Bättre utveckling med gemensamma lärvägar för grundsärskoleelever

Artikel nr 17 2014: Gemensamma lärvägar för elever i grundsärskolan

Asa_tv_Therese_th

Åsa Ekstam och Therese Lindahl arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nacka kommun.

Lärarna Therese Lindahl och Åsa Ekstam förbättrade utvecklingen i klassen genom att använda sig av gemensamma lärvägar för sina grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner. I en utvecklingsartikel berättar de om sitt arbetssätt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi blev uppmanade av vår rektor på skolan att skriva utvecklingsartikeln. Vi har jobbat på det här sättet tillsammans under många år och vi vill sätta vårt arbete på pränt.

Vad handlar artikeln om?

– Vår artikel handlar om hur vi har hittat en gemensam lärväg för våra grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner och hur vi sammanför undervisningen till alla elever. I själva artikeln beskriver vi hur vi knyter an arbetssättet i klassrummet med relevant forskning av bland annat Christian Lundahl, Dylan Wiliam och Helen Timperley.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har fått en mycket bättre utveckling i klassen kring de lärandemål som vi jobbar efter.

– De elever som läser efter grundsärskolans ämnen höjer sig genom att de hela tiden förklarar för eleverna som läser efter ämnesområden i inriktningen träningsskolan. Och eleverna som läser efter ämnesområden höjer sig automatiskt när de får en undervisning på en nivå högre än vad de själva är på. Vi ser det som en form av kollaborativt lärande, det vill säga elever lär av varandra.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har nu mer undervisning med alla elever tillsammans. Arbetet har blivit mer strukturerat i och med de pedagogiska planeringarna som tydligt visar både syfte, förmåga och vilka kunskapsmål vi jobbar efter för alla elever.

– Eleverna är idag i högre grad medvetna om vilka ord som används i kursplanerna och kunskapsmålen. De använder själva orden vilket gör att de äger sitt eget lärande på ett mer konkret sätt än tidigare.

– En annan skillnad är att vi lärare tar ett steg tillbaka så att våra elever får lära sig mer tillsammans i gruppen.

Hur för ni arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Vi kommer att presentera vårt sätt att arbeta för vår skola, men också för de andra särskolorna i Nackas kommunala grundsärskolor. Vi kommer även att föreläsa på Lärarfortbildnings konferens Lärande i grund- och gymnasiesärskolan under våren.

John Miller

Åsa Ekstam är legitimerad lärare i grundskolans år 1-7 ma/no/sv och arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nackas kommunala skolor.
E-post: asa.ekstam@nacka.se

Therese Lindahl är legitimerad lärare i grundskolans år F-9 ma/sv och arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nackas kommunala skolor.
E-post: therese.lindahl@nacka.se

Sidan publicerades 2015-05-07 07:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Brist på delaktighet i träningsskolan

Elever med svåra funktionsnedsättningar har lite kontakt med andra barn. Det visar Daniel Östlunds forskning om vad som utmärker träningsskolans verksamhet. – Det finns en risk att deras erfarenhetsvärld i skolan begränsas till klassrummet, säger han.

Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har specialläraren Mona Liljedahl undersökt.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.