Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Leda och lära nummer 12/2022: Specialpedagogik på fritidshem. En outtalad självklarhet?

Karin Jansson Bredin.

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det konstaterar Karin Jansson Bredin som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat i många år inom skolan som lågstadie- och montessorilärare, speciallärare och skolledare och har alltid varit särskilt intresserad av barn i behov av stöd. Idén till artikeln väcktes genom att vår skola deltog i Ifousprogrammet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Fritidshemmet glöms ofta bort i frågor som rör specialpedagogik och jag ville undersöka hur fritidslärarna själva ser på sin verksamhet i relation till specialpedagogik.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur fritidslärare uppfattar specialpedagogik och hur de ser på sitt arbete med elever som har behov av stöd. Vilka möjligheter och hinder finns inom fritidshemmet att arbeta med specialpedagogik? Artikeln bygger på intervjuer med fyra fritidslärare.

Vilka resultat har du sett?

– Något som tydligt framkom är att formella begrepp kring specialpedagogik, exempelvis extra anpassningar och särskilt stöd, inte används inom fritidshemmet. En förklaring är att fritidslärarna inte är helt säkra på vad de här begreppen betyder och innebär. Frågor kring specialpedagogiska anpassningar och stöd tas heller inte upp i fritidshemmets egen dokumentation kring verksamheten. Det finns helt enkelt ett glapp mellan skola och fritidshem när det kommer till specialpedagogik.

– Samtidigt visar resultaten att fritidshemmets miljö ofta har en väldigt positiv påverkan på elever med behov av stöd. Framför allt är det fritidsverksamhetens fokus på relationer och samarbete som gynnar de här eleverna.

– Glädjande visar resultaten visar att Ifousprogrammet har stärkt samverkan mellan skola och fritidshemmet. Idag har vi en fast, bokad tid för veckomöten mellan lärare på skolan och fritidshemmet och fritidshemmet deltar i möten med elevhälsan en gång per termin.

”Det är viktigt att fritidshemmet tar del av, och får sin röst hörd även i arbetet kring specialpedagogik.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag arbetar även som specialpedagogisk koordinator och projektet har inneburit att jag riktar större fokus på att stärka samverkan mellan skola och fritidshemmet. Det är viktigt att fritidshemmet tar del av, och får sin röst hörd även i arbetet kring specialpedagogik.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Samarbetet mellan skola och fritids har redan nu förbättrats genom att fritidshemmet mer aktivt följer upp ämnesundervisning som elever kan behöva mer träning i. Det sker utifrån elevernas individuella behov och genom ett mer lekfullt sätt, exempelvis med hjälp av olika spel.

Karin Jansson Bredin är biträdande rektor och specialpedagogisk koordinator på
Ekkälleskolan i Linköping

Leda och lära nr 12/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-12-07 09:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-12-08 20:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

TEMA: Sociala relationer och konflikthantering i fritidshem Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar om effektiva strategier för att hantera konflikter, samt få verktyg och idéer kring hur man kan skapa förutsättningar för, och arbeta med elevers sociala relationer. Föreläsningarna riktar sig till fritidshem men kan vara intressanta för alla som arbetar i skolan. Boka-tidigt-pris till och med 13 februari.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste, säger läraren Tove Risberg som har skrivit en utvecklingsartikel om inkluderande lärmiljöer.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!