Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap
Fördjupat kollegialt samarbete och ett stärkt professionellt språk. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.
Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?
– Jönköpings kommun har under tre år deltagit i Ifous utvecklingsprogram ”Flerstämmig undervisning i förskolan” i syfte att stödja pedagogernas professionella lärande samt stärka det pedagogiska ledarskapet i förskolan. Samtliga inom förskolan, från barnskötare till rektorer och skolledare deltog i programmet. Jag arbetar själv som rektor i ett förskoleområde i kommunen och ville undersöka hur utvecklingsprogrammet lyckades med intentionen att utveckla ett tydligare forskningsbaserat arbetssätt i förskolan.
Vad handlar artikeln om?
– Min artikel fokuserar på förskolerektorerna och belyser hur de upplevde dels utvecklingen av sitt eget pedagogiska ledarskap, dels utvecklingsarbetet i sin egen organisation baserat på ett vetenskapligt förhållningssätt. Artikeln bygger på enkäter där 27 av kommunens totalt 30 förskolerektorer svarat. Enkäten gjordes under utvecklingsprogrammets slutskede.
Vilka resultat har du sett?
– Vad som tydligt framkommer är att det kollegiala arbetet har implementerats och blivit självklart under programmets gång. Ett annat resultat är att rektorerna har fått en ökad förståelse av vad det innebär att arbeta forskningsbaserat och utifrån beprövad erfarenhet. En konkret effekt av det är utveckling av det professionella språket. Flera rektorer vittnar om att det tidigare var svårt att hitta begrepp för vad man gjorde i förskolan. Man ”tyckte” olika saker snarare än använde vetenskapliga begrepp för det som åsyftades. Utvecklingen av ett professionellt språk innebär också att de pedagogiska samtalen fått en högre kvalitet.
– De individuella förkunskaper som förskolerektorerna hade med sig in i utvecklingsprogrammet påverkar givetvis utfallet och resultaten visar att det behövs olika kompetensutvecklande insatser i rektorsgruppen. Förskolerektorer beskriver själva svårigheter med att ta till sig forskningstexter, planering av tid, egen struktur samt komplexitet i uppdragen som skäl för att kunna bedriva pedagogiskt ledarskap utifrån ett forskningsbaserat arbetssätt. Det här är några tydliga exempel på att rektorer också kan behöva stöd för att kunna ta till sig kunskap på den här nivån. Ansvar för detta bör liga på huvudmännens nivå. Men i rollen som rektor går det heller inte att luta sig tillbaka mot en grundutbildning och tro att det räcker. Det krävs egna initiativ och eget ansvar för att hålla sig à jour med den senaste forskningen och fundera över om och hur den kan passa i den egna verksamheten.
”Flera rektorer vittnar om att det tidigare var svårt att hitta begrepp för vad man gjorde i förskolan. Utvecklingen av ett professionellt språk innebär att de pedagogiska samtalen fått ett högre kvalitet.”
Hur har ditt arbete förändrats av projektet?
– Det har bidragit till ett tydligare fokus på att praktiken ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I mitt interna nätverk träffas vi regelbundet och reflekterar över undervisningen och utbildningen, vilken forskning har vi läst, analyserar filmer, vrider, vänder och ifrågasätter. Jag tycker att vi har ett tydligare fokus och bättre struktur kring de här samtalen i dag och vi fokuserar på praktiknära forskning.
Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?
– Jag kommer i fortsättningen att leda nätverk på min enhet, stötta samt lära av och med andra förskollärare och chefskollegor. På detta vis hoppas jag kunna sprida de erfarenheter som vi fått genom utvecklingsprogrammet. Syftet är ju att skapa en bred undervisningsrepertoar som erbjuder nya utvidgade lärmöjligheter för alla barn inom kommunala förskolor i Jönköpings kommun.
Edita Sabanovic är rektor vid Ekhagens förskoleområde i Jönköpings kommun.
Sidan publicerades 2021-02-11 08:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-12 10:13 av Moa Duvarci Engman
