Formativt arbete gav bättre elevresultat

Artikel nr 2 2012: Formativ bedömning och ökad delaktighet ger högre betyg inom biologiämnet på gymnasiet

Martin Granbom, gymnasielärare i biologi vid Katedralskolan i Lund, övergav poängbedömningen. I stället satsade han på att få eleverna att reflektera över sin inlärning och kunskapsutveckling.

Varför ville du skriva en artikel?

– Jag har tidigare forskat och disputerat i ekologi, om fåglar och miljö. Sedan jag började arbeta som lärare har jag saknat forskningen. Jag började jobba på Svalövs gymnasium där det talades mycket om formativ bedömning. Då föddes tanken om att göra detta mätbart.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med studien är att utvärdera hur ett formativt, elevstyrt, arbetssätt inom avsnittet genteknik i kursen Biologi A i årskurs två på Naturvetenskapsprogrammet påverkar elevernas prestationer mätt i form av betyg. Jag hade börja arbeta formativt redan innan denna studie kom till. Det var ren tur att jag sparat dokumentationen och kunde använda den för att belägga att det här arbetssättet ger högre resultat.

Vad har du sett för resultat?

– Genom att öka delaktigheten och jobba formativt med diskussioner och feedback till eleverna förbättras resultatet. Eleverna når högre betyg. Jag har statistiskt visat att det är så.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag läser mycket av det som publiceras om formativt arbetssätt. Jag testar nya saker och funderar hur jag kan utvärdera det ytterligare. Jag har blivit stärkt och jobbar mer medvetet med hur jag kan utvärdera mitt arbete. I studien visade det sig att ett avsnitt i undervisningen hade sämre elevresultat, men jag ska försöka förbättra det när jag kommer tillbaka från föräldraledigheten.

– Min förhoppning är att få en del forskning i min tjänst. Jag skulle också vilja publicera min studie i en internationell tidskrift, så jag håller på att översätta den.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har hållit föredrag som resulterade i intressanta diskussioner. Det spreds idéer i andra ämnesgrupper som kommer att ta upp delar av arbetssättet. De som var närvarande var intresserade, vilket kändes kul.

 

Martin Granbom är verksam som gymnasielärare på Katedralskolan i Lund

E-post: martin.granbom@utb.lund.se

 

Gunilla Nordin

Sidan publicerades 2012-03-19 13:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-01 14:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Formativ utvärdering utvecklar lärare

Formativ utvärdering av sin egen undervisning utvecklar lärare i högre grad än man kanske tror. Det konstaterar Eva Nyberg som studerat vad och hur 11-åringar uppfattar och förstår av undervisningen om växters och djurs förökning och livscykler.

Bedömning viktig faktor för inlärning

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter tilllärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A MultimodalSocial Semiotic Study .

Två stjärnor och en önskan – om bedömning för lärande

Genom en forskningscirkel fick lärarna Ingeborg Hull och Carolin Heyer prova på hur gensvar kan användas som ett redskap i klassrummet. Resultatet blev över all förväntan.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Forskningscirkeln blev ett nytt verktyg för skolutveckling

En forskningscirkel gav tre lärare möjlighet att studera vad som hände i skolans korridor i anslutning till lektionsstart. Det blev ett kraftfullt verktyg för att beforska den egna verksamheten, men också för upptäcka områden som behövde utvecklas och stärkas, berättar lärarna Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.