Filmskapande i matten

Artikel nr 11 2012: Matematik och Youtube – Om filmskapande i matematikundervisningen

 

Åsa Girgensohn

Åsa Girgensohn har skrivit om matematik och Youtube.

Den nya läroplanen med nationella prov i årskurs 6 blev inledningen på Åsa Girgensohns arbetssätt med Youtube i matematikundervisningen. Filmerna bidrog till att samtliga elever klarade kravgränsen för godkänt.

Varför ville du skriva en artikel?

– Jag fick reda på Fjädern-priset och ville delta i det. Men jag var också intresserad av att faktiskt skriva om det jag jobbar med, vad jag gjorde och varför.

Vad handlar artikeln om?

– Om matematik och Youtube, om hur jag jobbade med klassen och försökte göra matten så förståelig som möjligt för eleverna. De skulle kunna träna på egen hand genom att titta på filmerna som gjordes tillsammans i klassrummet. Filmerna handlar till exempel om hur man gör när man räknar ut ekvationer och hur man jobbar med x.

Vad har du sett för resultat?

– Jag frågade eleverna efteråt och samtliga upplevde att de hade blivit hjälpta av att titta på filmerna. Även föräldrarna kunde se filmerna eftersom jag skickade länkar till dem. Många föräldrar har inte räknat kortdivision förut. Nu fick de se hur man räknar så att de kunde hjälpa till med repetitionerna hemma. Jag kunde hänvisa till filmerna där vi räknar steg för steg.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Min tid gick tidigare ut på att förklara om och om igen, samma sak. Nu kunde eleverna titta på filmerna i stället för att ta av min tid för repetition. Jag fick mer tid till att hjälpa de som hade det svårt, eller lätt för sig, att komma vidare. Jag blev mer friställd.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Dels har jag berättat om arbetssättet för kollegorna på skolan, och visat hur lätt det är att göra filmer och lägga upp dem på Youtube. Varje gång fick också föräldrar länkar till filmerna. En del andra besökare på Youtube har använt filmerna och kontaktat mig. Jag har inte filmat eleverna ansikten förutom där de fått föräldrarnas medgivande. Det är snarare händer som skriver eller bygger något. Det är viktigt att tänka på om man vill filma elever.

Hur går du vidare nu?

– Jag var klasslärare för en 6:a när artikeln skrevs. Nu har jag börjat om med en 4:a. Jag fortsätter att jobba med filmandet, fast med en ny klass. Men jag använder inte samma filmer med den nya klassen. Det är viktigt att eleverna själva är med och gör filmerna.

Gunilla Nordin

Åsa Girgensohn är klasslärare för årskurs 4 på Björknässkolan i Nacka.
E-post: asa.girgensohn@nacka.se

Sidan publicerades 2013-01-10 13:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-01-24 16:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitalt lärande syns inte i resultatmätningar

Det konstaterar Susanne Kjällander i sin avhandling Designs for Learning in an ExtendedDigital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom -där hon undersökt elevers interaktion, meningsskapande och lärande med digitala lärresurser.

IKT i grund- och gymnasieskolans matematikundervisning

Snart sagt alla unga männi­skor har tillgång till datorer och digitala medier på ett sätt som inte gick att förutse ens för tre år ­sedan. Dessa nya verktyg kommer nu in i skolan på bred front genom de så ­kallade ­en-till-en-satsningarna, där varje elev får tillgång till en egen dator. Att ta tillvara teknikens möjligheter är ­viktigt för alla lärare. Den här boken svarar på denna utmaning.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser