Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

Leda & Lära nummer 6/2019: Betydelsen av förskollärares riktningsgivare i barns lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Johanna Sturesson och Karin Monie är båda legitimerade förskollärare i Uppsala.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vår kommun har deltagit i Ifous FoU-program Undervisning i förskolan sedan 2016. I programmet har vi fått prova på flera olika undervisningsupplägg. I slutet av 2017 fick vi lyssna på två personer som hade skrivit en utvecklingsartikel och vi tyckte att det lät spännande. Ett av undervisningsuppläggen som vi fick prova på kallas pragmatiskt undervisningsupplägg. Vi ville fördjupa oss i det och koppla ihop det med barns lek. Det var väldigt spännande att få grotta ner sig i något under en längre tid.

Vad handlar artikeln om?

Vi har använt aktionsforskning som metod. I ett pragmatiskt undervisningsupplägg handlar det om olika riktlinjer, eller riktningsgivare, som pedagoger eller förskollärare kan ge barnen. Jag jobbar med yngre barn och kan välja en riktningsgivare som är bekräftande, om barnen exempelvis åker rutschkana kan jag säga ”jag ser att du åker” eller så kan jag använda en annan som är normerande och säga ”var försiktig” eller ”akta dig”. Men jag kan också använda en pluralistisk eller omorienterande riktningsgivare och fråga barnen om man kan åka på andra sätt i rutschkanan eller fråga hur man kan göra om det är många barn som vill åka samtidigt. Det är lätt att man fastnar i det instruerande och bekräftande. Men även när barnen är så pass små som ett eller två år kan man vara mer pluralistisk och omorienterande. I artikeln har vi fokuserat på omorienterande riktningsgivare kopplat till rörelselek och bockarna Bruse.

– Min kollega som jag har skrivit artikeln tillsammans med arbetar med äldre barn, som brukar leka en lek om superkrafter som de kallar ”Marvel-lek”. Pedagogerna lät leken vara ostörd. Vi ville i stället gå in i leken, låta barnen berätta om den och titta på vad de faktiskt leker och göra det till något positivt. Det var vår utgångspunkt. Att genom de olika riktningsgivarna försöka få de äldre barnen att berätta mer om sin lek och låta de yngre barnen få ta del av olika begrepp.

– Vi observerade varandra och hade gjort didaktiska planeringar där vi bestämt att vi ville fokusera på att få de yngre barnen att komma i kontakt med olika rörelseord och lägesord. Vi ville att de äldre barnen skulle berätta hur leken fungerade, exempelvis vilka superkrafter som fanns i leken och hur man kan använda dem.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi kunde se att om pedagogen eller förskolläraren är medveten om hur man kommunicerar i leken så ger det barnen större möjlighet att utveckla leken. När det gäller de äldre barnen kunde vi se att en pluralistisk undervisningsprincip påverkade barnen så de kom med olika förslag och lösningar i den pågående leken. Det var också några barn som ville att en förskollärare skulle fortsätta att leka med dem i slutet av projektet. Från att tidigare inte ha velat haft med pedagoger i leken. Förmodligen berodde det på att de hade fått en positiv respons på sin lek och att de hade fått visa upp sin lek på ett annat sätt.

Att som förskollärare sätta ord på vad barnen gör, att lägga till ord och begrepp och försöka vara bekräftande och omorienterande och fundera på hur man kan göra i olika situationer.

– För de yngre barnen handlade det mycket om att synliggöra att man kan göra på olika sätt. Att som förskollärare sätta ord på vad barnen gör, att lägga till ord och begrepp och försöka vara bekräftande och omorienterande och fundera på hur man kan göra i olika situationer. Vi kunde se att det påverkade barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt och att de också fick en förmåga att tänka kritiskt.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

Först och främst har det skapat en medvetenhet hos oss om hur vi kan reflektera kritiskt kring vår roll i leken. Hur vi kan ge barnen fler möjligheter i leken än att bara säga ”titta du kan hoppa” eller ”akta dig så att du inte ramlar”. Hur vi kan ge barnen fler ord och begrepp och hur vi kan få barnen att utveckla innehållet i leken.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Hela forskningsprojektet avslutas nu i april och vi har haft olika spridningsseminarier i kommunen. Vi kommer även att vara med på ett seminarium i april och berätta om vår artikel. Undervisning i förskolan är ett utvecklingsområde i hela Uppsala kommun, så det kommer att spridas på olika sätt. Vi är uppdelade i olika områden i Uppsala så vi kommer att få delge andra områden vad vi har gjort och vad vi har kommit fram till.

Johanna Sturesson är legitimerad förskollärare.
E-post: johanna.sturesson@uppsala.se

Karin Monie är legitimerad förskollärare.
E-post: karin.monie@uppsala.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-04-02 08:38 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2019-03-26 15:05 av Hedda Lovén


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet

Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Naturvetenskapligt utforskande i förskolan

Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.

Arbeta språkutvecklande i fysik och svenska med IKT

“Mot rymden via cyberspace” är ett ämnesövergripande projekt i ämnena fysik och svenska med syfte att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och digitala kompetens. Artikeln, skriven av Annelie Adolfsson och Lisa Petterson i Nacka, riktar sig till lärare i årskurserna 4-9 som vill arbeta språkutvecklande i sina ämnen.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Pojkars och flickors läsförmåga och betyg i relation till socioekonomisk bakgrund

Så kallat kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Det menar Maria Pajkin, som studerat samband mellan pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, och deras resultat på läsprov och betyg.

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Kamratbedömning gav effekt i teknikundervisningen

Genom att använda sig av kamratbedömning blev eleverna mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten i teknik. ”Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början", säger läraren Marianne Sigurdsdotter Honig.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

David Didau: När blir noviser experter?

Vad säger forskningen om den ibland knaggliga vägen från att vara ren novis till att nå expertstatus inom ett område, och vad kan det innebära för lärares undervisning? Det skriver läraren och författaren David Didau om på Skola och Samhälle.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.