Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Utveckla skolan nummer 11/2022: Digitala klassrum En undersökning om fjärrundervisningens möjligheter och utmaningar

Fanny Bergquist.

Den fjärrundervisning som Fanny Bergquist bedrev i SO under coronapandemin bidrog till att öka elevernas lärande. Hon konstaterar att det inte var fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet.

Varför ville du skriva en artikel?

– Under coronapandemin ställdes vi inför helt nya utmaningar i skolan. Jag hade tidigare utformat en undervisningsmodell och jag ville prova om den kunde fungera lika bra i den digitala undervisningen som i det fysiska klassrummet. Det visade sig att den gjorde det. Att skriva en artikel blir ett sätt att dela med sig av mina erfarenheter, och förhoppningsvis kunna inspirera andra lärare att våga tänka nytt. Jag tänker också att det i förlängningen kan gynna elevernas lärande. 

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur jag bedrev min SO-undervisning på Skuru skolas högstadium under coronapandemin. I artikeln beskriver jag hur jag använder Powerpoint som undervisningsverktyg. Jag har undersökt hur elevernas kunskapsinlärning påverkades av undervisningen, men jag har också tittat på vilka utmaningar och möjligheter som fjärrundervisningen medförde. 

Vilka resultat har du sett?

– Att fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande, men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som jag använder i det fysiska klassrummet. Det innebär bland annat att jag använde bildstöd och en dagordning där det tydligt framgår vad eleverna ska göra, samt hur, när och hur länge.

– De utmaningar som jag upplevde med fjärrundervisningen var framförallt att inte kunna interagera med eleverna som vanligt. Det var mycket svårare att ge dem den hjälp som de behövde. Det var också helt omöjligt att anpassa den fysiska miljön runt eleverna när de arbetade hemma. För vissa elever innebar det att det blev svårare att hålla fokus på uppgiften eftersom de distraherades av annat i hemmiljön.

– Samtidigt visar också resultaten att det fysiska klassrummet kanske inte alltid är den bästa platsen för inlärning. De främsta möjligheterna som jag såg med fjärrundervisningen är att det gav eleverna bättre studiero. De kunde sova lite längre på morgonen, vilket bidrog till att de fick mer energi, och att deras stressnivå minskade. Jag tänker att det skulle kunna vara gynnsam för vissa elever att studera hemifrån en dag i veckan. Det skulle kunna ha en positiv effekt på inlärning och koncentration.

”Jag har fått en större förståelse för möjligheterna med fjärrundervisning och att det exempelvis skulle kunna vara positivt med fler hemstudiedagar.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag tror inte att mitt arbete har förändrats av projektet i sig. Men jag har fått en större förståelse för möjligheterna med fjärrundervisning och att det exempelvis skulle kunna vara positivt med fler hemstudiedagar. Jag har också fått bekräftat att den här lektionsstrukturen som jag använder fungerar både i det fysiska och det digitala klassrummet.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– När jag skrev artikeln jobbade jag på Skuru skola, och där har jag berättat om projektet och fått positiv respons från mina kollegor. Sedan dess har jag bytt arbetsplats och jobbar numera på Myrsjöskolan i Nacka. Här jobbar jag vidare med samma undervisningsmodell och tanken är att jag ska berätta om projektet på lärarkonferenser. I och med att jag har skrivit den här artikeln så hoppas jag att mina erfarenheter ska spridas vidare även till kollegor på andra skolor som förhoppningsvis kan inspireras.  

Fanny Bergquist är förstelärare, lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9, och
arbetar på Skuru skola i Nacka kommun.

Utveckla skolan nr 11/2022

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2023-01-10 09:02 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-01-11 09:54 av Susanne Sawander


Relaterat

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se samma föreläsningar via vår webbkonferens mellan 19 oktober och 16 november.

Geografi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i geografi på högstadiet och gymnasiet! Ta del av aktuell forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 24 februari.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

Marie Gladh skrev om tillfället då det vänder

Marie Gladh har intervjuat fem lärare och fyra elever som alla har varit med om vändpunkter eller vändpunktsliknande förändringar, antingen hos sig själva eller hos andra. Hennes studie ger en exempel på hur hur förändringar och vändpunkter kan åstadkommas i en pedagogisk verksamhet. Det mest framträdande i resultaten är att eleverna framhåller att de vill ha lärare som aldrig ger upp om dem.

Ordspråk utvecklar elevernas språk och känslor

Att man behöver kontinuerlig träning för att utveckla sin läs- och skrivförmåga, eller sitt matematiska tänkande är lätt att förstå. Men den känslomässiga och sociala kompetensen förväntas barnen lära sig utan någon egentlig träning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser