Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Leda och lära nummer 12/2022: Specialpedagogik på fritidshem. En outtalad självklarhet?

Karin Jansson Bredin.

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det konstaterar Karin Jansson Bredin som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat i många år inom skolan som lågstadie- och montessorilärare, speciallärare och skolledare och har alltid varit särskilt intresserad av barn i behov av stöd. Idén till artikeln väcktes genom att vår skola deltog i Ifousprogrammet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Fritidshemmet glöms ofta bort i frågor som rör specialpedagogik och jag ville undersöka hur fritidslärarna själva ser på sin verksamhet i relation till specialpedagogik.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur fritidslärare uppfattar specialpedagogik och hur de ser på sitt arbete med elever som har behov av stöd. Vilka möjligheter och hinder finns inom fritidshemmet att arbeta med specialpedagogik? Artikeln bygger på intervjuer med fyra fritidslärare.

Vilka resultat har du sett?

– Något som tydligt framkom är att formella begrepp kring specialpedagogik, exempelvis extra anpassningar och särskilt stöd, inte används inom fritidshemmet. En förklaring är att fritidslärarna inte är helt säkra på vad de här begreppen betyder och innebär. Frågor kring specialpedagogiska anpassningar och stöd tas heller inte upp i fritidshemmets egen dokumentation kring verksamheten. Det finns helt enkelt ett glapp mellan skola och fritidshem när det kommer till specialpedagogik.

– Samtidigt visar resultaten att fritidshemmets miljö ofta har en väldigt positiv påverkan på elever med behov av stöd. Framför allt är det fritidsverksamhetens fokus på relationer och samarbete som gynnar de här eleverna.

– Glädjande visar resultaten visar att Ifousprogrammet har stärkt samverkan mellan skola och fritidshemmet. Idag har vi en fast, bokad tid för veckomöten mellan lärare på skolan och fritidshemmet och fritidshemmet deltar i möten med elevhälsan en gång per termin.

”Det är viktigt att fritidshemmet tar del av, och får sin röst hörd även i arbetet kring specialpedagogik.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag arbetar även som specialpedagogisk koordinator och projektet har inneburit att jag riktar större fokus på att stärka samverkan mellan skola och fritidshemmet. Det är viktigt att fritidshemmet tar del av, och får sin röst hörd även i arbetet kring specialpedagogik.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Samarbetet mellan skola och fritids har redan nu förbättrats genom att fritidshemmet mer aktivt följer upp ämnesundervisning som elever kan behöva mer träning i. Det sker utifrån elevernas individuella behov och genom ett mer lekfullt sätt, exempelvis med hjälp av olika spel.

Karin Jansson Bredin är biträdande rektor och specialpedagogisk koordinator på
Ekkälleskolan i Linköping

Leda och lära nr 12/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-12-07 09:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-12-08 20:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

TEMA: Sociala relationer och konflikthantering i fritidshem Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar om effektiva strategier för att hantera konflikter, samt få verktyg och idéer kring hur man kan skapa förutsättningar för, och arbeta med elevers sociala relationer. Föreläsningarna riktar sig till fritidshem men kan vara intressanta för alla som arbetar i skolan.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 4–5 maj eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. ”Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera”, säger hon.

Forskare: Skriva för hand förbättrar läsförmågan

Debatten om svenska barns handstil rasar. Och forskning visar att träning i handskrivande är avgörande – även för barns läsning. Men inte ens dator­skrivandet sker på rätt sätt.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser