Arbetet med gruppen gav resultat

Artikel nr 6 2014: Från krig till demokrati – om en grupprocess som bygger på struktur och tillit

Charlotte_fogelklou_stor

Charlotte Fogelklou är lärare på Maestroskolan i Nacka kommun.

Charlotte Fogelklous möte med lärarverkligheten blev inte som hon hade tänkt sig. Hennes utvecklingsartikel handlar om hur hon och eleverna lyckades vända den negativa utvecklingen i klassen och skapa ”världens bästa klass”.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var min arbetslagsledare som tyckte att jag skulle skriva om arbetet som jag gjort med min klass.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om en social process i en årskurs 1 som hade stora sociala problem med mobbning och konflikter. Artikeln beskriver hur vi har arbetat för att gruppen skulle fungera. Det var min första klass efter lärarutbildningen.

– När jag tog över klättrade barnen på väggarna, de kunde inte fokusera och det var mycket bråk. Min första tanke var att jag skulle hoppa av, det var inte vad jag hade tänkt mig. Men sedan ändrade jag mig och beslutade mig för att försöka.

– Min utgångspunkt var att barnen måste få känna trygghet och lära sig att bete sig bra mot varandra för att vi skulle få arbetsro i klassrummet. Om man inte mår bra eller om man känner sig otrygg kan man inte lära sig något.

Vilka resultat har du sett?

– Min skola har en estetisk inriktning med mycket musik, dans och bild. Varje år arrangerar klasserna en konsert där eleverna spelar och sjunger. Ett år efter att jag hade tagit över klassen ville eleverna delta i konserten i en mängd olika konstellationer och alla elever var med i någon konstellation. Då kunde jag tydligt se en skillnad från tidigare – klassen höll ihop.

– När jag tog över klassen kallade de sig ”den värsta klassen”. När vi skulle göra en bakgrund till scenen inför konserten sa eleverna att vi skulle skriva klassens slogan ”vi är världens bästa klass” – det var en stor förändring. Utöver det minskade antalet åtgärdsprogram i klassen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Vi jobbar med grupprocessen så fort någon ny elev tillkommer. I och med att jag märkte att arbetssättet gav resultat så har jag blivit mer inriktad på att arbeta med gruppen först och främst. Det är en så pass viktig del och allt går lättare om man har jobbat med gruppen socialt.

– Jag fick frågan från en kollega hur jag hinner lägga så mycket tid på den typen av arbete när vi har så många mål att nå i skolan. Jag ser det som att det sociala kan ingå i det man gör, man kan skriva om sina känslor, man kan läsa en bok om dilemman och på så sätt kan man jobba med kunskapsmålen i de olika ämnena på samma gång.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har föreläst för kollegor och jag sitter med i elevvårdsteamet som representant för lärarna utifrån hur jag har arbetat med klassen. Jag tänker att man ska diskutera de här frågorna i arbetslaget för att få idéer och tips från de som har arbetat längre, men också tvärt om.

Åsa Lasson

Charlotte Fogelklou är utbildad lärare för de yngre åldrarna med inriktning svenska och SO-blocket samt en specialisering inom specialpedagogik.

charlotte.fogelklou@maestroskolan.se

Sidan publicerades 2014-03-28 13:50 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-04-08 14:10 av John Miller


Relaterat

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

Ordspråk utvecklar elevernas språk och känslor

Att man behöver kontinuerlig träning för att utveckla sin läs- och skrivförmåga, eller sitt matematiska tänkande är lätt att förstå. Men den känslomässiga och sociala kompetensen förväntas barnen lära sig utan någon egentlig träning.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!