp olika begrepp överallt på väggarna. Vi har ordentliga läshörnor och vi jobbar för att biblioteket ska användas mer effektivt och intensivt även på eftermiddagstid och att böcker, tidningar och material används på ett mycket mer medvetet sätt även från fritidshemspersonalen.

– På skolan har vi tre fritidshemsavdelningar och en klubben-avdelning. Tanken är att vi ska ha samma förhållningssätt i hela skolan och på fritids. Det tar tid att arbeta fram det eftersom pedagogerna på fritids har så många olika anställningsformer och erfarenheter. Vi tror i det långa loppet att barnen tjänar på att vi har samma sätt att se på olika saker. Bland annat när det gäller hur vi låter barnen komma fram i samlingar och hur man jobbar med att få barnen att våga säga sina åsikter. Men också när det gäller högläsningen, där märker man ett helt annat intresse nu och ett annat mod att läsa högt i barngrupper bland pedagogerna. Det var inte alla som var bekväma med det från början. Inom fritids finns det olika personalgrupper med olika bakgrund och det är inte säkert att man känner sig jättebekväm med att läsa högt i en barngrupp och ställa olika frågor. Det är ett resultat som vi kan se hos de vuxna. Hos barnen ser vi att de verkligen värnar om sina läshörnor.

– Det handlar också om systematisk kvalitetsutveckling. Pedagoger som jobbar på fritids har väldigt olika utbildning. Ska vi höja vår status måste vi hitta ett gemensamt förhållningssätt och lära av varandra. Vi har genom vårt arbete fått ett mer medvetet sätt att göra det och det har också blivit mycket mer systematiskt. Men det gäller att ha en skolledning som vill satsa och som ser att det gör skillnad i fritidshemmen och att det blir en högre kvalitet.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

Linda: Jag tänker hela tiden på hur vi kan plocka in språket i det vi arbetar med när jag samarbetar med fritids, vad vi än jobbar med, oavsett om det är NO eller idrott. Det har blivit mer tydligt att vi alla har ett sådant tänk. Men jag tänker också att det alltid går att förbättra. Även om vi har kommit lång har vi massor kvar att jobba med.

Anneli: Vi är mitt i en process och plockar små resultat hela tiden. Det är det utveckling handlar om, att det ska vara ständigt i rullning. Jag tänker också att det är viktigt att vi håller i arbetet med Språklyftet och att vi levandegör det i alla möten och har det som en punkt på dagordningen.

– En annan konkret sak som har kommit till efter arbetet med vägledningen, är att vi har fått till ett språkombud på varje skola. Vi tänkte att det var dumt att inte kunskapsdela det vi hade arbetat med. Så från och med det här läsåret har alla fritidshem ett språkombud. Fritidshemmen behöver bli bättre på att nätverka med varandra. Skolorna är inte likvärdiga och då har man ett ansvar att nätverka så mycket det går och dela med sig, inte bara inom sin skola utan också till andra skolor i närheten. Det känns jätteroligt att det har dragit igång.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Genom våra arbetslag i årskurs 1-3 och på fritids. Vi har även fått presentera vårt arbete på ett personalmöte vilket möttes med mycket positiva ordalag. Vi har även en mapp på Google drive där man kan lägga tips och idéer när man har gjort något som man tycker fungerar, och på så sätt dela med andra. Risken är alltid oavsett med vad man än påbörjar, att det pågår ett tag, men vi är inne på tredje året nu. Arbete med språk och kommunikation är ingen fluga – det är ett måste för både vuxna och elever i vårt samhälle.

Anneli Björkman är fritidspedagog och utvecklingsledare på Boo Gårds skola i Nacka kommun. E-post: anneli.bjorkman@nacka.se 

Linda Björkman är lågstadielärare och förstelärare på Boo Gårds skola i Nacka kommun. E-post: linda.bjorkman@nacka.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-03-28 10:39 av


Relaterat

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.

Barnen forskar i grönsakslandet

Barnens intresse får styra när Trädgårdens förskola närstuderar grönsaker. Med hjälp av sapere-metoden hittade de tre favoriter att forska vidare på; en process som inneburit många aha-upplevelser för både barn och personal. ”Jag hade ingen aning om att det fanns majs i andra färger än gult”, säger Carina Kristensson, förskollärare.