Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Leda & lära nr 1/2021: Anpassningar i förskolan – ett kollegialt utvecklingsarbete

Pernilla Andersson och Christina Borrespång.

Det brister i samsyn kring hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har medverkat i Ifous utvecklingsprogram ”Flerstämmig undervisning i förskolan” där vi har undersökt olika utvecklingsteorier i relation till verksamheten i förskolan. Att skriva en artikel där vi kopplar samman vetenskapliga teorier med förskolans vardag och läroplan blev ett sätt att ytterligare fördjupa och utveckla vår kunskap.

Vad handlar artikeln om?

– Fokus i artikeln är hur förskolepedagoger kan utveckla en samsyn kring hur olika situationer kan bemötas och anpassas i relation till såväl läroplan som gruppens och individens behov. Vi har undersökt hur ett riktat arbete med fokusgrupper kan påverka och bidra till ökad samsyn kring läroplan och målet att inkludera alla barn i förskolan. I fokusgruppen deltog personal från förskolans alla yrkesgrupper.

– Vi valde samlingssituationen som konkret exempel och olika dilemman som kan uppstå där, exempelvis barn som har svårt att sitta eller språkförbistringar. Här fick fokusgruppen diskutera hur situationerna bäst kan hanteras, såväl tillfälligt som långsiktigt, utifrån ett inkluderande perspektiv och i relation till förskolans läroplan.

”Våra resultat belyser vikten av att verksamma inom förskolan har en samsyn gällande enskilda barns behov av anpassningar i undervisningen.”

Vilka resultat har ni sett?

– Det mest uppenbara resultatet är att förskolepedagoger har olika syn på hur olika situationer bäst kan anpassas. En slutsats är alltså att personalen arbetar på flera olika sätt. I diskussionerna framkommer en önskan om en bredare samsyn, just för att kunna arbeta mer långsiktigt och likvärdigt. Men våra resultat visar att personalen saknar verktyg för detta. Även om tid finns avsatt för att inom personalgruppen diskutera så prioriteras inte den här typen av samtal. Våra resultat belyser vikten av att verksamma inom förskolan har en samsyn gällande enskilda barns behov av anpassningar i undervisningen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har båda stärkts i våra yrkesrollen och arbetar i dag utifrån ett mer forskningsbaserat synsätt.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi hoppas kunna stärka både samsynen och förskolans utvecklingsarbete genom att använda de kunskaper och verktyg som vi fått med oss genom Ifous-programmet.

Pernilla Andersson är förskollärare på Smedbyns förskola, Jönköpings kommun.
Christina Borrespång är förskollärare på Smedbyns förskola, Jönköpings kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-04-07 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-20 21:16 av Moa Duvarci Engman


Skolportens digitala kurser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Hon forskar om heteronormativa lekar

Lena Sotevik är nydisputerad med sin avhandling ”Barbiebröllop och homohundar. Barn och barndomar i relation till queerhet och (hetero)normativa livslinjer”.

The pandemic put the pressure on school technology leaders. What did they learn?

More off-campus broadband access. New ways of engaging with families. Growing concerns over digital equity and the silos that exist within school systems. These are some of the trends that emerged in a recent survey of district technology leaders.

3 keys to more effective collaboration in an Inclusive classroom

Strategies general and special education teachers can use to clearly communicate to all students that they are equal partners.

Det börjar med vardags­orden

I förskolan Fölungen börjar barnen bekanta sig med skrivandet redan som ettåringar. ”Meningsfullhet, lust och intresse måste vara det som styr”, säger förskolläraren Eva-Lotta Hallindemo.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.