Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Leda & Lära nummer 10/2019: Lärandet i fokus vid aktivitetsbyten inom förskola och skola

Specialläraren Anna Örjes och processledaren Anette Westrin.

Med tydligt fokus på den egna pedagogrollen och stöd av aktivitetskort och minipauser minskar risken för exkludering och otydliga glapp mellan skoldagens olika aktiviteter. Det visar speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun som skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har deltagit i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram om inkluderande lärmiljöer och visste redan på förhand att vi skulle skriva en artikel. Ämnet kom vi på under arbetets gång, främst genom att kollegor pekade på just aktivitetsbyten som en kritisk punkt i förskolan och skolans verksamhet. Vi såg också att det just inte finns någon forskning i ämnet och blev nyfikna på hur övergångar skulle kunna utvecklas.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om hur förskola och skola kan arbeta med övergångar som syfte att skapa en inkluderande lärmiljö, minska glappet och inte förlora så mycket lärtid. Vad som ofta sker i övergångssituationer är att vissa barn och elever exkluderar sig själva, de uppfattar situationen som otydlig, tappar fokus och exempelvis börjar vandra runt. Vår intention var att utforska hur förskola och skola kan arbeta för att minska glappen och skapa en mer inkluderande miljö.

– Artikeln bygger på fokusgruppintervjuer med totalt sex pedagoger, två från förskolan och fyra från skolan. Samtliga har även deltagit i Ifousprogrammet. Våra huvudsakliga frågeställningar var: Vad kan ett aktivitetsbyte inom förskola och skola innehålla? Hur kan lärandet bibehållas vid aktivitetsbyten och på vilka sätt kan aktivitetsbyten bli till nya lärandesituationer?

Deltagandet i Ifous-programmet och rutinerna kring aktivitetsbyten har lett till att pedagogerna reflekterade mer över den egna lärarrollen och diskuterade lösningar i arbetslagen.

Vilka resultat har ni sett?

– Vår litteraturöversikt visar att aktivitetsbyten sällan har en egen planering med ett tydligt syfte. Men i våra intervjuer framkom en annan bild. Pedagogerna berättade att de arbetade aktivt med att hitta olika lösningar för att göra övergångar mer effektiva och minska utrymmet för störande beteenden. I både skolan och förskolan arbetade de mycket med bildstöd. En bild i schemat eller på tavlan i klassrummet som illustrerade vad som stod näst på tur efter exempelvis rasten eller idrotten skapade tydlighet för barnen. I förskolan användes aktivitetskort till de som blev klara snabbt. Korten hade införts som en extra anpassning för ett specifikt barn men blivit applicerat på hela gruppen då pedagogerna upplevde att det fungerade bra. Några pedagoger arbetade även med pärmar där det fanns uppgifter som barnen kunde välja bland.

– Minipauser var ett annat sätt att behålla fokus och skapa inkludering och som pedagogerna i skolan använde med framgång. Det var alltid läraren som bestämde när och hur minipauserna skulle genomföras. Pauserna var pulshöjande och kunde innebära att springa ett varv runt huset eller liknande. Själva pausen var förstås ingen lärandesituation men pedagogerna märkte tydligt att de gav effekt på lärandet.

– Ett intressant resultat var också att pedagogernas deltagande i Ifous-programmet och rutinerna kring aktivitetsbyten lett till att de i högre utsträckning reflekterade över den egna lärarrollen och diskuterade lösningar i arbetslagen. Kort sagt, pedagogerna hade gått från att lägga fokus på lokaler och vad som saknades till att se sambandet mellan sitt eget agerande och hur barnen reagerade.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt att vi lägger större fokus på oss själva som pedagoger och hur vi i den rollen kan påverka arbetet. Men även hur viktigt det är att kommunicera och samarbeta i syfte att såväl stötta som inspirera varandra till att prova nya arbetssätt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Som ett första steg ska vi under kommande vår redovisa och diskutera vårt arbete för kollegor i kommunen. Vår förhoppning är att projektet kan bidra till input och inspiration till andra förskolor och skolor.

Anette Westrin är processledare i Säters kommun.
Anna Örjes är speciallärare åk 4-6 och arbetar på Enbacka skola, Säters kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-17 13:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-13 15:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer