Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering

Artikel nr 15 2015: Läsa och skriva i en inkluderande lärmiljö: Beskrivning av en grundskolas satsning

Lena Ekermo och Kirsten Sunnerud arbetar på Tornhagsskolan i Linköping.

Lena Ekermo och Kirsten Sunnerud arbetar på Tornhagsskolan i Linköping.

Kirsten Sunnerud har tillsammans med sin kollega Lena Ekermo beskrivit den läs- och skrivsatsning som sedan flera år pågår på Tornhagsskolan i Linköping. En satsning där forskningsbaserade läs- och skrivmetoder lagt grunden för ett arbetsmaterial som underlättar samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapar inkludering för såväl lärare som elever.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och Lena Ekermo har arbetat med läs-och skrivutveckling i flera år. När vi sedan kom med i ett inkluderingsprojekt som drivs av Ifous, fick vi chans att dokumentera vårt arbete. Det var ett sätt för oss att lära mer om inkluderande arbete men också en möjlighet att sprida vårt arbetssätt.

Vad handlar artikeln om?

– Hur vi genomför vår skolas satsning på läsande och skrivande för alla elever från förskoleklass till årskurs sex. Vi beskriver dels hur arbetet går till, dels vad pedagogerna tycker om arbetet och vilka resultat de ser. Vi lyfter också fram den forskning som vårt material tar avstamp från.

– När det gäller läsande arbetar vi med högläsning, boksamtal, repeterad läsning och läsförståelse. När det gäller skrivande arbetar vi med cirkelmodellen, ett sätt att arbeta med olika textgenrer. Tillsammans har jag, som är specialpedagog och Lena, som är andraspråkslärare, ställt samman ett undervisningsmaterial för lärarna, pärmar för varje årskurs med såväl texter som arbetsmetoder och lektionsplaneringar. Lärarna undervisar ungefär två timmar i veckan med materialet.

– Ett sätt att inkludera elever i behov av särskilt stöd och andraspråkselever är att de får möjlighet att förbereda sig på texter tillsammans med specialläraren eller andraspråksläraren så att de sedan kan delta i undervisningen tillsammans med de andra eleverna i klassen.

Vilka resultat har ni sett?

– De flesta lärare är positiva till materialet och har blivit mer medvetna om olika forskningsbaserade läs- och skrivmetoder. Pärmarna underlättar för lärarna, dels vinner de tid, dels underlättas samarbetet, eftersom de har samma material att förhålla sig till. Eleverna har skrivit längre och mer komplexa texter med en tydligare röd tråd. Läsförståelsestrategierna har skapat bättre textsamtal där fler elever är aktiva.

 Hur har ert arbete förändrats av inkluderingsprojektet?

– Elever i behov av särskilt stöd och andraspråkselever har lättare att arbeta och utvecklas i klassrummet när vi kan göra anpassningar för dem. Tidigare arbetade läraren på ett sätt, special- och andraspråksläraren på ett annat och det försvårade för eleverna att känna sig delaktiga. Nu har vi ett gemensamt material. Det är lättare att utbyta erfarenheter och skapa kollegialt lärande, det blir ett inkluderande arbetssätt, inte bara för eleverna utan även för lärarna.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Det är ett pågående arbete. Det viktiga är att engagera lärarna och hålla fast vid detta strukturerade arbetssätt. Vi utvärderar och förbättrar materialet varje läsår. Vi kommer att följa upp arbetet flera gånger varje termin med arbetslagen. Nu ska vi även involvera högstadielärarna.

 

Lena Ekermo är leg lärare, förstelärare och undervisar i svenska som andraspråk i år 1-6 på Tornhagsskolan i Linköpings kommun. Lena Ekermo har varit samordnare i ämnet svenska som andraspråk samt utvecklingsledare för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
E-post: lena.e.ekermo@linkoping.se

Kirsten Sunnerud är leg lärare, specialpedagog och arbetar som koordinator för specialpedagogiskt stöd år F-9 på Tornhagsskolan i Linköpings kommun. Kirsten Sunnerud har tidigare arbetat som specialpedagog med särskild inriktning mot läs- och skrivutveckling.
E-post: kirsten.sunnerud@linkoping.se

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2015-06-26 11:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-27 15:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.