Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering

Artikel nr 15 2015: Läsa och skriva i en inkluderande lärmiljö: Beskrivning av en grundskolas satsning

Lena Ekermo och Kirsten Sunnerud arbetar på Tornhagsskolan i Linköping.

Lena Ekermo och Kirsten Sunnerud arbetar på Tornhagsskolan i Linköping.

Kirsten Sunnerud har tillsammans med sin kollega Lena Ekermo beskrivit den läs- och skrivsatsning som sedan flera år pågår på Tornhagsskolan i Linköping. En satsning där forskningsbaserade läs- och skrivmetoder lagt grunden för ett arbetsmaterial som underlättar samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapar inkludering för såväl lärare som elever.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och Lena Ekermo har arbetat med läs-och skrivutveckling i flera år. När vi sedan kom med i ett inkluderingsprojekt som drivs av Ifous, fick vi chans att dokumentera vårt arbete. Det var ett sätt för oss att lära mer om inkluderande arbete men också en möjlighet att sprida vårt arbetssätt.

Vad handlar artikeln om?

– Hur vi genomför vår skolas satsning på läsande och skrivande för alla elever från förskoleklass till årskurs sex. Vi beskriver dels hur arbetet går till, dels vad pedagogerna tycker om arbetet och vilka resultat de ser. Vi lyfter också fram den forskning som vårt material tar avstamp från.

– När det gäller läsande arbetar vi med högläsning, boksamtal, repeterad läsning och läsförståelse. När det gäller skrivande arbetar vi med cirkelmodellen, ett sätt att arbeta med olika textgenrer. Tillsammans har jag, som är specialpedagog och Lena, som är andraspråkslärare, ställt samman ett undervisningsmaterial för lärarna, pärmar för varje årskurs med såväl texter som arbetsmetoder och lektionsplaneringar. Lärarna undervisar ungefär två timmar i veckan med materialet.

– Ett sätt att inkludera elever i behov av särskilt stöd och andraspråkselever är att de får möjlighet att förbereda sig på texter tillsammans med specialläraren eller andraspråksläraren så att de sedan kan delta i undervisningen tillsammans med de andra eleverna i klassen.

Vilka resultat har ni sett?

– De flesta lärare är positiva till materialet och har blivit mer medvetna om olika forskningsbaserade läs- och skrivmetoder. Pärmarna underlättar för lärarna, dels vinner de tid, dels underlättas samarbetet, eftersom de har samma material att förhålla sig till. Eleverna har skrivit längre och mer komplexa texter med en tydligare röd tråd. Läsförståelsestrategierna har skapat bättre textsamtal där fler elever är aktiva.

 Hur har ert arbete förändrats av inkluderingsprojektet?

– Elever i behov av särskilt stöd och andraspråkselever har lättare att arbeta och utvecklas i klassrummet när vi kan göra anpassningar för dem. Tidigare arbetade läraren på ett sätt, special- och andraspråksläraren på ett annat och det försvårade för eleverna att känna sig delaktiga. Nu har vi ett gemensamt material. Det är lättare att utbyta erfarenheter och skapa kollegialt lärande, det blir ett inkluderande arbetssätt, inte bara för eleverna utan även för lärarna.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Det är ett pågående arbete. Det viktiga är att engagera lärarna och hålla fast vid detta strukturerade arbetssätt. Vi utvärderar och förbättrar materialet varje läsår. Vi kommer att följa upp arbetet flera gånger varje termin med arbetslagen. Nu ska vi även involvera högstadielärarna.

 

Lena Ekermo är leg lärare, förstelärare och undervisar i svenska som andraspråk i år 1-6 på Tornhagsskolan i Linköpings kommun. Lena Ekermo har varit samordnare i ämnet svenska som andraspråk samt utvecklingsledare för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
E-post: lena.e.ekermo@linkoping.se

Kirsten Sunnerud är leg lärare, specialpedagog och arbetar som koordinator för specialpedagogiskt stöd år F-9 på Tornhagsskolan i Linköpings kommun. Kirsten Sunnerud har tidigare arbetat som specialpedagog med särskild inriktning mot läs- och skrivutveckling.
E-post: kirsten.sunnerud@linkoping.se

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2015-06-26 11:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-27 15:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.