Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Utveckla skolan nummer 1/2021: NyPFiken NPF-träffar i grundskolan

Helena Pålsson och Lovisa Östberg

Med gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer försvann också känslan av utanförskap. Det konstaterar speciallärarna  Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har arbetat med NPF-träffar sedan 2017 och själva sett de positiva effekterna men också fått respons från utomstående aktörer som exempelvis BUP. Det har gjort att vi gärna vill dela med oss och sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikel om?

– Artikeln handlar om NPF-träffar som elever från årskurs 4-6 med NPF bjuds in till på vår mellanstadieskola. Vi startade dessa regelbundna träffar 2017 med huvudsakligt syfte att bryta det stigma som en diagnos kan medföra men också för att ge de här eleverna bättre verktyg för att hantera sin skolvardag.

– Träffarna har under åren utvecklats och finslipats. Nuvarande upplägg innebär att elever med NPF-diagnos från årskurs 4 bjuds in till tre gemensamma träffar per termin. Tanken med träffarna är att dels att låta eleverna få träffa andra elever med liknande utmaning utbyta erfarenheter och tips, dels stödja eleverna genom att ge dem verktyg som stöttar dem i deras skolvardag. Träffarna har olika teman, på höstterminen kretsar de kring schema och strukturer medan vi på vårterminen riktar fokus mot kompisrelationer och medarbetare på skolan, då tipsar exempelvis rörelsepedagogen om aktiviteter på raster, kocken och övriga arbetslaget i köket kommer och pratar om vad man ska tänka på i matsalen. För att ta reda på vad eleverna tycker om NPF-träffarna får de i slutet av varje skolår fylla i en enkät.

”I dag frågar eleverna helt öppet i korridoren när nästa NPF-träff är, vilket vittnar om att stigmat är borta.”

Vilka resultat har ni sett?

– Det tydligaste resultatet är att eleverna stärks av att få träffa andra med samma eller liknande utmaningar. Tillfällen att dela erfarenheter har ett stort värde i sig. Att eleverna kommer till träffarna som självklart är frivilliga är också ett tydligt positivt resultat. I dag frågar eleverna helt öppet i korridoren när nästa NPF-träff är, vilket vittnar om att stigmat är borta.

– Samtal eleverna emellan, särskilt när de yngre möter de äldre, skapar trygghet. Som en sjätteklassare sa till en elev i fyran: ”Du kommer att lära dig att hantera det här.” Stöttning från äldre elever kan många gånger betyda mer än vad vi vuxna kan bidra med. Vi har fått fin respons även från kollegor och föräldrar. Huruvida NPF-träffarna påverkar studieresultatet är svårt att säga men vi tror att om eleverna får det stöd och den hjälp den behöver så ökar givetvis deras förutsättningar att klara skolan.  

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Genom NPF-träffarna har vi även utvecklat så kallade NPF-ronder där vi tillsammans med lärarna går igenom och kontrollerar att alla klassrum är organiserad för att stödja elever med NPF.  Konkret innebär det att klassrummen ska ha tillgång till exempelvis bildstöd, skärmar och hörselkåpor. Poängen med att de här hjälpmedlen finns på plats i samtliga klassrum innebär att alla elever kan använda dem och därmed minskar känslan av att vara annorlunda.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Flera andra skolor i Nacka kommun har hört av sig och är intresserade av vårt arbete, både våra NPF-träffar och hur vi gör lärmiljön tillgänglig. Vi hoppas kunna få fart på vårt spridningsarbete så småningom, pandemin har förstås satt mycket på vänt.

Helena Pålsson är speciallärare i svenska och förstelärare på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Lovisa Östberg är speciallärare i matematik på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2021-04-26 10:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-04-27 15:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

What role does social media use play in the youth mental health crisis? Researchers are trying to find out

Content, context and individual factors contribute to the effects of social media use, says research scientist David Bickham. While data shows potential harm from social media use, emerging research shows potential positive effects, and Bickham points out that there is a difference between the effects of watching TikTok videos and sending a direct message to a friend.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.