Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Leda & lära nummer 11/2020: Rektorn som lärande och pedagogisk ledare – FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolans betydelse för rektorernas pedagogiska ledarskap i Jönköpings kommun

Edita Sabanovic

Fördjupat kollegialt samarbete och ett stärkt professionellt språk. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jönköpings kommun har under tre år deltagit i Ifous utvecklingsprogram ”Flerstämmig undervisning i förskolan” i syfte att stödja pedagogernas professionella lärande samt stärka det pedagogiska ledarskapet i förskolan. Samtliga inom förskolan, från barnskötare till rektorer och skolledare deltog i programmet.  Jag arbetar själv som rektor i ett förskoleområde i kommunen och ville undersöka hur utvecklingsprogrammet lyckades med intentionen att utveckla ett tydligare forskningsbaserat arbetssätt i förskolan.

Vad handlar artikeln om?

– Min artikel fokuserar på förskolerektorerna och belyser hur de upplevde dels utvecklingen av sitt eget pedagogiska ledarskap, dels utvecklingsarbetet i sin egen organisation baserat på ett vetenskapligt förhållningssätt. Artikeln bygger på enkäter där 27 av kommunens totalt 30 förskolerektorer svarat. Enkäten gjordes under utvecklingsprogrammets slutskede.

Vilka resultat har du sett?

– Vad som tydligt framkommer är att det kollegiala arbetet har implementerats och blivit självklart under programmets gång. Ett annat resultat är att rektorerna har fått en ökad förståelse av vad det innebär att arbeta forskningsbaserat och utifrån beprövad erfarenhet. En konkret effekt av det är utveckling av det professionella språket. Flera rektorer vittnar om att det tidigare var svårt att hitta begrepp för vad man gjorde i förskolan. Man ”tyckte” olika saker snarare än använde vetenskapliga begrepp för det som åsyftades. Utvecklingen av ett professionellt språk innebär också att de pedagogiska samtalen fått en högre kvalitet.  

– De individuella förkunskaper som förskolerektorerna hade med sig in i utvecklingsprogrammet påverkar givetvis utfallet och resultaten visar att det behövs olika kompetensutvecklande insatser i rektorsgruppen. Förskolerektorer beskriver själva svårigheter med att ta till sig forskningstexter, planering av tid, egen struktur samt komplexitet i uppdragen som skäl för att kunna bedriva pedagogiskt ledarskap utifrån ett forskningsbaserat arbetssätt. Det här är några tydliga exempel på att rektorer också kan behöva stöd för att kunna ta till sig kunskap på den här nivån. Ansvar för detta bör liga på huvudmännens nivå. Men i rollen som rektor går det heller inte att luta sig tillbaka mot en grundutbildning och tro att det räcker. Det krävs egna initiativ och eget ansvar för att hålla sig à jour med den senaste forskningen och fundera över om och hur den kan passa i den egna verksamheten.

Flera rektorer vittnar om att det tidigare var svårt att hitta begrepp för vad man gjorde i förskolan. Utvecklingen av ett professionellt språk innebär att de pedagogiska samtalen fått ett högre kvalitet.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har bidragit till ett tydligare fokus på att praktiken ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I mitt interna nätverk träffas vi regelbundet och reflekterar över undervisningen och utbildningen, vilken forskning har vi läst, analyserar filmer, vrider, vänder och ifrågasätter. Jag tycker att vi har ett tydligare fokus och bättre struktur kring de här samtalen i dag och vi fokuserar på praktiknära forskning.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag kommer i fortsättningen att leda nätverk på min enhet, stötta samt lära av och med andra förskollärare och chefskollegor. På detta vis hoppas jag kunna sprida de erfarenheter som vi fått genom utvecklingsprogrammet. Syftet är ju att skapa en bred undervisningsrepertoar som erbjuder nya utvidgade lärmöjligheter för alla barn inom kommunala förskolor i Jönköpings kommun.

Edita Sabanovic är rektor vid Ekhagens förskoleområde i Jönköpings kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-11 08:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-12 10:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer