Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Artikel nummer 4 2017: De tidlösa kompetenserna: För ett livslångt lärande – på riktigt

Tre klasser i årskurs åtta fick arbeta fokuserat med muntlig framställning under två terminer, vilket gav tydliga resultat i betygen. Försteläraren Ann Harmon vill fortsätta arbetet med de ”De tidlösa kompetenserna” som eleverna behöver ha med sig när de lämnar grundskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat som lärare på högstadiet i 17 år och har många tankar om vad vi gör bra i skolan och vad vi skulle kunna göra bättre. Det har gnagt i mig under en lång tid och jag ville försöka sätta ord på mina tankar och sprida dem.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Jag har länge funderat på om vi ger eleverna de verktyg de behöver när de lämnar skolan, inför gymnasiet, arbetslivet och livet i stort. Vilka kompetenser det är som eleverna behöver ha med sig i framtiden.

– Jag har arbetat fram något som jag kallar ”De tidlösa kompetenserna”. Det är vissa kompetenser som vi vet att alla elever behöver oavsett vilket gymnasieprogram de kommer att gå eller vilket arbete de kommer att ha. Muntlig framställning är en sådan kompetens – alla kommer någon gång att behöva prata inför publik. Studieteknik, läsförståelse, digital kompetens och social- och emotionell kompetens är andra sådana kompetenser.

– Jag har tänkt mycket på hur det skulle vara om man kunde identifiera ”De tidlösa kompetenserna” och arbeta med dem som ett parallellspår till läroplanen. Mycket av detta finns redan med i läroplanen men inte hur vi ska arbeta med det.

– Jag gjorde en studie med tre klasser i årskurs åtta där vi arbetade strukturerat med muntlig framställning som studiematerial under två terminer. Jag pratade med eleverna och tillsammans lade vi upp en plan på olika uppgifter som vi skulle arbeta med. Jag ville visa att man kan nå tydliga resultat om man har en strukturerad plan, vilket vi också gjorde. I artikeln har jag skrivit om studien och hur vi har arbetat med olika övningar.

Vilka resultat har du sett?

– Alla elever utvecklades så att de vågade stå framför klassen och prata. För att kunna mäta ett konkret resultat tittade jag på betygskriterierna i svenska för muntlig framställning i årskurs nio. Sedan jämförde jag med hur eleverna nått det specifika kriteriet. När eleverna i studien gick i årskurs sju, på vårterminen 2015, var det 13 personer som nådde A på det kriteriet. På höstterminen i årskurs åtta var det 23 elever som nådde A och på vårterminen i årskurs åtta var det 32 elever av 66 elever totalt som nådde A på kriteriet. Många av eleverna som tidigare tyckt att det varit läskigt att prata inför klassen lyckades nu bra. Eleverna hade även lärt sig knep och fått större förståelse för syftet med muntlig framställning och att det faktiskt inte är så farligt.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har fått bekräftelse på min känsla att om man verkligen lägger krut på något under en längre tid så händer det saker. Vi gör så mycket olika saker i skolan och ibland blir det ohanterligt. Då måste man gå in på detaljerna för att se hur olika individer utvecklas.

– Jag är nyfiken på att jobba vidare med ”De tidlösa kompetenserna” och jag håller på och hittar former för hur jag ska göra det. Jag skulle gärna vilja att de blev som en ryggrad till läroplanen – en ryggsäck med tidlösa kompetenser som eleverna har med sig när de lämnar grundskolan.

Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?

– Den 29 mars ska vi som har skrivit artiklar i Nacka kommun hålla presentationer om våra projekt och sprida vårt arbete.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-03-14 08:02 av
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:09 av


Relaterat

Elevers språkutveckling är ALLAS ansvar

Anne Palmér har undersökt den muntliga kulturen i två klasser som läste på olika yrkesinriktade gymnasieprogram. Hon upptäckte att inte bara svenska utan också yrkesförberedande karaktärsämnen kunde ge eleverna goda tillfällen att utvecklas muntligt: - Jag menar att alla lärare måste ses som språklärare i viss mån, elevernas språkutveckling angår inte bara svenskämnet!

Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.