Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Leda och lära nummer 12/2022: Specialpedagogik på fritidshem. En outtalad självklarhet?

Karin Jansson Bredin.

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det konstaterar Karin Jansson Bredin som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat i många år inom skolan som lågstadie- och montessorilärare, speciallärare och skolledare och har alltid varit särskilt intresserad av barn i behov av stöd. Idén till artikeln väcktes genom att vår skola deltog i Ifousprogrammet Fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Fritidshemmet glöms ofta bort i frågor som rör specialpedagogik och jag ville undersöka hur fritidslärarna själva ser på sin verksamhet i relation till specialpedagogik.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur fritidslärare uppfattar specialpedagogik och hur de ser på sitt arbete med elever som har behov av stöd. Vilka möjligheter och hinder finns inom fritidshemmet att arbeta med specialpedagogik? Artikeln bygger på intervjuer med fyra fritidslärare.

Vilka resultat har du sett?

– Något som tydligt framkom är att formella begrepp kring specialpedagogik, exempelvis extra anpassningar och särskilt stöd, inte används inom fritidshemmet. En förklaring är att fritidslärarna inte är helt säkra på vad de här begreppen betyder och innebär. Frågor kring specialpedagogiska anpassningar och stöd tas heller inte upp i fritidshemmets egen dokumentation kring verksamheten. Det finns helt enkelt ett glapp mellan skola och fritidshem när det kommer till specialpedagogik.

– Samtidigt visar resultaten att fritidshemmets miljö ofta har en väldigt positiv påverkan på elever med behov av stöd. Framför allt är det fritidsverksamhetens fokus på relationer och samarbete som gynnar de här eleverna.

– Glädjande visar resultaten visar att Ifousprogrammet har stärkt samverkan mellan skola och fritidshemmet. Idag har vi en fast, bokad tid för veckomöten mellan lärare på skolan och fritidshemmet och fritidshemmet deltar i möten med elevhälsan en gång per termin.

”Det är viktigt att fritidshemmet tar del av, och får sin röst hörd även i arbetet kring specialpedagogik.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag arbetar även som specialpedagogisk koordinator och projektet har inneburit att jag riktar större fokus på att stärka samverkan mellan skola och fritidshemmet. Det är viktigt att fritidshemmet tar del av, och får sin röst hörd även i arbetet kring specialpedagogik.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Samarbetet mellan skola och fritids har redan nu förbättrats genom att fritidshemmet mer aktivt följer upp ämnesundervisning som elever kan behöva mer träning i. Det sker utifrån elevernas individuella behov och genom ett mer lekfullt sätt, exempelvis med hjälp av olika spel.

Karin Jansson Bredin är biträdande rektor och specialpedagogisk koordinator på
Ekkälleskolan i Linköping

Leda och lära nr 12/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-12-07 09:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-12-08 20:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

TEMA: Sociala relationer och konflikthantering i fritidshem Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar om effektiva strategier för att hantera konflikter, samt få verktyg och idéer kring hur man kan skapa förutsättningar för, och arbeta med elevers sociala relationer. Föreläsningarna riktar sig till fritidshem men kan vara intressanta för alla som arbetar i skolan. Boka-tidigt-pris till och med 13 februari.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Flippat klassrum utjämnar skillnader mellan elever

Genom att ge sina elever i årskurs 8 filmade fysikgenomgångar i läxa kunde läraren Moa Wikner lägga mer tid på att hjälpa de svagare eleverna i klassrummet. Det flippade klassrummet har inneburit att klyftorna har minskat mellan eleverna, konstaterar hon.

Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser