Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Utveckla skolan nummer 3/2020: Ökad skolnärvaro, motivation och delaktighet – hundassisterad pedagogik som metod för elever med hög skolfrånvaro 

Åsa Sparr och Maria Ståhl med hundarna Saga, Bond och Bamse.

Ökad skolnärvaro, motivation och delaktighet med hundassisterad pedagogik som metod. Detta beskriver socialpedagog Åsa Sparr och specialpedagog Maria Ståhl i sitt arbete med elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har arbetat med hundassisterad pedagogik i närmare tio år med mycket goda erfarenheter. Vårt främsta skäl att skriva en artikel var att vi ville sprida den här metoden till fler skolor. Med artikeln vill vi belysa att hundassisterad pedagogik kan vara ett av många sätt att arbeta med elever i behov av stöd eller med omfattande frånvaro. Skolfrånvaro är ett stort och ökande problem inom skolan och det finns inte en metod som fungerar för alla utan här måste man arbeta på bred front med en rad olika verktyg.

Vad handlar artikeln om?

– Om hundassisterad pedagogik som metod för att få elever med hög frånvaro tillbaka till skolan. Metoden syftar till att främja närvaro, öka lust och motivation för skolarbete, arbeta med elevens sociala och kognitiva färdigheter och på sikt höja elevens måluppfyllelse.

– Artikeln beskriver metoden rent generellt men rymmer även beskrivningar från två grundskolor, en F-6 och en F-9 skola, där vi arbetar med hundassisterad pedagogik kring elever med hög frånvaro. Vidare har vi genom enkäter frågat drygt tio berörda elever och deras föräldrar om deras upplevelser av hundassisterad pedagogik.

Vilka resultat har ni sett?

– Genom skolans närvarostatistik och i det dagliga arbetet såg vi att skolnärvaron ökade bland de elever som fick stöd av en utbildad hund.  Resultaten visar också att skolnärvaron stabiliserade sig om eleven fick fortsätta att arbeta med hunden i skolan under en längre tid. Både elever och föräldrar uppger i enkäten stor skillnad efter att barnen fått stöd av hundassisterad pedagogik. Eleverna uppger att det var lättare att ta sig till skolan, kände högre motivation för skolarbetet men också ökad trygghet och lugn. Flera föräldrar pekar på att deras barn blev gladare och mådde bättre över lag. Som en förälder uttryckte det: ”Det var ALDRIG diskussion om att stanna hemma på hunddagarna.”

– I artikeln understryker vi vikten av att arbeta enligt de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tagit fram kring hundar inom skola, vård och omsorg. Viktigt är också att göra ett gediget förarbete innan man som skola eller huvudman bestämmer sig för att arbeta med hundassisterad pedagogik. Här handlar det om frågor som bland annat säkerhet, allergier, lokaler och ventilation.

”Genom skolans närvarostatistik och i det dagliga arbetet såg vi att skolnärvaron ökade bland de elever som fick stöd av en utbildad hund.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har båda arbetat länge med hundassisterad pedagogik och metoden har utvecklats genom åren.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi ser att intresset hela tiden ökar, vilket är väldigt roligt och vi har stora förhoppningar att metoden ska sprida sig till fler skolor. Samtidigt är vi noga med att understryka vikten av att använda sig av utbildade hundteam och att skolledning och skolpersonal är uppdaterade med den senaste forskningen på området och gällande regelverk.

Åsa Sparr, socialpedagog, Björknässkolan i Nacka
Maria Ståhl, specialpedagog, Barn och elevhälsan i Nack
a

Susanne Sawander


 

Sidan publicerades 2020-03-06 10:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-03-10 09:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.