Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Leda & Lära nummer 10/2019: Lärandet i fokus vid aktivitetsbyten inom förskola och skola

Specialläraren Anna Örjes och processledaren Anette Westrin.

Med tydligt fokus på den egna pedagogrollen och stöd av aktivitetskort och minipauser minskar risken för exkludering och otydliga glapp mellan skoldagens olika aktiviteter. Det visar speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun som skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har deltagit i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram om inkluderande lärmiljöer och visste redan på förhand att vi skulle skriva en artikel. Ämnet kom vi på under arbetets gång, främst genom att kollegor pekade på just aktivitetsbyten som en kritisk punkt i förskolan och skolans verksamhet. Vi såg också att det just inte finns någon forskning i ämnet och blev nyfikna på hur övergångar skulle kunna utvecklas.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om hur förskola och skola kan arbeta med övergångar som syfte att skapa en inkluderande lärmiljö, minska glappet och inte förlora så mycket lärtid. Vad som ofta sker i övergångssituationer är att vissa barn och elever exkluderar sig själva, de uppfattar situationen som otydlig, tappar fokus och exempelvis börjar vandra runt. Vår intention var att utforska hur förskola och skola kan arbeta för att minska glappen och skapa en mer inkluderande miljö.

– Artikeln bygger på fokusgruppintervjuer med totalt sex pedagoger, två från förskolan och fyra från skolan. Samtliga har även deltagit i Ifousprogrammet. Våra huvudsakliga frågeställningar var: Vad kan ett aktivitetsbyte inom förskola och skola innehålla? Hur kan lärandet bibehållas vid aktivitetsbyten och på vilka sätt kan aktivitetsbyten bli till nya lärandesituationer?

Deltagandet i Ifous-programmet och rutinerna kring aktivitetsbyten har lett till att pedagogerna reflekterade mer över den egna lärarrollen och diskuterade lösningar i arbetslagen.

Vilka resultat har ni sett?

– Vår litteraturöversikt visar att aktivitetsbyten sällan har en egen planering med ett tydligt syfte. Men i våra intervjuer framkom en annan bild. Pedagogerna berättade att de arbetade aktivt med att hitta olika lösningar för att göra övergångar mer effektiva och minska utrymmet för störande beteenden. I både skolan och förskolan arbetade de mycket med bildstöd. En bild i schemat eller på tavlan i klassrummet som illustrerade vad som stod näst på tur efter exempelvis rasten eller idrotten skapade tydlighet för barnen. I förskolan användes aktivitetskort till de som blev klara snabbt. Korten hade införts som en extra anpassning för ett specifikt barn men blivit applicerat på hela gruppen då pedagogerna upplevde att det fungerade bra. Några pedagoger arbetade även med pärmar där det fanns uppgifter som barnen kunde välja bland.

– Minipauser var ett annat sätt att behålla fokus och skapa inkludering och som pedagogerna i skolan använde med framgång. Det var alltid läraren som bestämde när och hur minipauserna skulle genomföras. Pauserna var pulshöjande och kunde innebära att springa ett varv runt huset eller liknande. Själva pausen var förstås ingen lärandesituation men pedagogerna märkte tydligt att de gav effekt på lärandet.

– Ett intressant resultat var också att pedagogernas deltagande i Ifous-programmet och rutinerna kring aktivitetsbyten lett till att de i högre utsträckning reflekterade över den egna lärarrollen och diskuterade lösningar i arbetslagen. Kort sagt, pedagogerna hade gått från att lägga fokus på lokaler och vad som saknades till att se sambandet mellan sitt eget agerande och hur barnen reagerade.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt att vi lägger större fokus på oss själva som pedagoger och hur vi i den rollen kan påverka arbetet. Men även hur viktigt det är att kommunicera och samarbeta i syfte att såväl stötta som inspirera varandra till att prova nya arbetssätt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Som ett första steg ska vi under kommande vår redovisa och diskutera vårt arbete för kollegor i kommunen. Vår förhoppning är att projektet kan bidra till input och inspiration till andra förskolor och skolor.

Anette Westrin är processledare i Säters kommun.
Anna Örjes är speciallärare åk 4-6 och arbetar på Enbacka skola, Säters kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-17 13:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-13 15:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)