Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

Leda & Lära nummer 6/2019: Betydelsen av förskollärares riktningsgivare i barns lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Johanna Sturesson och Karin Monie är båda legitimerade förskollärare i Uppsala.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vår kommun har deltagit i Ifous FoU-program Undervisning i förskolan sedan 2016. I programmet har vi fått prova på flera olika undervisningsupplägg. I slutet av 2017 fick vi lyssna på två personer som hade skrivit en utvecklingsartikel och vi tyckte att det lät spännande. Ett av undervisningsuppläggen som vi fick prova på kallas pragmatiskt undervisningsupplägg. Vi ville fördjupa oss i det och koppla ihop det med barns lek. Det var väldigt spännande att få grotta ner sig i något under en längre tid.

Vad handlar artikeln om?

Vi har använt aktionsforskning som metod. I ett pragmatiskt undervisningsupplägg handlar det om olika riktlinjer, eller riktningsgivare, som pedagoger eller förskollärare kan ge barnen. Jag jobbar med yngre barn och kan välja en riktningsgivare som är bekräftande, om barnen exempelvis åker rutschkana kan jag säga ”jag ser att du åker” eller så kan jag använda en annan som är normerande och säga ”var försiktig” eller ”akta dig”. Men jag kan också använda en pluralistisk eller omorienterande riktningsgivare och fråga barnen om man kan åka på andra sätt i rutschkanan eller fråga hur man kan göra om det är många barn som vill åka samtidigt. Det är lätt att man fastnar i det instruerande och bekräftande. Men även när barnen är så pass små som ett eller två år kan man vara mer pluralistisk och omorienterande. I artikeln har vi fokuserat på omorienterande riktningsgivare kopplat till rörelselek och bockarna Bruse.

– Min kollega som jag har skrivit artikeln tillsammans med arbetar med äldre barn, som brukar leka en lek om superkrafter som de kallar ”Marvel-lek”. Pedagogerna lät leken vara ostörd. Vi ville i stället gå in i leken, låta barnen berätta om den och titta på vad de faktiskt leker och göra det till något positivt. Det var vår utgångspunkt. Att genom de olika riktningsgivarna försöka få de äldre barnen att berätta mer om sin lek och låta de yngre barnen få ta del av olika begrepp.

– Vi observerade varandra och hade gjort didaktiska planeringar där vi bestämt att vi ville fokusera på att få de yngre barnen att komma i kontakt med olika rörelseord och lägesord. Vi ville att de äldre barnen skulle berätta hur leken fungerade, exempelvis vilka superkrafter som fanns i leken och hur man kan använda dem.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi kunde se att om pedagogen eller förskolläraren är medveten om hur man kommunicerar i leken så ger det barnen större möjlighet att utveckla leken. När det gäller de äldre barnen kunde vi se att en pluralistisk undervisningsprincip påverkade barnen så de kom med olika förslag och lösningar i den pågående leken. Det var också några barn som ville att en förskollärare skulle fortsätta att leka med dem i slutet av projektet. Från att tidigare inte ha velat haft med pedagoger i leken. Förmodligen berodde det på att de hade fått en positiv respons på sin lek och att de hade fått visa upp sin lek på ett annat sätt.

Att som förskollärare sätta ord på vad barnen gör, att lägga till ord och begrepp och försöka vara bekräftande och omorienterande och fundera på hur man kan göra i olika situationer.

– För de yngre barnen handlade det mycket om att synliggöra att man kan göra på olika sätt. Att som förskollärare sätta ord på vad barnen gör, att lägga till ord och begrepp och försöka vara bekräftande och omorienterande och fundera på hur man kan göra i olika situationer. Vi kunde se att det påverkade barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt och att de också fick en förmåga att tänka kritiskt.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

Först och främst har det skapat en medvetenhet hos oss om hur vi kan reflektera kritiskt kring vår roll i leken. Hur vi kan ge barnen fler möjligheter i leken än att bara säga ”titta du kan hoppa” eller ”akta dig så att du inte ramlar”. Hur vi kan ge barnen fler ord och begrepp och hur vi kan få barnen att utveckla innehållet i leken.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Hela forskningsprojektet avslutas nu i april och vi har haft olika spridningsseminarier i kommunen. Vi kommer även att vara med på ett seminarium i april och berätta om vår artikel. Undervisning i förskolan är ett utvecklingsområde i hela Uppsala kommun, så det kommer att spridas på olika sätt. Vi är uppdelade i olika områden i Uppsala så vi kommer att få delge andra områden vad vi har gjort och vad vi har kommit fram till.

Johanna Sturesson är legitimerad förskollärare.
E-post: johanna.sturesson@uppsala.se

Karin Monie är legitimerad förskollärare.
E-post: karin.monie@uppsala.se

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-04-02 08:38 av
Sidan uppdaterades 2019-03-26 15:05 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.