Filmning och sambedömning synliggör förmågor

Artikel nr 12 2014: På spaning efter elevers förmågor

kaindl_simonsson

Therese Kaindl och Helena Simonsson arbetar på Ribbaskolan i Jönköpings kommun.

Elevers förmågor blir synligare genom videofilmning och sambedömning över ämnesgränser.
– Vi upptäckte förmågor hos elever som vi kanske inte hade förväntat oss, säger Helena Simonsson på Ribbaskolan i Gränna.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har båda ett stort intresse av sambedömning och samverkan mellan ämnesgränser, något också krävs av Lgr 11. En föreläsning av Göran Svanelid kring begreppen ”The big five” väckte ett intresse att utgå från dessa förmågor vid bedömningar.

Vad handlar artikeln om?

– Om vilka förmågor som pedagogen kan få syn på hos elever genom videofilmning. Vi har filmat tre klasser i årskurs 7 under en muntlig debatt kring bilens framtid. Debatten omfattade ämnena svenska och teknik. Vi har därefter analyserat materialet utifrån ”The big five”, det vill säga kommunikations- begrepps-, procedur-, analys- samt metakognitiv förmåga. Eleverna tittade också på filmen och fick sedan göra en själv- och kamratbedömning av sina insatser.

Vilka resultat har ni sett?

– Att videofilmning är ett ovärderligt verktyg eftersom det synliggör förmågor hos eleverna som man som pedagog inte hinner se under en vanlig lektion. Filmning ger möjlighet att gå tillbaka och analysera elevernas insatser flera gånger. Vi upptäckte förmågor hos elever som vi kanske inte hade förväntat oss. Det var smärtsamt men nyttigt att inse hur mycket man styrs av sina förväntningar.

– Ett tydligt resultat är också att svaghet respektive styrka i en viss förmåga ofta visar sig över ämnesgränser. Därför är sambedömning ett bra redskap.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi samarbetar mer med videobedömning över ämnesgränser. Våra erfarenheter har gjort oss mer ödmjuka i våra bedömningar. Videofilmningarna har också medfört ett tydligare engagemang hos eleverna.

Hur för ni arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Här på skolan arbetar vi mer kring att stärka elevers förmågor snarare än att peka på specifika ämnesmål. Therese Kaindl har föreläst för besökare från flera olika kommuner om elevers delaktighet i undervisningen.

Susanne Sawander

Therese Kaindl är utbildad ämneslärare och arbetar idag som lärare i svenska, engelska och tyska på Ribbaskolan i Gränna, Jönköpings kommun.
E-post: therese.kaindl@jonkoping.se

Helena Simonsson är utbildad4-9-lärare och arbetar idag som lärare i matematik och teknik på Ribbaskolan i Gränna, Jönköpings kommun.
E-post: helena.simonsson@jonkoping.se

Sidan publicerades 2014-06-11 17:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Boksamtal utvecklar elevers läsförståelse

Med hjälp av boksamtal utvecklar lärarna Anna Franklin och Elisabet Landh sina elevers läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. I en utvecklingsartikel berättar de om sina erfarenheter.

Att få elever intresserade av demokrati och hållbar utveckling

Genom att genomföra ett ungdomsparlament i Turkiet fick eleverna på Myrsjöskolans högstadium i Nacka kommun ta praktisk del av den demokratiska processen.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.