Modellering är ett viktigt moment för att öka elevernas lärande i anpassad skola. Det visar pedagogerna i två anpassade grundskolor i Kristianstad. Utvecklingsartikeln har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Kunskapsuppdraget i anpassad skola.

När barnen får tid och rum att i egen takt utforska, prova och testa igen så upptäcker de nya saker. Det konstaterar förskollärarna Anna Viberg och Åsa Ahlqvist Johansson i sin utvecklingsartikel om ”slow pedagogy”.

Ett gemensamt tänk kring hela förskolans miljö. Det blev resultatet av ett projekt kring inomhusmiljön på Igelboda förskola, visar Asta Prichodskaite-Pukéné i sin utvecklingsartikel.

När bildsalens fysiska miljö förändrades ökade fokus på lärandet och klassrumsklimat blev lugnare. Det visar Myriam Biondi Molina i sin utvecklingsartikel.

Mer lek på rasterna och ökad koncentration i klassrummet. Effekterna av en rastpedagog blev enbart positiva, visar fritidslärarna Charlie Österlund, Viktor Dickson Gänger samt rastpedagog Niclas Sjöstrand i sin utvecklingsartikel.

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.