Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Leda & Lära nummer 10/2019: Lärandet i fokus vid aktivitetsbyten inom förskola och skola

Specialläraren Anna Örjes och processledaren Anette Westrin.

Med tydligt fokus på den egna pedagogrollen och stöd av aktivitetskort och minipauser minskar risken för exkludering och otydliga glapp mellan skoldagens olika aktiviteter. Det visar speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun som skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har deltagit i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram om inkluderande lärmiljöer och visste redan på förhand att vi skulle skriva en artikel. Ämnet kom vi på under arbetets gång, främst genom att kollegor pekade på just aktivitetsbyten som en kritisk punkt i förskolan och skolans verksamhet. Vi såg också att det just inte finns någon forskning i ämnet och blev nyfikna på hur övergångar skulle kunna utvecklas.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om hur förskola och skola kan arbeta med övergångar som syfte att skapa en inkluderande lärmiljö, minska glappet och inte förlora så mycket lärtid. Vad som ofta sker i övergångssituationer är att vissa barn och elever exkluderar sig själva, de uppfattar situationen som otydlig, tappar fokus och exempelvis börjar vandra runt. Vår intention var att utforska hur förskola och skola kan arbeta för att minska glappen och skapa en mer inkluderande miljö.

– Artikeln bygger på fokusgruppintervjuer med totalt sex pedagoger, två från förskolan och fyra från skolan. Samtliga har även deltagit i Ifousprogrammet. Våra huvudsakliga frågeställningar var: Vad kan ett aktivitetsbyte inom förskola och skola innehålla? Hur kan lärandet bibehållas vid aktivitetsbyten och på vilka sätt kan aktivitetsbyten bli till nya lärandesituationer?

Deltagandet i Ifous-programmet och rutinerna kring aktivitetsbyten har lett till att pedagogerna reflekterade mer över den egna lärarrollen och diskuterade lösningar i arbetslagen.

Vilka resultat har ni sett?

– Vår litteraturöversikt visar att aktivitetsbyten sällan har en egen planering med ett tydligt syfte. Men i våra intervjuer framkom en annan bild. Pedagogerna berättade att de arbetade aktivt med att hitta olika lösningar för att göra övergångar mer effektiva och minska utrymmet för störande beteenden. I både skolan och förskolan arbetade de mycket med bildstöd. En bild i schemat eller på tavlan i klassrummet som illustrerade vad som stod näst på tur efter exempelvis rasten eller idrotten skapade tydlighet för barnen. I förskolan användes aktivitetskort till de som blev klara snabbt. Korten hade införts som en extra anpassning för ett specifikt barn men blivit applicerat på hela gruppen då pedagogerna upplevde att det fungerade bra. Några pedagoger arbetade även med pärmar där det fanns uppgifter som barnen kunde välja bland.

– Minipauser var ett annat sätt att behålla fokus och skapa inkludering och som pedagogerna i skolan använde med framgång. Det var alltid läraren som bestämde när och hur minipauserna skulle genomföras. Pauserna var pulshöjande och kunde innebära att springa ett varv runt huset eller liknande. Själva pausen var förstås ingen lärandesituation men pedagogerna märkte tydligt att de gav effekt på lärandet.

– Ett intressant resultat var också att pedagogernas deltagande i Ifous-programmet och rutinerna kring aktivitetsbyten lett till att de i högre utsträckning reflekterade över den egna lärarrollen och diskuterade lösningar i arbetslagen. Kort sagt, pedagogerna hade gått från att lägga fokus på lokaler och vad som saknades till att se sambandet mellan sitt eget agerande och hur barnen reagerade.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt att vi lägger större fokus på oss själva som pedagoger och hur vi i den rollen kan påverka arbetet. Men även hur viktigt det är att kommunicera och samarbeta i syfte att såväl stötta som inspirera varandra till att prova nya arbetssätt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Som ett första steg ska vi under kommande vår redovisa och diskutera vårt arbete för kollegor i kommunen. Vår förhoppning är att projektet kan bidra till input och inspiration till andra förskolor och skolor.

Anette Westrin är processledare i Säters kommun.
Anna Örjes är speciallärare åk 4-6 och arbetar på Enbacka skola, Säters kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-17 13:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-13 15:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.