Arbetet med gruppen gav resultat

Artikel nr 6 2014: Från krig till demokrati – om en grupprocess som bygger på struktur och tillit

Charlotte_fogelklou_stor

Charlotte Fogelklou är lärare på Maestroskolan i Nacka kommun.

Charlotte Fogelklous möte med lärarverkligheten blev inte som hon hade tänkt sig. Hennes utvecklingsartikel handlar om hur hon och eleverna lyckades vända den negativa utvecklingen i klassen och skapa ”världens bästa klass”.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var min arbetslagsledare som tyckte att jag skulle skriva om arbetet som jag gjort med min klass.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om en social process i en årskurs 1 som hade stora sociala problem med mobbning och konflikter. Artikeln beskriver hur vi har arbetat för att gruppen skulle fungera. Det var min första klass efter lärarutbildningen.

– När jag tog över klättrade barnen på väggarna, de kunde inte fokusera och det var mycket bråk. Min första tanke var att jag skulle hoppa av, det var inte vad jag hade tänkt mig. Men sedan ändrade jag mig och beslutade mig för att försöka.

– Min utgångspunkt var att barnen måste få känna trygghet och lära sig att bete sig bra mot varandra för att vi skulle få arbetsro i klassrummet. Om man inte mår bra eller om man känner sig otrygg kan man inte lära sig något.

Vilka resultat har du sett?

– Min skola har en estetisk inriktning med mycket musik, dans och bild. Varje år arrangerar klasserna en konsert där eleverna spelar och sjunger. Ett år efter att jag hade tagit över klassen ville eleverna delta i konserten i en mängd olika konstellationer och alla elever var med i någon konstellation. Då kunde jag tydligt se en skillnad från tidigare – klassen höll ihop.

– När jag tog över klassen kallade de sig ”den värsta klassen”. När vi skulle göra en bakgrund till scenen inför konserten sa eleverna att vi skulle skriva klassens slogan ”vi är världens bästa klass” – det var en stor förändring. Utöver det minskade antalet åtgärdsprogram i klassen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Vi jobbar med grupprocessen så fort någon ny elev tillkommer. I och med att jag märkte att arbetssättet gav resultat så har jag blivit mer inriktad på att arbeta med gruppen först och främst. Det är en så pass viktig del och allt går lättare om man har jobbat med gruppen socialt.

– Jag fick frågan från en kollega hur jag hinner lägga så mycket tid på den typen av arbete när vi har så många mål att nå i skolan. Jag ser det som att det sociala kan ingå i det man gör, man kan skriva om sina känslor, man kan läsa en bok om dilemman och på så sätt kan man jobba med kunskapsmålen i de olika ämnena på samma gång.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har föreläst för kollegor och jag sitter med i elevvårdsteamet som representant för lärarna utifrån hur jag har arbetat med klassen. Jag tänker att man ska diskutera de här frågorna i arbetslaget för att få idéer och tips från de som har arbetat längre, men också tvärt om.

Åsa Lasson

Charlotte Fogelklou är utbildad lärare för de yngre åldrarna med inriktning svenska och SO-blocket samt en specialisering inom specialpedagogik.

charlotte.fogelklou@maestroskolan.se

Sidan publicerades 2014-03-28 13:50 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-04-08 14:10 av John Miller


Relaterat

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

Ordspråk utvecklar elevernas språk och känslor

Att man behöver kontinuerlig träning för att utveckla sin läs- och skrivförmåga, eller sitt matematiska tänkande är lätt att förstå. Men den känslomässiga och sociala kompetensen förväntas barnen lära sig utan någon egentlig träning.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.