Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Leda & lära nummer 11/2020: Rektorn som lärande och pedagogisk ledare – FoU-programmet Flerstämmig undervisning i förskolans betydelse för rektorernas pedagogiska ledarskap i Jönköpings kommun

Edita Sabanovic

Fördjupat kollegialt samarbete och ett stärkt professionellt språk. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jönköpings kommun har under tre år deltagit i Ifous utvecklingsprogram ”Flerstämmig undervisning i förskolan” i syfte att stödja pedagogernas professionella lärande samt stärka det pedagogiska ledarskapet i förskolan. Samtliga inom förskolan, från barnskötare till rektorer och skolledare deltog i programmet.  Jag arbetar själv som rektor i ett förskoleområde i kommunen och ville undersöka hur utvecklingsprogrammet lyckades med intentionen att utveckla ett tydligare forskningsbaserat arbetssätt i förskolan.

Vad handlar artikeln om?

– Min artikel fokuserar på förskolerektorerna och belyser hur de upplevde dels utvecklingen av sitt eget pedagogiska ledarskap, dels utvecklingsarbetet i sin egen organisation baserat på ett vetenskapligt förhållningssätt. Artikeln bygger på enkäter där 27 av kommunens totalt 30 förskolerektorer svarat. Enkäten gjordes under utvecklingsprogrammets slutskede.

Vilka resultat har du sett?

– Vad som tydligt framkommer är att det kollegiala arbetet har implementerats och blivit självklart under programmets gång. Ett annat resultat är att rektorerna har fått en ökad förståelse av vad det innebär att arbeta forskningsbaserat och utifrån beprövad erfarenhet. En konkret effekt av det är utveckling av det professionella språket. Flera rektorer vittnar om att det tidigare var svårt att hitta begrepp för vad man gjorde i förskolan. Man ”tyckte” olika saker snarare än använde vetenskapliga begrepp för det som åsyftades. Utvecklingen av ett professionellt språk innebär också att de pedagogiska samtalen fått ett högre kvalitet.  

– De individuella förkunskaper som förskolerektorerna hade med sig in i utvecklingsprogrammet påverkar givetvis utfallet och resultaten visar att det behövs olika kompetensutvecklande insatser i rektorsgruppen. Förskolerektorer beskriver själva svårigheter med att ta till sig forskningstexter, planering av tid, egen struktur samt komplexitet i uppdragen som skäl för att kunna bedriva pedagogiskt ledarskap utifrån ett forskningsbaserat arbetssätt. Det här är några tydliga exempel på att rektorer också kan behöva stöd för att kunna ta till sig kunskap på den här nivån. Ansvar för detta bör liga på huvudmännens nivå. Men i rollen som rektor går det heller inte att luta sig tillbaka mot en grundutbildning och tro att det räcker. Det krävs egna initiativ och eget ansvar för att hålla sig à jour med den senaste forskningen och fundera över om och hur den kan passa i den egna verksamheten.

Flera rektorer vittnar om att det tidigare var svårt att hitta begrepp för vad man gjorde i förskolan. Utvecklingen av ett professionellt språk innebär att de pedagogiska samtalen fått ett högre kvalitet.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har bidragit till ett tydligare fokus på att praktiken ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I mitt interna nätverk träffas vi regelbundet och reflekterar över undervisningen och utbildningen, vilken forskning har vi läst, analyserar filmer, vrider, vänder och ifrågasätter. Jag tycker att vi har ett tydligare fokus och bättre struktur kring de här samtalen i dag och vi fokuserar på praktiknära forskning.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag kommer i fortsättningen att leda nätverk på min enhet, stötta samt lära av och med andra förskollärare och chefskollegor. På detta vis hoppas jag kunna sprida de erfarenheter som vi fått genom utvecklingsprogrammet. Syftet är ju att skapa en bred undervisningsrepertoar som erbjuder nya utvidgade lärmöjligheter för alla barn inom kommunala förskolor i Jönköpings kommun.

Edita Sabanovic är rektor vid Ekhagens förskoleområde i Jönköpings kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-02-11 08:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Staden som tema i förskolan

Barnen på Amadeus förskola i Nacka kommun fick göra utflykter till platser som broar, torn och museer, och de fick även besöka varandras hem. Syftet var att göra barnen medvetna om omgivningen och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

FETC: 3 schools achieve STEM excellence despite COVID

Educators in three innovative districts have developed online innovations to keep students engaged in hands-on, career-focused STEM projects despite the shift to remote instruction.

Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv

I mars 2020 beslutades att landets gymnasieskolor skulle övergå till distansundervisning för att begränsa smittspridningen av det nya coronaviruset. För att få mer kunskap om gymnasieelevers upplevelser av denna omställning har Ifous genomfört en enkät som drygt 2 300 elever svarat på.