Förutsättningar för lärande organisationer. Ur en socialkonstruktivistisk teoribildning

Bidrag nr 1 2014: Förutsättningar för lärande organisationer. Ur en socialkonstruktivistisk teoribildning   

Sharon Emanuel

Sharon Emanuel har skrivit en artikel om lärande organisationer.

Begrepp som lärande organisationer och organisatoriskt lärande används flitigt när det strävas efter förändring, anpassning och utveckling i organisationer.

En survey i existerande forskning på fältet pekar emellertid på att organisationer inte i utpräglad grad verkar sysselsätta sig med kunskapsutveckling och lärande, i bemärkelsen hur människor egentligen tillägnar sig kunskap och utvecklas.

Artikeln vilar på ett antagande om att det finns stor anledning att uppmärksamma och intressera sig för vilka faktorer som skapar fruktbara förutsättningar för lärande och utveckling i dagens komplexa organisationer.

Artikeln syftar till att lyfta fram ett antal konstruktivistiska och socialkonstruktivistiska förklaringsmodeller ifråga om hur människor lär för att därefter föra ett resonemang om de aspekter som mot dessa föreställningar, borde beaktas i strävan efter att uppnå dynamisk utveckling och förändring i organisationer.

De teorier artikeln refererar till delar ett antal antaganden; nämligen att lärandets grundpremiss är ett eget konstruerande – en ständigt pågående dynamisk process som förutsätter aktivitet och reflektion samt att lärande kan beskrivas som en förändring hos människor. Utifrån denna övergripande teoribildning kan organisationer beskrivas som socialt konstruerade meningssystem, där organisationens sociala konstruktioner ständigt produceras och reproduceras av de människor som befolkar organisationen.

Att tänka lärande i den kontexten är därför ett komplext åtagande – ett synnerligen sammansatt fenomen av processer äger rum när ny kunskap ska utvecklas i skuggan av arbetsuppgifter och organisationsförändringar samtidigt som olika individuella tankenätverk ska matchas ihop för att ge kollektiva synergieffekter.

Således är det närliggande att dra slutsatsen att om organisationer vill bli lärande är en medvetenhet om hur människor lär och utvecklas ett ofrånkomligt krav för att kunna skapa förutsättningar för organisatoriska lärprocesser.

Om människor ska kunna utvecklas och ingå i meningsfulla organisatoriska sammanhang, där de lär med och av varandra, måste organisationer uppmärksamma och intressera sig för pedagogiska aspekter genom att närma sig lärandet som ett komplext sammansatt fenomen som kan ges mer eller mindre fruktbara förutsättningar. Utifrån den teoretiska bildningen ger artikeln förslag på hur man kan tillrättalägga omständigheterna från ett ledarskapsperspektiv, på hur ett lärande system och förutsättningar för utvecklingsinriktade lärprocesser skapas och på hur man hittar balans mellan stabilitet och förändring.

Läs hela artikeln här: Förutsättningar för lärande organisationer. Ur en socialkonstruktivistisk teoribildning (pdf)

Av Sharon Emanuel, grundskollärare med en magisterexamen i ledarskap vid Mälardalens högskola

Foto Peter Bovet

Sidan publicerades 2014-02-19 12:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Viktigt för lärare att känna stöd av skolledaren

Dagens lärare är utsatta och stressade, mycket beroende på det genomgripande förändringsarbete som sker i skolan i dag. Därför är skolledarens stöd av stor betydelse, visar Sharon Elhanatis studie.

Ledarskapets dynamik i skolan

Vad vet vi egentligen om ledarskap så som det beskrivs och analyseras av forskarna? Det diskuterar Glenn Hultman, professor vid Linköpings universitet, i sin artikel om ledarskapsforskning.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Med hjälp av digitalt rollspel i religionsundervisningen blir eleverna mer nyfikna och engagerade i ämnet. I en utvecklingsartikel berättar läraren Veronica Wirström om sina erfarenheter.

Kamratbedömning gav effekt i teknikundervisningen

Genom att använda sig av kamratbedömning blev eleverna mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten i teknik. ”Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början", säger läraren Marianne Sigurdsdotter Honig.

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Tvåspråkighet i skolbarnomsorg

”Fritidhemmen är en gynnsam miljö för språkutveckling men vi som arbetar på fritidshem kan bli ännu bättre”. Det skriver Ulf Häggberg lärare i svenska som andraspråk på Årstaskolan. Hur fritidshemmen kan bidra till flerspråkiga elevers språkutveckling, diskuterar han i en utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer