Forskningscirkeln blev ett nytt verktyg för skolutveckling

Artikel nr 7 2015: Ett skolutvecklingsarbete: En aktionsforskningsinriktad fallstudie om skolans lärandemiljö utifrån bedömningsområdet ”trygghet och studiero”

Ny_liselotte_Malmberg

Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman arbetar på Maserskolan i Borlänge kommun.

Inom ramen för Ifous forskningsprogram ”Inkluderande Lärmiljöer” deltog lärarna Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman i en forskningscirkel, i syfte att initiera förändringsprocesser som kunde studeras och korrigeras samtidigt som de ägde rum. De tittade på vad som skedde i skolans korridor i anslutning till lektionsstart, för att kunna utveckla området  ”trygghet och studiero” på skolan. Författarna menar att forskningscirkeln blev ett effektivt sätt att utveckla – och få syn på – den egna verksamheten.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår skola ingår i forskningsinstitutet Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) forskningsprogram som syftar till att forska runt, implementera och utveckla området ”inkluderande lärmiljöer”. Projektet startade 2012 och kommer att pågå till 2016. Skolutvecklingsarbete sker parallellt och i samarbete med ett forskningsprojekt som leds av Malmö högskola. 12 kommuner medverkar med sammanlagt 31 skolor. I projektet blev samtliga deltagare inspirerade och uppmanade att skriva en utvecklingsartikel och vi såg omedelbart en koppling med skrivandet och det aktuella arbetet vid vår skola.

– Under ht 2012 startades en forskningscirkel vid vår enhet under ledning av två forskare från Högskolan Dalarna. Gruppen bestod, utöver de båda forskarna, av sex personer från enheten – fyra pedagoger, rektor och biträdande rektor – samt en extern pedagog. Syftet med forskningscirkeln var att skapa möjligheter för att, i det egna vardagsarbetet, kunna initiera förändringsprocesser som kan studeras och korrigeras samtidigt som de äger rum. Forskningscirkelns ambition var att både förbättra verksamheten och samtidigt utveckla ny och handlingsrelevant kunskap.

– Deltagarna i forskningscirkeln fick varje månad läsa gemensamt vald litteratur, skriva reflektionsprotokoll och därefter träffas för att diskutera och lyfta olika frågeställningar som kunde kopplas till den egna verksamheten. Parallellt med litteraturstudierna utfördes även mikrostudier i den egna verksamheten. Som en del i vårt arbete, för att säkra ”trygghet och studiero” vid vår enhet, valde vi att genom observationer studera miljön i skolans korridorer.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med artikeln är att beskriva hur vi inom ramen för en forskningscirkel studerade vad som hände i skolans korridorer i anslutning till olika lektionsstarter för att på detta sätt stärka och utveckla området ”trygghet och studiero”. Vår intention var att finna en passande metod för kontinuerliga utvecklingsarbeten som genererar nya kunskaper och erfarenheter och som kan leda till konkreta förbättringar i praktiken. Metoden som beskrivs kan även, som vi ser det, appliceras och användas vid andra enheter.

Vilka resultat har ni sett?

– I och med denna studie har problemet med elever som kommer och går under lektionstid aktualiserats och vi har därmed blivit bättre på att arbeta förebyggande för att motverka dessa ”negativa val” från elevernas sida. De elevvårdsmöten som genomförts har fått effekt. Det är dock fortfarande en del arbete kvar för att helt komma till rätta med problemet. Vi måste kontinuerligt arbeta för att motivera våra elever att inse vikten av att gå i skolan och att vara aktivt deltagande under samtliga lektioner. Många av våra elever uttrycker att de inte har möjlighet till så mycket samvaro med kamrater på fritiden varpå vi drar slutsatsen att den sociala rastmiljön i skolan i vissa fall upplevs som mer intressant och viktig än själva skolarbetet. Ett utvecklingsområde för oss och för kommunen anser vi därför vara att satsa på positiva och organiserade aktiviteter i skolan efter skoldagens slut.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Den här studien visar hur man, inom forskningscirkelns ram, på ett effektivt sätt kan beforska sin egen verksamhet och upptäcka områden som behöver utvecklas och stärkas. I och med vårt arbete med forskningscirkeln och skrivandet av vår utvecklingsartikel har vi fått ett nytt verktyg för att studera och förbättra vår verksamhet. Att göra systematiska observationer kan visa på många intressanta saker som vi annars inte lägger märke till. Vi ser också vikten av att fortsätta arbetet med att involvera all personal i detta utvecklingsarbete för att det ska få god genomslagskraft.

Åsa Bellskog är förstelärare, utbildad inom ämnena matematik och NO och arbetar på Maserskolan i Borlänge kommun
E-post: asa.bellskog@edu.borlange.se

Lena Källman är lärare inom ämnena svenska och SO och arbetar som speciallärare i Maserskolans resursgrupp i Borlänge kommun.
E-post:lena.lind-kallman@edu.borlange.se

Liselotte Malmberg är lärare i svenska och engelska och arbetar som biträdande rektor på Maserskolan i Borlänge kommun.
E-post: liselotte.malmberg@edu.borlange.se

Sidan publicerades 2015-06-03 16:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-06-04 13:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så kan organisationen stödja förändring på förskolan

Karin Alnervik har analyserat hur förskolepersonal på fyra olika förskolor minns ett förändringsarbete där det funnits motsättningar som behövt lösas efterhand. Det går inte att prata fram en förändring, säger hon, man måste börja göra på nya sätt – då förändras också ens tankar.

Miljön kan hjälpa eller stjälpa koncentrationen

Catrin Tufvesson har undersökt miljöfaktorer som påverkar koncentrationsförmågan hos barn med ADHD, Autism och Downs syndrom. Målet med hennes forskning har varit att ge förslag på hur man kan utforma en lärmiljö som är så stödjande som möjligt utifrån barnens särskilda behov. – Det återstår mycket arbete, men jag ger mig inte – både pedagoger och elever skulle kunna må mycket bättre.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.