Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Leda & lära nummer 11/2020: Rektorn som lärande och pedagogisk ledare – FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolans betydelse för rektorernas pedagogiska ledarskap i Jönköpings kommun

Edita Sabanovic

Fördjupat kollegialt samarbete och ett stärkt professionellt språk. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jönköpings kommun har under tre år deltagit i Ifous utvecklingsprogram ”Flerstämmig undervisning i förskolan” i syfte att stödja pedagogernas professionella lärande samt stärka det pedagogiska ledarskapet i förskolan. Samtliga inom förskolan, från barnskötare till rektorer och skolledare deltog i programmet.  Jag arbetar själv som rektor i ett förskoleområde i kommunen och ville undersöka hur utvecklingsprogrammet lyckades med intentionen att utveckla ett tydligare forskningsbaserat arbetssätt i förskolan.

Vad handlar artikeln om?

– Min artikel fokuserar på förskolerektorerna och belyser hur de upplevde dels utvecklingen av sitt eget pedagogiska ledarskap, dels utvecklingsarbetet i sin egen organisation baserat på ett vetenskapligt förhållningssätt. Artikeln bygger på enkäter där 27 av kommunens totalt 30 förskolerektorer svarat. Enkäten gjordes under utvecklingsprogrammets slutskede.

Vilka resultat har du sett?

– Vad som tydligt framkommer är att det kollegiala arbetet har implementerats och blivit självklart under programmets gång. Ett annat resultat är att rektorerna har fått en ökad förståelse av vad det innebär att arbeta forskningsbaserat och utifrån beprövad erfarenhet. En konkret effekt av det är utveckling av det professionella språket. Flera rektorer vittnar om att det tidigare var svårt att hitta begrepp för vad man gjorde i förskolan. Man ”tyckte” olika saker snarare än använde vetenskapliga begrepp för det som åsyftades. Utvecklingen av ett professionellt språk innebär också att de pedagogiska samtalen fått en högre kvalitet.  

– De individuella förkunskaper som förskolerektorerna hade med sig in i utvecklingsprogrammet påverkar givetvis utfallet och resultaten visar att det behövs olika kompetensutvecklande insatser i rektorsgruppen. Förskolerektorer beskriver själva svårigheter med att ta till sig forskningstexter, planering av tid, egen struktur samt komplexitet i uppdragen som skäl för att kunna bedriva pedagogiskt ledarskap utifrån ett forskningsbaserat arbetssätt. Det här är några tydliga exempel på att rektorer också kan behöva stöd för att kunna ta till sig kunskap på den här nivån. Ansvar för detta bör liga på huvudmännens nivå. Men i rollen som rektor går det heller inte att luta sig tillbaka mot en grundutbildning och tro att det räcker. Det krävs egna initiativ och eget ansvar för att hålla sig à jour med den senaste forskningen och fundera över om och hur den kan passa i den egna verksamheten.

Flera rektorer vittnar om att det tidigare var svårt att hitta begrepp för vad man gjorde i förskolan. Utvecklingen av ett professionellt språk innebär att de pedagogiska samtalen fått ett högre kvalitet.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har bidragit till ett tydligare fokus på att praktiken ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I mitt interna nätverk träffas vi regelbundet och reflekterar över undervisningen och utbildningen, vilken forskning har vi läst, analyserar filmer, vrider, vänder och ifrågasätter. Jag tycker att vi har ett tydligare fokus och bättre struktur kring de här samtalen i dag och vi fokuserar på praktiknära forskning.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag kommer i fortsättningen att leda nätverk på min enhet, stötta samt lära av och med andra förskollärare och chefskollegor. På detta vis hoppas jag kunna sprida de erfarenheter som vi fått genom utvecklingsprogrammet. Syftet är ju att skapa en bred undervisningsrepertoar som erbjuder nya utvidgade lärmöjligheter för alla barn inom kommunala förskolor i Jönköpings kommun.

Edita Sabanovic är rektor vid Ekhagens förskoleområde i Jönköpings kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-11 08:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-12 10:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer