Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Utveckla skolan nummer 11/2022: Digitala klassrum En undersökning om fjärrundervisningens möjligheter och utmaningar

Fanny Bergquist.

Den fjärrundervisning som Fanny Bergquist bedrev i SO under coronapandemin bidrog till att öka elevernas lärande. Hon konstaterar att det inte var fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet.

Varför ville du skriva en artikel?

– Under coronapandemin ställdes vi inför helt nya utmaningar i skolan. Jag hade tidigare utformat en undervisningsmodell och jag ville prova om den kunde fungera lika bra i den digitala undervisningen som i det fysiska klassrummet. Det visade sig att den gjorde det. Att skriva en artikel blir ett sätt att dela med sig av mina erfarenheter, och förhoppningsvis kunna inspirera andra lärare att våga tänka nytt. Jag tänker också att det i förlängningen kan gynna elevernas lärande. 

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur jag bedrev min SO-undervisning på Skuru skolas högstadium under coronapandemin. I artikeln beskriver jag hur jag använder Powerpoint som undervisningsverktyg. Jag har undersökt hur elevernas kunskapsinlärning påverkades av undervisningen, men jag har också tittat på vilka utmaningar och möjligheter som fjärrundervisningen medförde. 

Vilka resultat har du sett?

– Att fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande, men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som jag använder i det fysiska klassrummet. Det innebär bland annat att jag använde bildstöd och en dagordning där det tydligt framgår vad eleverna ska göra, samt hur, när och hur länge.

– De utmaningar som jag upplevde med fjärrundervisningen var framförallt att inte kunna interagera med eleverna som vanligt. Det var mycket svårare att ge dem den hjälp som de behövde. Det var också helt omöjligt att anpassa den fysiska miljön runt eleverna när de arbetade hemma. För vissa elever innebar det att det blev svårare att hålla fokus på uppgiften eftersom de distraherades av annat i hemmiljön.

– Samtidigt visar också resultaten att det fysiska klassrummet kanske inte alltid är den bästa platsen för inlärning. De främsta möjligheterna som jag såg med fjärrundervisningen är att det gav eleverna bättre studiero. De kunde sova lite längre på morgonen, vilket bidrog till att de fick mer energi, och att deras stressnivå minskade. Jag tänker att det skulle kunna vara gynnsam för vissa elever att studera hemifrån en dag i veckan. Det skulle kunna ha en positiv effekt på inlärning och koncentration.

”Jag har fått en större förståelse för möjligheterna med fjärrundervisning och att det exempelvis skulle kunna vara positivt med fler hemstudiedagar.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag tror inte att mitt arbete har förändrats av projektet i sig. Men jag har fått en större förståelse för möjligheterna med fjärrundervisning och att det exempelvis skulle kunna vara positivt med fler hemstudiedagar. Jag har också fått bekräftat att den här lektionsstrukturen som jag använder fungerar både i det fysiska och det digitala klassrummet.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– När jag skrev artikeln jobbade jag på Skuru skola, och där har jag berättat om projektet och fått positiv respons från mina kollegor. Sedan dess har jag bytt arbetsplats och jobbar numera på Myrsjöskolan i Nacka. Här jobbar jag vidare med samma undervisningsmodell och tanken är att jag ska berätta om projektet på lärarkonferenser. I och med att jag har skrivit den här artikeln så hoppas jag att mina erfarenheter ska spridas vidare även till kollegor på andra skolor som förhoppningsvis kan inspireras.  

Fanny Bergquist är förstelärare, lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9, och
arbetar på Skuru skola i Nacka kommun.

Utveckla skolan nr 11/2022

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2023-01-10 09:02 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-01-11 09:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se inspelade föreläsningar via vår webbkonferens mellan 19 okt–16 nov. Boka din plats till lägsta pris idag!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. ”Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera”, säger hon.

Forskare: Skriva för hand förbättrar läsförmågan

Debatten om svenska barns handstil rasar. Och forskning visar att träning i handskrivande är avgörande – även för barns läsning. Men inte ens dator­skrivandet sker på rätt sätt.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser