Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Leda & lära nr 1/2021: Anpassningar i förskolan – ett kollegialt utvecklingsarbete

Pernilla Andersson och Christina Borrespång.

Det brister i samsyn kring hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har medverkat i Ifous utvecklingsprogram ”Flerstämmig undervisning i förskolan” där vi har undersökt olika utvecklingsteorier i relation till verksamheten i förskolan. Att skriva en artikel där vi kopplar samman vetenskapliga teorier med förskolans vardag och läroplan blev ett sätt att ytterligare fördjupa och utveckla vår kunskap.

Vad handlar artikeln om?

– Fokus i artikeln är hur förskolepedagoger kan utveckla en samsyn kring hur olika situationer kan bemötas och anpassas i relation till såväl läroplan som gruppens och individens behov. Vi har undersökt hur ett riktat arbete med fokusgrupper kan påverka och bidra till ökad samsyn kring läroplan och målet att inkludera alla barn i förskolan. I fokusgruppen deltog personal från förskolans alla yrkesgrupper.

– Vi valde samlingssituationen som konkret exempel och olika dilemman som kan uppstå där, exempelvis barn som har svårt att sitta eller språkförbistringar. Här fick fokusgruppen diskutera hur situationerna bäst kan hanteras, såväl tillfälligt som långsiktigt, utifrån ett inkluderande perspektiv och i relation till förskolans läroplan.

”Våra resultat belyser vikten av att verksamma inom förskolan har en samsyn gällande enskilda barns behov av anpassningar i undervisningen.”

Vilka resultat har ni sett?

– Det mest uppenbara resultatet är att förskolepedagoger har olika syn på hur olika situationer bäst kan anpassas. En slutsats är alltså att personalen arbetar på flera olika sätt. I diskussionerna framkommer en önskan om en bredare samsyn, just för att kunna arbeta mer långsiktigt och likvärdigt. Men våra resultat visar att personalen saknar verktyg för detta. Även om tid finns avsatt för att inom personalgruppen diskutera så prioriteras inte den här typen av samtal. Våra resultat belyser vikten av att verksamma inom förskolan har en samsyn gällande enskilda barns behov av anpassningar i undervisningen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har båda stärkts i våra yrkesrollen och arbetar i dag utifrån ett mer forskningsbaserat synsätt.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi hoppas kunna stärka både samsynen och förskolans utvecklingsarbete genom att använda de kunskaper och verktyg som vi fått med oss genom Ifous-programmet.

Pernilla Andersson är förskollärare på Smedbyns förskola, Jönköpings kommun.
Christina Borrespång är förskollärare på Smedbyns förskola, Jönköpings kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-04-07 16:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-20 21:16 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)