Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering

Artikel nr 15 2015: Läsa och skriva i en inkluderande lärmiljö: Beskrivning av en grundskolas satsning

Lena Ekermo och Kirsten Sunnerud arbetar på Tornhagsskolan i Linköping.

Lena Ekermo och Kirsten Sunnerud arbetar på Tornhagsskolan i Linköping.

Kirsten Sunnerud har tillsammans med sin kollega Lena Ekermo beskrivit den läs- och skrivsatsning som sedan flera år pågår på Tornhagsskolan i Linköping. En satsning där forskningsbaserade läs- och skrivmetoder lagt grunden för ett arbetsmaterial som underlättar samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapar inkludering för såväl lärare som elever.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och Lena Ekermo har arbetat med läs-och skrivutveckling i flera år. När vi sedan kom med i ett inkluderingsprojekt som drivs av Ifous, fick vi chans att dokumentera vårt arbete. Det var ett sätt för oss att lära mer om inkluderande arbete men också en möjlighet att sprida vårt arbetssätt.

Vad handlar artikeln om?

– Hur vi genomför vår skolas satsning på läsande och skrivande för alla elever från förskoleklass till årskurs sex. Vi beskriver dels hur arbetet går till, dels vad pedagogerna tycker om arbetet och vilka resultat de ser. Vi lyfter också fram den forskning som vårt material tar avstamp från.

– När det gäller läsande arbetar vi med högläsning, boksamtal, repeterad läsning och läsförståelse. När det gäller skrivande arbetar vi med cirkelmodellen, ett sätt att arbeta med olika textgenrer. Tillsammans har jag, som är specialpedagog och Lena, som är andraspråkslärare, ställt samman ett undervisningsmaterial för lärarna, pärmar för varje årskurs med såväl texter som arbetsmetoder och lektionsplaneringar. Lärarna undervisar ungefär två timmar i veckan med materialet.

– Ett sätt att inkludera elever i behov av särskilt stöd och andraspråkselever är att de får möjlighet att förbereda sig på texter tillsammans med specialläraren eller andraspråksläraren så att de sedan kan delta i undervisningen tillsammans med de andra eleverna i klassen.

Vilka resultat har ni sett?

– De flesta lärare är positiva till materialet och har blivit mer medvetna om olika forskningsbaserade läs- och skrivmetoder. Pärmarna underlättar för lärarna, dels vinner de tid, dels underlättas samarbetet, eftersom de har samma material att förhålla sig till. Eleverna har skrivit längre och mer komplexa texter med en tydligare röd tråd. Läsförståelsestrategierna har skapat bättre textsamtal där fler elever är aktiva.

 Hur har ert arbete förändrats av inkluderingsprojektet?

– Elever i behov av särskilt stöd och andraspråkselever har lättare att arbeta och utvecklas i klassrummet när vi kan göra anpassningar för dem. Tidigare arbetade läraren på ett sätt, special- och andraspråksläraren på ett annat och det försvårade för eleverna att känna sig delaktiga. Nu har vi ett gemensamt material. Det är lättare att utbyta erfarenheter och skapa kollegialt lärande, det blir ett inkluderande arbetssätt, inte bara för eleverna utan även för lärarna.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Det är ett pågående arbete. Det viktiga är att engagera lärarna och hålla fast vid detta strukturerade arbetssätt. Vi utvärderar och förbättrar materialet varje läsår. Vi kommer att följa upp arbetet flera gånger varje termin med arbetslagen. Nu ska vi även involvera högstadielärarna.

 

Lena Ekermo är leg lärare, förstelärare och undervisar i svenska som andraspråk i år 1-6 på Tornhagsskolan i Linköpings kommun. Lena Ekermo har varit samordnare i ämnet svenska som andraspråk samt utvecklingsledare för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
E-post: lena.e.ekermo@linkoping.se

Kirsten Sunnerud är leg lärare, specialpedagog och arbetar som koordinator för specialpedagogiskt stöd år F-9 på Tornhagsskolan i Linköpings kommun. Kirsten Sunnerud har tidigare arbetat som specialpedagog med särskild inriktning mot läs- och skrivutveckling.
E-post: kirsten.sunnerud@linkoping.se

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2015-06-26 11:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-27 15:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.