Föräldrar saknar samtal kring skolfrånvaro

Artikel nr 21 2014: ”Kanske bara prata med dem…” Ett utvecklingsarbete om hur skolan kan främja skolnärvaro

Lisa Norming och Loredana Ciambriello

Lisa Norming och Loredana Ciambriello är lärare i Nacka kommun.

Skolan är bra på att rapportera skolfrånvaro – men mindre bra på att prata med föräldrar och elever om varför eleven inte kommer till skolan. Det konstaterar pedagogerna Loredana Ciambriello och Lisa Norming på Björknässkolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi arbetar som pedagoger på två olika resursskolor där vi ofta möter elever som av olika anledningar har långa och ihållande perioder av skolfrånvaro bakom sig. Vi ville undersöka hur elever och föräldrar uppfattar – och  vad de tycker om – den ordinarie skolans insatser för elever som inte kommer till skolan.

Vad handlar artikeln om?

– Om vilka upplevelser elever och föräldrar har av den vanliga skolans arbete kring skolfrånvaro, både för att förebygga men också för att få tillbaka elever till skolan. Vi har genom enkäter frågat föräldrar med barn i årskurs 6 samt intervjuat barn i samma årskurs. Eleverna fick också svara på vad de trodde föranledde skolk.

Vilka resultat har ni sett?

– Många föräldrar vittnar om att de inte känner till skolans rutiner kring skolfrånvaro. Många pekade också på att skolan rapporterade frånvaron på olika sätt, genom sms eller skolplattformen, men att läraren därefter aldrig gjorde någon återkoppling om exempelvis varför eleven inte var i skolan.

– Våra resultat visar en brist på samtal och personlig kontakt mellan skola och föräldrar. Flera elever anger skolsvårigheter som en orsak till elevers frånvaro. De var också tydliga med att de tycker att läraren ska fråga eleven om orsakerna till frånvaron. Som en elev uttryckte det: ”Kanske bara prata med dem. Varför? Hur ska vi hjälpa dig?”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har sett över våra rutiner och har en intention att förbättra informationsvägarna mellan skola och föräldrar. Vi har också utformat en föräldrarenkät liknande den vi gjorde i projektet. Själva har vi börjat delta i nätverk som diskuterar de här frågorna.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har en förhoppning att kunna sprida våra resultat i olika forum för att öka medvetenheten om ämnet. Men vi försöker också synliggöra hur det ser ut på våra respektive arbetsplatser genom att lyfta frågor kring vårt eget förhållningssätt, hur våra relationer med föräldrar ser ut.

Susanne Sawander

Loredana Ciambriello är specialpedagog och lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar på Centrumskolan i Nacka.
E-post: loredana.ciambriello@nacka.se

Lisa Norming är lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar som lärare och förstelärare på Alphyddeskolan i Nacka.
E-post: lisa.norming@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-29 22:17 av
Sidan uppdaterades 2015-01-30 13:59 av


Relaterat

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Att motivera när ingen motivation finns

Hur möter gymnasieskolan de elever som har sämst meritvärde med sig från grundskolan? Hur hanterar lärare på IV-programmet elever med mycket hög frånvaro, dåliga resultat och som vantrivs i själva skolkontexten? Martin Hugo har följt en mindre klass på IV-programmet under tre år för att beskriva både lärare och elevers erfarenhet av gymnasiet.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

FETC: 3 schools achieve STEM excellence despite COVID

Educators in three innovative districts have developed online innovations to keep students engaged in hands-on, career-focused STEM projects despite the shift to remote instruction.

Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv

I mars 2020 beslutades att landets gymnasieskolor skulle övergå till distansundervisning för att begränsa smittspridningen av det nya coronaviruset. För att få mer kunskap om gymnasieelevers upplevelser av denna omställning har Ifous genomfört en enkät som drygt 2 300 elever svarat på.