Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Utveckla skolan nummer 3/2020: Ökad skolnärvaro, motivation och delaktighet – hundassisterad pedagogik som metod för elever med hög skolfrånvaro 

Åsa Sparr och Maria Ståhl med hundarna Saga, Bond och Bamse.

Ökad skolnärvaro, motivation och delaktighet med hundassisterad pedagogik som metod. Detta beskriver socialpedagog Åsa Sparr och specialpedagog Maria Ståhl i sitt arbete med elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har arbetat med hundassisterad pedagogik i närmare tio år med mycket goda erfarenheter. Vårt främsta skäl att skriva en artikel var att vi ville sprida den här metoden till fler skolor. Med artikeln vill vi belysa att hundassisterad pedagogik kan vara ett av många sätt att arbeta med elever i behov av stöd eller med omfattande frånvaro. Skolfrånvaro är ett stort och ökande problem inom skolan och det finns inte en metod som fungerar för alla utan här måste man arbeta på bred front med en rad olika verktyg.

Vad handlar artikeln om?

– Om hundassisterad pedagogik som metod för att få elever med hög frånvaro tillbaka till skolan. Metoden syftar till att främja närvaro, öka lust och motivation för skolarbete, arbeta med elevens sociala och kognitiva färdigheter och på sikt höja elevens måluppfyllelse.

– Artikeln beskriver metoden rent generellt men rymmer även beskrivningar från två grundskolor, en F-6 och en F-9 skola, där vi arbetar med hundassisterad pedagogik kring elever med hög frånvaro. Vidare har vi genom enkäter frågat drygt tio berörda elever och deras föräldrar om deras upplevelser av hundassisterad pedagogik.

Vilka resultat har ni sett?

– Genom skolans närvarostatistik och i det dagliga arbetet såg vi att skolnärvaron ökade bland de elever som fick stöd av en utbildad hund.  Resultaten visar också att skolnärvaron stabiliserade sig om eleven fick fortsätta att arbeta med hunden i skolan under en längre tid. Både elever och föräldrar uppger i enkäten stor skillnad efter att barnen fått stöd av hundassisterad pedagogik. Eleverna uppger att det var lättare att ta sig till skolan, kände högre motivation för skolarbetet men också ökad trygghet och lugn. Flera föräldrar pekar på att deras barn blev gladare och mådde bättre över lag. Som en förälder uttryckte det: ”Det var ALDRIG diskussion om att stanna hemma på hunddagarna.”

– I artikeln understryker vi vikten av att arbeta enligt de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tagit fram kring hundar inom skola, vård och omsorg. Viktigt är också att göra ett gediget förarbete innan man som skola eller huvudman bestämmer sig för att arbeta med hundassisterad pedagogik. Här handlar det om frågor som bland annat säkerhet, allergier, lokaler och ventilation.

”Genom skolans närvarostatistik och i det dagliga arbetet såg vi att skolnärvaron ökade bland de elever som fick stöd av en utbildad hund.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har båda arbetat länge med hundassisterad pedagogik och metoden har utvecklats genom åren.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi ser att intresset hela tiden ökar, vilket är väldigt roligt och vi har stora förhoppningar att metoden ska sprida sig till fler skolor. Samtidigt är vi noga med att understryka vikten av att använda sig av utbildade hundteam och att skolledning och skolpersonal är uppdaterade med den senaste forskningen på området och gällande regelverk.

Åsa Sparr, socialpedagog, Björknässkolan i Nacka
Maria Ståhl, specialpedagog, Barn och elevhälsan i Nack
a

Susanne Sawander


 

Sidan publicerades 2020-03-06 10:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-03-10 09:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)