Bättre utveckling med gemensamma lärvägar för grundsärskoleelever

Artikel nr 17 2014: Gemensamma lärvägar för elever i grundsärskolan

Asa_tv_Therese_th

Åsa Ekstam och Therese Lindahl arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nacka kommun.

Lärarna Therese Lindahl och Åsa Ekstam förbättrade utvecklingen i klassen genom att använda sig av gemensamma lärvägar för sina grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner. I en utvecklingsartikel berättar de om sitt arbetssätt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi blev uppmanade av vår rektor på skolan att skriva utvecklingsartikeln. Vi har jobbat på det här sättet tillsammans under många år och vi vill sätta vårt arbete på pränt.

Vad handlar artikeln om?

– Vår artikel handlar om hur vi har hittat en gemensam lärväg för våra grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner och hur vi sammanför undervisningen till alla elever. I själva artikeln beskriver vi hur vi knyter an arbetssättet i klassrummet med relevant forskning av bland annat Christian Lundahl, Dylan Wiliam och Helen Timperley.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har fått en mycket bättre utveckling i klassen kring de lärandemål som vi jobbar efter.

– De elever som läser efter grundsärskolans ämnen höjer sig genom att de hela tiden förklarar för eleverna som läser efter ämnesområden i inriktningen träningsskolan. Och eleverna som läser efter ämnesområden höjer sig automatiskt när de får en undervisning på en nivå högre än vad de själva är på. Vi ser det som en form av kollaborativt lärande, det vill säga elever lär av varandra.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har nu mer undervisning med alla elever tillsammans. Arbetet har blivit mer strukturerat i och med de pedagogiska planeringarna som tydligt visar både syfte, förmåga och vilka kunskapsmål vi jobbar efter för alla elever.

– Eleverna är idag i högre grad medvetna om vilka ord som används i kursplanerna och kunskapsmålen. De använder själva orden vilket gör att de äger sitt eget lärande på ett mer konkret sätt än tidigare.

– En annan skillnad är att vi lärare tar ett steg tillbaka så att våra elever får lära sig mer tillsammans i gruppen.

Hur för ni arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Vi kommer att presentera vårt sätt att arbeta för vår skola, men också för de andra särskolorna i Nackas kommunala grundsärskolor. Vi kommer även att föreläsa på Lärarfortbildnings konferens Lärande i grund- och gymnasiesärskolan under våren.

John Miller

Åsa Ekstam är legitimerad lärare i grundskolans år 1-7 ma/no/sv och arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nackas kommunala skolor.
E-post: asa.ekstam@nacka.se

Therese Lindahl är legitimerad lärare i grundskolans år F-9 ma/sv och arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nackas kommunala skolor.
E-post: therese.lindahl@nacka.se

Sidan publicerades 2015-05-07 07:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Brist på delaktighet i träningsskolan

Elever med svåra funktionsnedsättningar har lite kontakt med andra barn. Det visar Daniel Östlunds forskning om vad som utmärker träningsskolans verksamhet. – Det finns en risk att deras erfarenhetsvärld i skolan begränsas till klassrummet, säger han.

Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har specialläraren Mona Liljedahl undersökt.

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.