Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Artikel nr 3/2018: Snipp, snapp, snut – är denna saga verkligen slut? En studie om att skriva berättande texter med fungerande avslut

Johanna Adellian är lärare i Sv/So i åk 1–7 och arbetar i Nacka kommun.

Eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper för att kunna skriva berättande texter med högre kvalitet, konstaterar Johanna Adellian i en utvecklingsartikel. När hennes elever fick öva på att skriva mer varierande avslut innebar det ett lyft för hela deras berättelser.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har intresserat mig för elevers skrivande länge och har i åratal stött och blött tillsammans med kollegor, hur undervisningen runt just detta skulle kunna utvecklas. Nu har jag ändrat så pass mycket i mitt eget arbetssätt så det kändes som om det var dags att dela med sig av det. Men det är egentligen en ”never ending story” även om artikeln handlar om att just kunna avsluta.

Vad handlar artikeln om?

– Jag har gjort en studie om att skriva berättande texter med fungerande avslut tillsammans med mina före detta kollegor Johanna Jonegård, Annika Nordahl och Ann-Christin Mouantri. Bakgrunden till studien startade egentligen för flera år sedan då jag hade treor som skulle öva inför nationella prov och jag upptäckte att elevernas berättande texter, och i synnerhet avsluten på dem, många gånger var bristfälliga. Jag hade undervisat både om hur man kan inleda en text och hur man bygger upp den, men på något sätt bara förutsatt att eleverna skulle kunna avsluta den. Det var mycket ”pang – alla dog” eller ”poff så vaknade jag upp och allt hade varit en dröm”. Det tydde på att eleverna inte hade fått lära sig att skriva varierade avslut.

– Vi började prata om det här i vår ämnesgrupp och det visade sig att även lärarna som har äldre elever kände igen det här mönstret. Vi såg att det finns en diskrepans mellan läroplanen/lärarna och elevernas syn på hur ett avslut ska se ut. Kunskapskraven för årskurs 3 menar till exempel att eleverna ska knyta ihop lösa trådar när de skriver ett avslut, men det är inte den typen av avslut som eleverna vanligtvis möter idag. De tittar på serier där allt bara fortsätter och det kommer nya säsonger eller så spelar de tv-spel där de levlar och levlar. Det tar inte slut på samma sätt för dem som för oss som fortfarande har det här med sago-slut i oss.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Först och främst det faktum att explicit undervisning gör skillnad. Det räcker inte med att eleverna får möta olika avslut under sin barndom eller skolgång för att de sedan ska kunna producera dem själva. Vi lärare måste ge dem möjlighet att få syn på hur avslutet påverkar själva berättelsen och ge dem en repertoar av olika avslutstyper att välja mellan. Vill du skriva en fabel, då ska du ha ett avslut som är som en lärdom. Vill du i stället avsluta med en cliffhanger så kan du till exempel skriva en dystopi. Jag vill visa eleverna att det finns olika avslut som passar till olika slags texter och att själva avslutet många gånger avgör vad det i slutändan blir för typ av text.

– Något som också framkommit är att vi lärare inte bara ska slänga ur oss luddiga begrepp till eleverna, som att de ska försöka få till en fångande inledning och sedan knyta ihop säcken. Eleverna kan själva upprepa det när vi frågar dem ”när man avslutar ska man knyta ihop säcken” och ”det ska finnas en röd tråd” kan de säga. Men de har ingen aning om hur man sedan gör det i praktiken.

– Ytterligare ett resultat är att det i eftertesten visade sig att det inte bara var avsluten som blivit mer varierade och av bättre kvalitet, utan hela texten som eleverna skrev hade lyft sig. När man jobbar noggrant med just avsluten så ökar samtidigt förståelsen för hela händelsekedjan innan, vilket ger ett fokus till både inledning och handling av bara farten.

– Den absolut största vinsten med att göra en studie om ett undervisningsinnehåll tycker jag är den kollegiala biten. Mycket av arbetet har gått ut på att tillsammans med kollegorna få sätta ord på saker som kan kännas lite otydliga och att få ett gemensamt språk för olika begrepp som vi använder oss av – vad betyder exempelvis ett fungerade avslut, och vad innehåller egentligen en läsvärd text? Jag känner mig mer säker nu när jag rättar elevtexter – då har jag våra diskussioner i huvudet.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har förändrats jättemycket! Egentligen ser jag det ännu mer nu i år när jag har ettor, eftersom det innebär att jag har kunnat börja från början vad gäller skrivundervisningen. Jag har under hösten valt högläsningsböcker utifrån vad de har för avslut. Vi har läst en Lasse Maja-bok där man verkligen får veta precis vad som händer med alla karaktärer i slutet. Sedan har vi läst böcker ur serien om Jack och där slutar varje bok mer mitt i handlingen så att man bara måste läsa nästa. Vi har också läst Zackarina och Sandvargen och i den boken är det nästan som att varje kapitel är som ett avslut. Sedan har vi diskuterat skillnader och likheter mellan de olika avslutstyperna, men också vad det gör för hela berättelsens uppbyggnad likväl som för läsupplevelsen.

– Jag har också utgått från avsluten då jag pratar genrer med eleverna. Vi har exempelvis tittat noga på hur berättelsen om Bockarna Bruse, som är en fabel med en tydlig sensmoral, slutar och sedan har vi skrivit om slutet tillsammans. Eleverna valde att den skulle ha ett lösningsslut istället, så att det blir mer av en saga, och då behövde vi hitta vad som egentligen är problemet i berättelsen. Efter noggrann genomgång av inledning och handling kom eleverna fram till att problemet faktiskt är att ”Trollet är hungrigt” vilket sedan ledde fram till vårt nya avslut som innebar att Trollet följde med Bockarna Bruse till ängen och blev vegetarian. På så sätt kunde vi jämföra och se vad de två olika avsluten gjorde för berättelsen. Vi kommer fortsätta arbetet framöver och nästa steg blir att eleverna ska få fundera över hur Bockarna Bruse kan bli med ett överraskningsslut, eller kanske en cliffhanger. För att tydliggöra för eleverna vad just avslutet innebär för en text så behåller jag inledningen och handlingen konstant medan avslutstyperna är det som varieras. Jag märker redan av, precis som studien visade, att elevernas tänk runt hela berättelsers uppbyggnad och struktur fördjupas när man tittar specifikt på avsluten.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Nu jobbar jag med en nyutexaminerad tjej och vi lägger tillsammans upp arbetet i våra ettor, så där överförs mina nyvunna insikter på ett naturligt sätt. Jag har tipsat om att välja högläsningsböcker utifrån hur de slutar och vikten av att synliggöra avslutet i olika berättelser och så vidare. Jag har berättat om studien på skolans lärarmöte, i lärarrummet – ja, egentligen berättar jag om det så fort det är någon som orkar lyssna. Vår studiegrupp har också föreläst i olika konstellationer på Lärarnas forskningskonferens under tre år och även på WALS i England förra hösten.

– Trots att vi arbetar i olika kommuner träffas jag och mina tre före detta kollegor fortfarande regelbundet en gång i veckan. Nu efter jul har vi tagit fram allt vårt material från studien igen för en ny genomgång av all data. Så fort vi tror att vi är klara med varandra och studien så hittar vi en ny vinkling som vi bara måste grotta in oss i. Så vi har full förståelse för våra elever som tycker det är svårt med avslut!

Johanna Adellian är lärare i Sv/So i åk 1–7 och arbetar på Vilans skola i Nacka kommun. E-post: johanna.adellian@nacka.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-03-12 16:19 av John Miller
Sidan uppdaterades 2019-01-24 13:19 av John Miller


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).