Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Utveckla skolan nummer 3/2020: Ökad skolnärvaro, motivation och delaktighet – hundassisterad pedagogik som metod för elever med hög skolfrånvaro 

Åsa Sparr och Maria Ståhl med hundarna Saga, Bond och Bamse.

Ökad skolnärvaro, motivation och delaktighet med hundassisterad pedagogik som metod. Detta beskriver socialpedagog Åsa Sparr och specialpedagog Maria Ståhl i sitt arbete med elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har arbetat med hundassisterad pedagogik i närmare tio år med mycket goda erfarenheter. Vårt främsta skäl att skriva en artikel var att vi ville sprida den här metoden till fler skolor. Med artikeln vill vi belysa att hundassisterad pedagogik kan vara ett av många sätt att arbeta med elever i behov av stöd eller med omfattande frånvaro. Skolfrånvaro är ett stort och ökande problem inom skolan och det finns inte en metod som fungerar för alla utan här måste man arbeta på bred front med en rad olika verktyg.

Vad handlar artikeln om?

– Om hundassisterad pedagogik som metod för att få elever med hög frånvaro tillbaka till skolan. Metoden syftar till att främja närvaro, öka lust och motivation för skolarbete, arbeta med elevens sociala och kognitiva färdigheter och på sikt höja elevens måluppfyllelse.

– Artikeln beskriver metoden rent generellt men rymmer även beskrivningar från två grundskolor, en F-6 och en F-9 skola, där vi arbetar med hundassisterad pedagogik kring elever med hög frånvaro. Vidare har vi genom enkäter frågat drygt tio berörda elever och deras föräldrar om deras upplevelser av hundassisterad pedagogik.

Vilka resultat har ni sett?

– Genom skolans närvarostatistik och i det dagliga arbetet såg vi att skolnärvaron ökade bland de elever som fick stöd av en utbildad hund.  Resultaten visar också att skolnärvaron stabiliserade sig om eleven fick fortsätta att arbeta med hunden i skolan under en längre tid. Både elever och föräldrar uppger i enkäten stor skillnad efter att barnen fått stöd av hundassisterad pedagogik. Eleverna uppger att det var lättare att ta sig till skolan, kände högre motivation för skolarbetet men också ökad trygghet och lugn. Flera föräldrar pekar på att deras barn blev gladare och mådde bättre över lag. Som en förälder uttryckte det: ”Det var ALDRIG diskussion om att stanna hemma på hunddagarna.”

– I artikeln understryker vi vikten av att arbeta enligt de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tagit fram kring hundar inom skola, vård och omsorg. Viktigt är också att göra ett gediget förarbete innan man som skola eller huvudman bestämmer sig för att arbeta med hundassisterad pedagogik. Här handlar det om frågor som bland annat säkerhet, allergier, lokaler och ventilation.

”Genom skolans närvarostatistik och i det dagliga arbetet såg vi att skolnärvaron ökade bland de elever som fick stöd av en utbildad hund.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har båda arbetat länge med hundassisterad pedagogik och metoden har utvecklats genom åren.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi ser att intresset hela tiden ökar, vilket är väldigt roligt och vi har stora förhoppningar att metoden ska sprida sig till fler skolor. Samtidigt är vi noga med att understryka vikten av att använda sig av utbildade hundteam och att skolledning och skolpersonal är uppdaterade med den senaste forskningen på området och gällande regelverk.

Åsa Sparr, socialpedagog, Björknässkolan i Nacka
Maria Ståhl, specialpedagog, Barn och elevhälsan i Nack
a

Susanne Sawander


 

Sidan publicerades 2020-03-06 10:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-03-10 09:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.