Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Leda & lära nr 1/2021: Anpassningar i förskolan – ett kollegialt utvecklingsarbete

Pernilla Andersson och Christina Borrespång.

Det brister i samsyn kring hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har medverkat i Ifous utvecklingsprogram ”Flerstämmig undervisning i förskolan” där vi har undersökt olika utvecklingsteorier i relation till verksamheten i förskolan. Att skriva en artikel där vi kopplar samman vetenskapliga teorier med förskolans vardag och läroplan blev ett sätt att ytterligare fördjupa och utveckla vår kunskap.

Vad handlar artikeln om?

– Fokus i artikeln är hur förskolepedagoger kan utveckla en samsyn kring hur olika situationer kan bemötas och anpassas i relation till såväl läroplan som gruppens och individens behov. Vi har undersökt hur ett riktat arbete med fokusgrupper kan påverka och bidra till ökad samsyn kring läroplan och målet att inkludera alla barn i förskolan. I fokusgruppen deltog personal från förskolans alla yrkesgrupper.

– Vi valde samlingssituationen som konkret exempel och olika dilemman som kan uppstå där, exempelvis barn som har svårt att sitta eller språkförbistringar. Här fick fokusgruppen diskutera hur situationerna bäst kan hanteras, såväl tillfälligt som långsiktigt, utifrån ett inkluderande perspektiv och i relation till förskolans läroplan.

”Våra resultat belyser vikten av att verksamma inom förskolan har en samsyn gällande enskilda barns behov av anpassningar i undervisningen.”

Vilka resultat har ni sett?

– Det mest uppenbara resultatet är att förskolepedagoger har olika syn på hur olika situationer bäst kan anpassas. En slutsats är alltså att personalen arbetar på flera olika sätt. I diskussionerna framkommer en önskan om en bredare samsyn, just för att kunna arbeta mer långsiktigt och likvärdigt. Men våra resultat visar att personalen saknar verktyg för detta. Även om tid finns avsatt för att inom personalgruppen diskutera så prioriteras inte den här typen av samtal. Våra resultat belyser vikten av att verksamma inom förskolan har en samsyn gällande enskilda barns behov av anpassningar i undervisningen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har båda stärkts i våra yrkesrollen och arbetar i dag utifrån ett mer forskningsbaserat synsätt.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi hoppas kunna stärka både samsynen och förskolans utvecklingsarbete genom att använda de kunskaper och verktyg som vi fått med oss genom Ifous-programmet.

Pernilla Andersson är förskollärare på Smedbyns förskola, Jönköpings kommun.
Christina Borrespång är förskollärare på Smedbyns förskola, Jönköpings kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-04-07 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-20 21:16 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.