Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Utveckla skolan nummer 2/2023: Bättre betyg i fler ämnen på kortare tid. Ett utvecklingsarbete inom språkintroduktionsprogrammet vid Nacka gymnasium

Sofia Eriksson, Åsa Vestlund, Louise Silverberg, Mirjam Vallin och Ingrid Bröijersen.

Med ett tydligt språkfokus och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har under två år deltagit i utvecklingsprojektet ”Intensivsvenska”, som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Svenska Akademien och som syftar till att stärka både likvärdighet och kvalitet på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Det här har ändrat våra arbetssätt i grunden på ett positivt sätt och vi vill med artikeln sprida våra resultat och inspirera andra skolor.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett utvecklingsarbete där vi undersöker om en systematiserad och målinriktad språkundervisning kan få fler elever på introduktionsprogrammet att ta fler betyg på kortare tid. Konkret handlar det om hur vi mellan ämnena, svenska som andraspråk, SO och NO utifrån en gemensam struktur samarbetat kring ordinlärning och språkutveckling. Projektet pågick i två år i våra språkintroduktionsklasser.

”En framgångsfaktor är också vårt nära samarbete mellan ämnena. Det innebär att eleverna ser en röd tråd i undervisningen, där ord och begrepp upprepas och återkommer i varje ämne.”

Vilka resultat har ni sett?

– Främst att många av våra elever lyckades få betyg i tolv ämnen under de två åren och därmed blev behöriga till att söka gymnasiet. Dessutom ökade skolnärvaron. Vår tolkning är att det här arbetssättet med veckovisa avstämningar och korta delmål ökar motivationen just för att målen blir tydligare för eleven. En framgångsfaktor är också vårt nära samarbete mellan ämnena. Det innebär att eleverna ser en röd tråd i undervisningen, där ord och begrepp upprepas och återkommer i varje ämne.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har fortsatt att arbeta på de här sättet. Att ha gemensamma mål underlättar inte bara planeringen, det har också bidragit till att vi utvecklat vårt yrkesspråk, något som också eleverna drar fördel av – de känner igen sig oavsett ämne. Ett stort plus är också att jobbet som lärare har blivit otroligt mycket roligare genom vårt samarbete.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Det här arbetssättet är numer väl förankrat och säkerställt i skolans organisation, det är vardag nu och det känns väldigt bra. Projektet lever också vidare genom att vi har fortsatt kontakt med skolor runt om i landet som deltog i samma utvecklingsprojekt.

Ingrid Bröijersén är lärare i svenska som andraspråk på Nacka gymnasium
Sofia Eriksson är lärare i svenska som andraspråk och SO-ämnen på Nacka gymnasium
Louise Silfverberg är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och tyska på Nacka gymnasium
Mirjam Vallin är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och historia på Nacka gymnasium
Åsa Vestlund är lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska på Nacka gymnasium

Utveckla skolan nr 2/2023

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-03-20 15:06 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-05-24 11:14 av Susanne Sawander


Relaterat

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Introduktionsprogrammet viktigaste vägen in i svenska samhället

Gymnasiets introduktionsprogram är den viktigaste vägen in i det svenska samhället. Det visar Hassan Sharif i sin forskning om nyanlända gymnasieungdomar från Irak.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se inspelade föreläsningar via vår webbkonferens 19 okt–16 nov. Boka din plats till lägsta pris idag!

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete

Med hjälp av "läranderonder" har Johan Skytteskolan i Älvsjö utvecklat mer inkluderande lärmiljöer, berättar biträdande rektor Monika Strandberg. Hon har nu beskrivit arbetet i en utvecklingsartikel.

Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste, säger läraren Tove Risberg som har skrivit en utvecklingsartikel om inkluderande lärmiljöer.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Call for paper: Skolportens e-tidskrift för undervisning och lärande

I samarbete med Ifous ger Skolporten verksamma i förskola, grundskola och gymnasiet möjlighet att sprida sina goda erfarenheter och vara med och utveckla skolan. Vi välkomnar nu texter om undervisning och lärande från dig som är verksam inom skola och utbildning!

Många metoder och verktyg i musikundervisningen gav resultat

Musiklärarna Karl Larsson och Mats Sandborgh satsade på en varierad undervisning och gav eleverna möjlighet till informell bedömning. "Det tydligaste var att alla elever nådde utbildningsmålet i musik det året", säger Mats Sandborgh.

Pedagogiska planeringar utvecklar bedömning och undervisning

Ulrika Andersson har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med att utveckla sin bedömning och undervisning med hjälp av pedagogiska planeringar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser