Bättre utveckling med gemensamma lärvägar för grundsärskoleelever

Artikel nr 17 2014: Gemensamma lärvägar för elever i grundsärskolan

Asa_tv_Therese_th

Åsa Ekstam och Therese Lindahl arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nacka kommun.

Lärarna Therese Lindahl och Åsa Ekstam förbättrade utvecklingen i klassen genom att använda sig av gemensamma lärvägar för sina grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner. I en utvecklingsartikel berättar de om sitt arbetssätt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi blev uppmanade av vår rektor på skolan att skriva utvecklingsartikeln. Vi har jobbat på det här sättet tillsammans under många år och vi vill sätta vårt arbete på pränt.

Vad handlar artikeln om?

– Vår artikel handlar om hur vi har hittat en gemensam lärväg för våra grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner och hur vi sammanför undervisningen till alla elever. I själva artikeln beskriver vi hur vi knyter an arbetssättet i klassrummet med relevant forskning av bland annat Christian Lundahl, Dylan Wiliam och Helen Timperley.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har fått en mycket bättre utveckling i klassen kring de lärandemål som vi jobbar efter.

– De elever som läser efter grundsärskolans ämnen höjer sig genom att de hela tiden förklarar för eleverna som läser efter ämnesområden i inriktningen träningsskolan. Och eleverna som läser efter ämnesområden höjer sig automatiskt när de får en undervisning på en nivå högre än vad de själva är på. Vi ser det som en form av kollaborativt lärande, det vill säga elever lär av varandra.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har nu mer undervisning med alla elever tillsammans. Arbetet har blivit mer strukturerat i och med de pedagogiska planeringarna som tydligt visar både syfte, förmåga och vilka kunskapsmål vi jobbar efter för alla elever.

– Eleverna är idag i högre grad medvetna om vilka ord som används i kursplanerna och kunskapsmålen. De använder själva orden vilket gör att de äger sitt eget lärande på ett mer konkret sätt än tidigare.

– En annan skillnad är att vi lärare tar ett steg tillbaka så att våra elever får lära sig mer tillsammans i gruppen.

Hur för ni arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Vi kommer att presentera vårt sätt att arbeta för vår skola, men också för de andra särskolorna i Nackas kommunala grundsärskolor. Vi kommer även att föreläsa på Lärarfortbildnings konferens Lärande i grund- och gymnasiesärskolan under våren.

John Miller

Åsa Ekstam är legitimerad lärare i grundskolans år 1-7 ma/no/sv och arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nackas kommunala skolor.
E-post: asa.ekstam@nacka.se

Therese Lindahl är legitimerad lärare i grundskolans år F-9 ma/sv och arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nackas kommunala skolor.
E-post: therese.lindahl@nacka.se

Sidan publicerades 2015-05-07 07:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Brist på delaktighet i träningsskolan

Elever med svåra funktionsnedsättningar har lite kontakt med andra barn. Det visar Daniel Östlunds forskning om vad som utmärker träningsskolans verksamhet. – Det finns en risk att deras erfarenhetsvärld i skolan begränsas till klassrummet, säger han.

Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har specialläraren Mona Liljedahl undersökt.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer