2016-08-23 07:10  1468 Dela:

Fritids bra miljö för språkutveckling

Artikel nr 13 2016: ”Nu sätter vi ord på det, ryggraden har flyttat till huvudet”: Kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt som beprövad erfarenhet i fritidshemsverksamheten

Fritidsverksamheten rymmer stora möjligheter för arbete med språkutveckling. Det framgår i ett utvecklingsarbete som fritidslärarna Åse Albin, Sofie Bengtsson, Liselott Bondesson, Eva Cronert, och Jessica Nilsson gjort tillsammans med Petra Magnusson, då lektor i Kristianstads kommun.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi hade en önskan redan från början att kunna bidra till den beprövade erfarenheten. Att skriva en utvecklingsartikel blev ett sätt att göra det.

 Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Det är en beskrivande artikel av ett tre terminer långt arbete som jag, Petra Magnusson, genomfört tillsammans mina fem medskribenter tillika fritidslärare på två fritidshem. Syftet var att genom kollegialt lärande knyta praktiken till vetenskaplig grund om språkutveckling, vilket var ett prioriterat mål i verksamheten. Utvecklingsartikeln beskriver hur fritidslärare kan arbeta med språkutveckling i det vardagliga arbetet genom att utgå från barnens egen verklighet, uppmuntra till språklig aktivitet samt genom att arbeta med språklig stöttning.

– Fritidslärarna videofilmade en del av sitt arbete. Vid regelbundna träffar diskuterades sedan den egna praktiken, dels utifrån filmerna, dels från egna erfarenheter och med vetenskaplig input.

Vilka resultat har ni sett?

– Att fritidslärarna mycket tydligare ser att fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling. Fritidslärarna har också fått kunskap och verktyg om hur de kan arbeta med språkutveckling.

– Projektet har medfört en ökad trygghet inom arbetsgruppen. Det är uppenbart att regelbundna och strukturerade träffar för diskussion av det pedagogiska innehållet bidrar till detta.

– Ytterligare ett viktigt resultat är att projektet ökade fritidslärarnas känsla av professionalitet. Flera pekar på vikten av att få sätta ord på det egna arbetet och koppla det till en vetenskaplig grund. Det ligger en stor kraft och många möjligheter i det kollegiala lärandet.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– På fritidshemmen fortsätter fritidslärarna arbeta på samma sätt, med kollegialt lärande och regelbundna möten.

Hur för ni arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Rektorn för skolorna har berättat om projektet i sina nätverk. Fritidslärarna själva har inspirerat och spridit idén med videofilmning till övrig lärarpersonal på skolorna.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2016-08-23 07:10 av


Relaterat

Elevers språkutveckling är ALLAS ansvar

Anne Palmér har undersökt den muntliga kulturen i två klasser som läste på olika yrkesinriktade gymnasieprogram. Hon upptäckte att inte bara svenska utan också yrkesförberedande karaktärsämnen kunde ge eleverna goda tillfällen att utvecklas muntligt: - Jag menar att alla lärare måste ses som språklärare i viss mån, elevernas språkutveckling angår inte bara svenskämnet!

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.