Forskningscirkeln blev ett nytt verktyg för skolutveckling

Artikel nr 7 2015: Ett skolutvecklingsarbete: En aktionsforskningsinriktad fallstudie om skolans lärandemiljö utifrån bedömningsområdet ”trygghet och studiero”

Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman arbetar på Maserskolan i Borlänge kommun.

Inom ramen för Ifous forskningsprogram ”Inkluderande Lärmiljöer” deltog lärarna Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman i en forskningscirkel, i syfte att initiera förändringsprocesser som kunde studeras och korrigeras samtidigt som de ägde rum. De tittade på vad som skedde i skolans korridor i anslutning till lektionsstart, för att kunna utveckla området  ”trygghet och studiero” på skolan. Författarna menar att forskningscirkeln blev ett effektivt sätt att utveckla – och få syn på – den egna verksamheten.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår skola ingår i forskningsinstitutet Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) forskningsprogram som syftar till att forska runt, implementera och utveckla området ”inkluderande lärmiljöer”. Projektet startade 2012 och kommer att pågå till 2016. Skolutvecklingsarbete sker parallellt och i samarbete med ett forskningsprojekt som leds av Malmö högskola. 12 kommuner medverkar med sammanlagt 31 skolor. I projektet blev samtliga deltagare inspirerade och uppmanade att skriva en utvecklingsartikel och vi såg omedelbart en koppling med skrivandet och det aktuella arbetet vid vår skola.

– Under ht 2012 startades en forskningscirkel vid vår enhet under ledning av två forskare från Högskolan Dalarna. Gruppen bestod, utöver de båda forskarna, av sex personer från enheten – fyra pedagoger, rektor och biträdande rektor – samt en extern pedagog. Syftet med forskningscirkeln var att skapa möjligheter för att, i det egna vardagsarbetet, kunna initiera förändringsprocesser som kan studeras och korrigeras samtidigt som de äger rum. Forskningscirkelns ambition var att både förbättra verksamheten och samtidigt utveckla ny och handlingsrelevant kunskap.

– Deltagarna i forskningscirkeln fick varje månad läsa gemensamt vald litteratur, skriva reflektionsprotokoll och därefter träffas för att diskutera och lyfta olika frågeställningar som kunde kopplas till den egna verksamheten. Parallellt med litteraturstudierna utfördes även mikrostudier i den egna verksamheten. Som en del i vårt arbete, för att säkra ”trygghet och studiero” vid vår enhet, valde vi att genom observationer studera miljön i skolans korridorer.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med artikeln är att beskriva hur vi inom ramen för en forskningscirkel studerade vad som hände i skolans korridorer i anslutning till olika lektionsstarter för att på detta sätt stärka och utveckla området ”trygghet och studiero”. Vår intention var att finna en passande metod för kontinuerliga utvecklingsarbeten som genererar nya kunskaper och erfarenheter och som kan leda till konkreta förbättringar i praktiken. Metoden som beskrivs kan även, som vi ser det, appliceras och användas vid andra enheter.

Vilka resultat har ni sett?

– I och med denna studie har problemet med elever som kommer och går under lektionstid aktualiserats och vi har därmed blivit bättre på att arbeta förebyggande för att motverka dessa ”negativa val” från elevernas sida. De elevvårdsmöten som genomförts har fått effekt. Det är dock fortfarande en del arbete kvar för att helt komma till rätta med problemet. Vi måste kontinuerligt arbeta för att motivera våra elever att inse vikten av att gå i skolan och att vara aktivt deltagande under samtliga lektioner. Många av våra elever uttrycker att de inte har möjlighet till så mycket samvaro med kamrater på fritiden varpå vi drar slutsatsen att den sociala rastmiljön i skolan i vissa fall upplevs som mer intressant och viktig än själva skolarbetet. Ett utvecklingsområde för oss och för kommunen anser vi därför vara att satsa på positiva och organiserade aktiviteter i skolan efter skoldagens slut.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Den här studien visar hur man, inom forskningscirkelns ram, på ett effektivt sätt kan beforska sin egen verksamhet och upptäcka områden som behöver utvecklas och stärkas. I och med vårt arbete med forskningscirkeln och skrivandet av vår utvecklingsartikel har vi fått ett nytt verktyg för att studera och förbättra vår verksamhet. Att göra systematiska observationer kan visa på många intressanta saker som vi annars inte lägger märke till. Vi ser också vikten av att fortsätta arbetet med att involvera all personal i detta utvecklingsarbete för att det ska få god genomslagskraft.

Åsa Bellskog är förstelärare, utbildad inom ämnena matematik och NO och arbetar på Maserskolan i Borlänge kommun
E-post: asa.bellskog@edu.borlange.se

Lena Källman är lärare inom ämnena svenska och SO och arbetar som speciallärare i Maserskolans resursgrupp i Borlänge kommun.
E-post:lena.lind-kallman@edu.borlange.se

Liselotte Malmberg är lärare i svenska och engelska och arbetar som biträdande rektor på Maserskolan i Borlänge kommun.
E-post: liselotte.malmberg@edu.borlange.se

Sidan publicerades 2015-06-03 16:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-06-04 13:16 av Moa Duvarci Engman