Bättre utveckling med gemensamma lärvägar för grundsärskoleelever

Artikel nr 17 2014: Gemensamma lärvägar för elever i grundsärskolan

Asa_tv_Therese_th

Åsa Ekstam och Therese Lindahl arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nacka kommun.

Lärarna Therese Lindahl och Åsa Ekstam förbättrade utvecklingen i klassen genom att använda sig av gemensamma lärvägar för sina grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner. I en utvecklingsartikel berättar de om sitt arbetssätt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi blev uppmanade av vår rektor på skolan att skriva utvecklingsartikeln. Vi har jobbat på det här sättet tillsammans under många år och vi vill sätta vårt arbete på pränt.

Vad handlar artikeln om?

– Vår artikel handlar om hur vi har hittat en gemensam lärväg för våra grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner och hur vi sammanför undervisningen till alla elever. I själva artikeln beskriver vi hur vi knyter an arbetssättet i klassrummet med relevant forskning av bland annat Christian Lundahl, Dylan Wiliam och Helen Timperley.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har fått en mycket bättre utveckling i klassen kring de lärandemål som vi jobbar efter.

– De elever som läser efter grundsärskolans ämnen höjer sig genom att de hela tiden förklarar för eleverna som läser efter ämnesområden i inriktningen träningsskolan. Och eleverna som läser efter ämnesområden höjer sig automatiskt när de får en undervisning på en nivå högre än vad de själva är på. Vi ser det som en form av kollaborativt lärande, det vill säga elever lär av varandra.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har nu mer undervisning med alla elever tillsammans. Arbetet har blivit mer strukturerat i och med de pedagogiska planeringarna som tydligt visar både syfte, förmåga och vilka kunskapsmål vi jobbar efter för alla elever.

– Eleverna är idag i högre grad medvetna om vilka ord som används i kursplanerna och kunskapsmålen. De använder själva orden vilket gör att de äger sitt eget lärande på ett mer konkret sätt än tidigare.

– En annan skillnad är att vi lärare tar ett steg tillbaka så att våra elever får lära sig mer tillsammans i gruppen.

Hur för ni arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Vi kommer att presentera vårt sätt att arbeta för vår skola, men också för de andra särskolorna i Nackas kommunala grundsärskolor. Vi kommer även att föreläsa på Lärarfortbildnings konferens Lärande i grund- och gymnasiesärskolan under våren.

John Miller

Åsa Ekstam är legitimerad lärare i grundskolans år 1-7 ma/no/sv och arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nackas kommunala skolor.
E-post: asa.ekstam@nacka.se

Therese Lindahl är legitimerad lärare i grundskolans år F-9 ma/sv och arbetar som lärare i grundsärskolan på Eklidens skola i Nackas kommunala skolor.
E-post: therese.lindahl@nacka.se

Sidan publicerades 2015-05-07 07:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Brist på delaktighet i träningsskolan

Elever med svåra funktionsnedsättningar har lite kontakt med andra barn. Det visar Daniel Östlunds forskning om vad som utmärker träningsskolans verksamhet. – Det finns en risk att deras erfarenhetsvärld i skolan begränsas till klassrummet, säger han.

Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har specialläraren Mona Liljedahl undersökt.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.