Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering

Artikel nr 15 2015: Läsa och skriva i en inkluderande lärmiljö: Beskrivning av en grundskolas satsning

Lena Ekermo och Kirsten Sunnerud arbetar på Tornhagsskolan i Linköping.

Lena Ekermo och Kirsten Sunnerud arbetar på Tornhagsskolan i Linköping.

Kirsten Sunnerud har tillsammans med sin kollega Lena Ekermo beskrivit den läs- och skrivsatsning som sedan flera år pågår på Tornhagsskolan i Linköping. En satsning där forskningsbaserade läs- och skrivmetoder lagt grunden för ett arbetsmaterial som underlättar samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapar inkludering för såväl lärare som elever.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och Lena Ekermo har arbetat med läs-och skrivutveckling i flera år. När vi sedan kom med i ett inkluderingsprojekt som drivs av Ifous, fick vi chans att dokumentera vårt arbete. Det var ett sätt för oss att lära mer om inkluderande arbete men också en möjlighet att sprida vårt arbetssätt.

Vad handlar artikeln om?

– Hur vi genomför vår skolas satsning på läsande och skrivande för alla elever från förskoleklass till årskurs sex. Vi beskriver dels hur arbetet går till, dels vad pedagogerna tycker om arbetet och vilka resultat de ser. Vi lyfter också fram den forskning som vårt material tar avstamp från.

– När det gäller läsande arbetar vi med högläsning, boksamtal, repeterad läsning och läsförståelse. När det gäller skrivande arbetar vi med cirkelmodellen, ett sätt att arbeta med olika textgenrer. Tillsammans har jag, som är specialpedagog och Lena, som är andraspråkslärare, ställt samman ett undervisningsmaterial för lärarna, pärmar för varje årskurs med såväl texter som arbetsmetoder och lektionsplaneringar. Lärarna undervisar ungefär två timmar i veckan med materialet.

– Ett sätt att inkludera elever i behov av särskilt stöd och andraspråkselever är att de får möjlighet att förbereda sig på texter tillsammans med specialläraren eller andraspråksläraren så att de sedan kan delta i undervisningen tillsammans med de andra eleverna i klassen.

Vilka resultat har ni sett?

– De flesta lärare är positiva till materialet och har blivit mer medvetna om olika forskningsbaserade läs- och skrivmetoder. Pärmarna underlättar för lärarna, dels vinner de tid, dels underlättas samarbetet, eftersom de har samma material att förhålla sig till. Eleverna har skrivit längre och mer komplexa texter med en tydligare röd tråd. Läsförståelsestrategierna har skapat bättre textsamtal där fler elever är aktiva.

 Hur har ert arbete förändrats av inkluderingsprojektet?

– Elever i behov av särskilt stöd och andraspråkselever har lättare att arbeta och utvecklas i klassrummet när vi kan göra anpassningar för dem. Tidigare arbetade läraren på ett sätt, special- och andraspråksläraren på ett annat och det försvårade för eleverna att känna sig delaktiga. Nu har vi ett gemensamt material. Det är lättare att utbyta erfarenheter och skapa kollegialt lärande, det blir ett inkluderande arbetssätt, inte bara för eleverna utan även för lärarna.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Det är ett pågående arbete. Det viktiga är att engagera lärarna och hålla fast vid detta strukturerade arbetssätt. Vi utvärderar och förbättrar materialet varje läsår. Vi kommer att följa upp arbetet flera gånger varje termin med arbetslagen. Nu ska vi även involvera högstadielärarna.

 

Lena Ekermo är leg lärare, förstelärare och undervisar i svenska som andraspråk i år 1-6 på Tornhagsskolan i Linköpings kommun. Lena Ekermo har varit samordnare i ämnet svenska som andraspråk samt utvecklingsledare för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
E-post: lena.e.ekermo@linkoping.se

Kirsten Sunnerud är leg lärare, specialpedagog och arbetar som koordinator för specialpedagogiskt stöd år F-9 på Tornhagsskolan i Linköpings kommun. Kirsten Sunnerud har tidigare arbetat som specialpedagog med särskild inriktning mot läs- och skrivutveckling.
E-post: kirsten.sunnerud@linkoping.se

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2015-06-26 11:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-27 15:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer