Forskningscirkeln blev ett nytt verktyg för skolutveckling

Artikel nr 7 2015: Ett skolutvecklingsarbete: En aktionsforskningsinriktad fallstudie om skolans lärandemiljö utifrån bedömningsområdet ”trygghet och studiero”

Ny_liselotte_Malmberg

Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman arbetar på Maserskolan i Borlänge kommun.

Inom ramen för Ifous forskningsprogram ”Inkluderande Lärmiljöer” deltog lärarna Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman i en forskningscirkel, i syfte att initiera förändringsprocesser som kunde studeras och korrigeras samtidigt som de ägde rum. De tittade på vad som skedde i skolans korridor i anslutning till lektionsstart, för att kunna utveckla området  ”trygghet och studiero” på skolan. Författarna menar att forskningscirkeln blev ett effektivt sätt att utveckla – och få syn på – den egna verksamheten.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår skola ingår i forskningsinstitutet Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) forskningsprogram som syftar till att forska runt, implementera och utveckla området ”inkluderande lärmiljöer”. Projektet startade 2012 och kommer att pågå till 2016. Skolutvecklingsarbete sker parallellt och i samarbete med ett forskningsprojekt som leds av Malmö högskola. 12 kommuner medverkar med sammanlagt 31 skolor. I projektet blev samtliga deltagare inspirerade och uppmanade att skriva en utvecklingsartikel och vi såg omedelbart en koppling med skrivandet och det aktuella arbetet vid vår skola.

– Under ht 2012 startades en forskningscirkel vid vår enhet under ledning av två forskare från Högskolan Dalarna. Gruppen bestod, utöver de båda forskarna, av sex personer från enheten – fyra pedagoger, rektor och biträdande rektor – samt en extern pedagog. Syftet med forskningscirkeln var att skapa möjligheter för att, i det egna vardagsarbetet, kunna initiera förändringsprocesser som kan studeras och korrigeras samtidigt som de äger rum. Forskningscirkelns ambition var att både förbättra verksamheten och samtidigt utveckla ny och handlingsrelevant kunskap.

– Deltagarna i forskningscirkeln fick varje månad läsa gemensamt vald litteratur, skriva reflektionsprotokoll och därefter träffas för att diskutera och lyfta olika frågeställningar som kunde kopplas till den egna verksamheten. Parallellt med litteraturstudierna utfördes även mikrostudier i den egna verksamheten. Som en del i vårt arbete, för att säkra ”trygghet och studiero” vid vår enhet, valde vi att genom observationer studera miljön i skolans korridorer.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med artikeln är att beskriva hur vi inom ramen för en forskningscirkel studerade vad som hände i skolans korridorer i anslutning till olika lektionsstarter för att på detta sätt stärka och utveckla området ”trygghet och studiero”. Vår intention var att finna en passande metod för kontinuerliga utvecklingsarbeten som genererar nya kunskaper och erfarenheter och som kan leda till konkreta förbättringar i praktiken. Metoden som beskrivs kan även, som vi ser det, appliceras och användas vid andra enheter.

Vilka resultat har ni sett?

– I och med denna studie har problemet med elever som kommer och går under lektionstid aktualiserats och vi har därmed blivit bättre på att arbeta förebyggande för att motverka dessa ”negativa val” från elevernas sida. De elevvårdsmöten som genomförts har fått effekt. Det är dock fortfarande en del arbete kvar för att helt komma till rätta med problemet. Vi måste kontinuerligt arbeta för att motivera våra elever att inse vikten av att gå i skolan och att vara aktivt deltagande under samtliga lektioner. Många av våra elever uttrycker att de inte har möjlighet till så mycket samvaro med kamrater på fritiden varpå vi drar slutsatsen att den sociala rastmiljön i skolan i vissa fall upplevs som mer intressant och viktig än själva skolarbetet. Ett utvecklingsområde för oss och för kommunen anser vi därför vara att satsa på positiva och organiserade aktiviteter i skolan efter skoldagens slut.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Den här studien visar hur man, inom forskningscirkelns ram, på ett effektivt sätt kan beforska sin egen verksamhet och upptäcka områden som behöver utvecklas och stärkas. I och med vårt arbete med forskningscirkeln och skrivandet av vår utvecklingsartikel har vi fått ett nytt verktyg för att studera och förbättra vår verksamhet. Att göra systematiska observationer kan visa på många intressanta saker som vi annars inte lägger märke till. Vi ser också vikten av att fortsätta arbetet med att involvera all personal i detta utvecklingsarbete för att det ska få god genomslagskraft.

Åsa Bellskog är förstelärare, utbildad inom ämnena matematik och NO och arbetar på Maserskolan i Borlänge kommun
E-post: asa.bellskog@edu.borlange.se

Lena Källman är lärare inom ämnena svenska och SO och arbetar som speciallärare i Maserskolans resursgrupp i Borlänge kommun.
E-post:lena.lind-kallman@edu.borlange.se

Liselotte Malmberg är lärare i svenska och engelska och arbetar som biträdande rektor på Maserskolan i Borlänge kommun.
E-post: liselotte.malmberg@edu.borlange.se

Sidan publicerades 2015-06-03 16:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-06-04 13:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så kan organisationen stödja förändring på förskolan

Karin Alnervik har analyserat hur förskolepersonal på fyra olika förskolor minns ett förändringsarbete där det funnits motsättningar som behövt lösas efterhand. Det går inte att prata fram en förändring, säger hon, man måste börja göra på nya sätt – då förändras också ens tankar.

Miljön kan hjälpa eller stjälpa koncentrationen

Catrin Tufvesson har undersökt miljöfaktorer som påverkar koncentrationsförmågan hos barn med ADHD, Autism och Downs syndrom. Målet med hennes forskning har varit att ge förslag på hur man kan utforma en lärmiljö som är så stödjande som möjligt utifrån barnens särskilda behov. – Det återstår mycket arbete, men jag ger mig inte – både pedagoger och elever skulle kunna må mycket bättre.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.