Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Utveckla skolan nummer 1/2021: NyPFiken NPF-träffar i grundskolan

Helena Pålsson och Lovisa Östberg

Med gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer försvann också känslan av utanförskap. Det konstaterar speciallärarna  Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har arbetat med NPF-träffar sedan 2017 och själva sett de positiva effekterna men också fått respons från utomstående aktörer som exempelvis BUP. Det har gjort att vi gärna vill dela med oss och sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikel om?

– Artikeln handlar om NPF-träffar som elever från årskurs 4-6 med NPF bjuds in till på vår mellanstadieskola. Vi startade dessa regelbundna träffar 2017 med huvudsakligt syfte att bryta det stigma som en diagnos kan medföra men också för att ge de här eleverna bättre verktyg för att hantera sin skolvardag.

– Träffarna har under åren utvecklats och finslipats. Nuvarande upplägg innebär att elever med NPF-diagnos från årskurs 4 bjuds in till tre gemensamma träffar per termin. Tanken med träffarna är att dels att låta eleverna få träffa andra elever med liknande utmaning utbyta erfarenheter och tips, dels stödja eleverna genom att ge dem verktyg som stöttar dem i deras skolvardag. Träffarna har olika teman, på höstterminen kretsar de kring schema och strukturer medan vi på vårterminen riktar fokus mot kompisrelationer och medarbetare på skolan, då tipsar exempelvis rörelsepedagogen om aktiviteter på raster, kocken och övriga arbetslaget i köket kommer och pratar om vad man ska tänka på i matsalen. För att ta reda på vad eleverna tycker om NPF-träffarna får de i slutet av varje skolår fylla i en enkät.

”I dag frågar eleverna helt öppet i korridoren när nästa NPF-träff är, vilket vittnar om att stigmat är borta.”

Vilka resultat har ni sett?

– Det tydligaste resultatet är att eleverna stärks av att få träffa andra med samma eller liknande utmaningar. Tillfällen att dela erfarenheter har ett stort värde i sig. Att eleverna kommer till träffarna som självklart är frivilliga är också ett tydligt positivt resultat. I dag frågar eleverna helt öppet i korridoren när nästa NPF-träff är, vilket vittnar om att stigmat är borta.

– Samtal eleverna emellan, särskilt när de yngre möter de äldre, skapar trygghet. Som en sjätteklassare sa till en elev i fyran: ”Du kommer att lära dig att hantera det här.” Stöttning från äldre elever kan många gånger betyda mer än vad vi vuxna kan bidra med. Vi har fått fin respons även från kollegor och föräldrar. Huruvida NPF-träffarna påverkar studieresultatet är svårt att säga men vi tror att om eleverna får det stöd och den hjälp den behöver så ökar givetvis deras förutsättningar att klara skolan.  

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Genom NPF-träffarna har vi även utvecklat så kallade NPF-ronder där vi tillsammans med lärarna går igenom och kontrollerar att alla klassrum är organiserad för att stödja elever med NPF.  Konkret innebär det att klassrummen ska ha tillgång till exempelvis bildstöd, skärmar och hörselkåpor. Poängen med att de här hjälpmedlen finns på plats i samtliga klassrum innebär att alla elever kan använda dem och därmed minskar känslan av att vara annorlunda.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Flera andra skolor i Nacka kommun har hört av sig och är intresserade av vårt arbete, både våra NPF-träffar och hur vi gör lärmiljön tillgänglig. Vi hoppas kunna få fart på vårt spridningsarbete så småningom, pandemin har förstås satt mycket på vänt.

Helena Pålsson är speciallärare i svenska och förstelärare på Sigfridsborgsskolan i Nacka
Lovisa Östberg är speciallärare i matematik på Sigfridsborgsskolan i Nacka

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2021-04-26 10:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-04-27 15:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste, säger läraren Tove Risberg som har skrivit en utvecklingsartikel om inkluderande lärmiljöer.

Samarbete med företag väckte elevernas intresse för ingenjörsyrket

Experiment med tryckluft och besök i en gruva. Projektet med att ta fram en mejselhammare i samarbete med ett industriföretag ökade elevernas intresse för naturvetenskapliga och tekniska yrken.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.