Föräldrar saknar samtal kring skolfrånvaro

Artikel nr 21 2014: ”Kanske bara prata med dem…” Ett utvecklingsarbete om hur skolan kan främja skolnärvaro

Lisa Norming och Loredana Ciambriello

Lisa Norming och Loredana Ciambriello är lärare i Nacka kommun.

Skolan är bra på att rapportera skolfrånvaro – men mindre bra på att prata med föräldrar och elever om varför eleven inte kommer till skolan. Det konstaterar pedagogerna Loredana Ciambriello och Lisa Norming på Björknässkolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi arbetar som pedagoger på två olika resursskolor där vi ofta möter elever som av olika anledningar har långa och ihållande perioder av skolfrånvaro bakom sig. Vi ville undersöka hur elever och föräldrar uppfattar – och  vad de tycker om – den ordinarie skolans insatser för elever som inte kommer till skolan.

Vad handlar artikeln om?

– Om vilka upplevelser elever och föräldrar har av den vanliga skolans arbete kring skolfrånvaro, både för att förebygga men också för att få tillbaka elever till skolan. Vi har genom enkäter frågat föräldrar med barn i årskurs 6 samt intervjuat barn i samma årskurs. Eleverna fick också svara på vad de trodde föranledde skolk.

Vilka resultat har ni sett?

– Många föräldrar vittnar om att de inte känner till skolans rutiner kring skolfrånvaro. Många pekade också på att skolan rapporterade frånvaron på olika sätt, genom sms eller skolplattformen, men att läraren därefter aldrig gjorde någon återkoppling om exempelvis varför eleven inte var i skolan.

– Våra resultat visar en brist på samtal och personlig kontakt mellan skola och föräldrar. Flera elever anger skolsvårigheter som en orsak till elevers frånvaro. De var också tydliga med att de tycker att läraren ska fråga eleven om orsakerna till frånvaron. Som en elev uttryckte det: ”Kanske bara prata med dem. Varför? Hur ska vi hjälpa dig?”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har sett över våra rutiner och har en intention att förbättra informationsvägarna mellan skola och föräldrar. Vi har också utformat en föräldrarenkät liknande den vi gjorde i projektet. Själva har vi börjat delta i nätverk som diskuterar de här frågorna.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har en förhoppning att kunna sprida våra resultat i olika forum för att öka medvetenheten om ämnet. Men vi försöker också synliggöra hur det ser ut på våra respektive arbetsplatser genom att lyfta frågor kring vårt eget förhållningssätt, hur våra relationer med föräldrar ser ut.

Susanne Sawander

Loredana Ciambriello är specialpedagog och lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar på Centrumskolan i Nacka.
E-post: loredana.ciambriello@nacka.se

Lisa Norming är lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar som lärare och förstelärare på Alphyddeskolan i Nacka.
E-post: lisa.norming@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-29 22:17 av
Sidan uppdaterades 2015-01-30 13:59 av


Relaterat

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Att motivera när ingen motivation finns

Hur möter gymnasieskolan de elever som har sämst meritvärde med sig från grundskolan? Hur hanterar lärare på IV-programmet elever med mycket hög frånvaro, dåliga resultat och som vantrivs i själva skolkontexten? Martin Hugo har följt en mindre klass på IV-programmet under tre år för att beskriva både lärare och elevers erfarenhet av gymnasiet.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser