Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Musikläraren Ulrica Roald ville förbättra ensemblespelet i klassrummet, men var mån om att ljudmiljön inte skulle bli skadlig och att de akustiska instrumenten inte skulle ta allt ljudutrymme och dränka de övriga instrumenten. Lösningen blev en mixer - och en musikundervisning utöver det traditionella.