Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Leda & lära nummer 11/2020: Rektorn som lärande och pedagogisk ledare – FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolans betydelse för rektorernas pedagogiska ledarskap i Jönköpings kommun

Edita Sabanovic

Fördjupat kollegialt samarbete och ett stärkt professionellt språk. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jönköpings kommun har under tre år deltagit i Ifous utvecklingsprogram ”Flerstämmig undervisning i förskolan” i syfte att stödja pedagogernas professionella lärande samt stärka det pedagogiska ledarskapet i förskolan. Samtliga inom förskolan, från barnskötare till rektorer och skolledare deltog i programmet.  Jag arbetar själv som rektor i ett förskoleområde i kommunen och ville undersöka hur utvecklingsprogrammet lyckades med intentionen att utveckla ett tydligare forskningsbaserat arbetssätt i förskolan.

Vad handlar artikeln om?

– Min artikel fokuserar på förskolerektorerna och belyser hur de upplevde dels utvecklingen av sitt eget pedagogiska ledarskap, dels utvecklingsarbetet i sin egen organisation baserat på ett vetenskapligt förhållningssätt. Artikeln bygger på enkäter där 27 av kommunens totalt 30 förskolerektorer svarat. Enkäten gjordes under utvecklingsprogrammets slutskede.

Vilka resultat har du sett?

– Vad som tydligt framkommer är att det kollegiala arbetet har implementerats och blivit självklart under programmets gång. Ett annat resultat är att rektorerna har fått en ökad förståelse av vad det innebär att arbeta forskningsbaserat och utifrån beprövad erfarenhet. En konkret effekt av det är utveckling av det professionella språket. Flera rektorer vittnar om att det tidigare var svårt att hitta begrepp för vad man gjorde i förskolan. Man ”tyckte” olika saker snarare än använde vetenskapliga begrepp för det som åsyftades. Utvecklingen av ett professionellt språk innebär också att de pedagogiska samtalen fått en högre kvalitet.  

– De individuella förkunskaper som förskolerektorerna hade med sig in i utvecklingsprogrammet påverkar givetvis utfallet och resultaten visar att det behövs olika kompetensutvecklande insatser i rektorsgruppen. Förskolerektorer beskriver själva svårigheter med att ta till sig forskningstexter, planering av tid, egen struktur samt komplexitet i uppdragen som skäl för att kunna bedriva pedagogiskt ledarskap utifrån ett forskningsbaserat arbetssätt. Det här är några tydliga exempel på att rektorer också kan behöva stöd för att kunna ta till sig kunskap på den här nivån. Ansvar för detta bör liga på huvudmännens nivå. Men i rollen som rektor går det heller inte att luta sig tillbaka mot en grundutbildning och tro att det räcker. Det krävs egna initiativ och eget ansvar för att hålla sig à jour med den senaste forskningen och fundera över om och hur den kan passa i den egna verksamheten.

Flera rektorer vittnar om att det tidigare var svårt att hitta begrepp för vad man gjorde i förskolan. Utvecklingen av ett professionellt språk innebär att de pedagogiska samtalen fått ett högre kvalitet.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har bidragit till ett tydligare fokus på att praktiken ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I mitt interna nätverk träffas vi regelbundet och reflekterar över undervisningen och utbildningen, vilken forskning har vi läst, analyserar filmer, vrider, vänder och ifrågasätter. Jag tycker att vi har ett tydligare fokus och bättre struktur kring de här samtalen i dag och vi fokuserar på praktiknära forskning.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag kommer i fortsättningen att leda nätverk på min enhet, stötta samt lära av och med andra förskollärare och chefskollegor. På detta vis hoppas jag kunna sprida de erfarenheter som vi fått genom utvecklingsprogrammet. Syftet är ju att skapa en bred undervisningsrepertoar som erbjuder nya utvidgade lärmöjligheter för alla barn inom kommunala förskolor i Jönköpings kommun.

Edita Sabanovic är rektor vid Ekhagens förskoleområde i Jönköpings kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-11 08:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-12 10:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser