Genrebaserad pedagogik höjer elevers resultat

Artikel nr 3 2013: Genrebaserad undervisning som pedagogiskt utvecklingsarbete

Eija Kuyumcu

Eija Kuyumcu har skrivit om ett genrepedagogiskt arbetssätt på en skola i Stockholm.

Elevernas resultat höjdes med hjälp av genrebaserad pedagogik.
– I stort kan man konstatera att det har skett en positiv utveckling i elevernas lärande, vilket bland annat syns i resultaten i nationella prov i svenska som andraspråk, säger Eija Kuyumcu.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det är viktigt att lyfta fram exempel på en positiv skolutveckling i skolor där elevunderlaget inte haft de bästa förutsättningarna för att uppnå målen enligt läroplanen.

– Implementeringen av det genrepedagogiska arbetssättet ägde rum på Knutbyskolan i Rinkeby i nordvästra Stockholm där många av eleverna är nyanlända. Nästan alla elever på skolan har svenska som andraspråk eller har två förstaspråk. Det betyder att elevernas lärande sker på ett språk som de inte fullt ut behärskar. På många sätt har skolan haft oddsen mot sig, men lärarna har trots allt lyckats med att ge eleverna en god start till en positiv utveckling. Sådana exempel är viktiga att spridas för att ge mod och inspiration till lärare och skolor i en liknande situation.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om att lärarnas kompetens och undervisningens utformning kan göra en skillnad i elevernas lärande, särskilt när det gäller elever som inte ännu behärskar svenska fullt ut.

Vad har du sett för resultat?

– Redan de elevtexter som jag fick tillgång till under utvärderingen visade positiva resultat när det gäller elevernas skrivförmåga. De flesta eleverna skrev texter som hade en klar och tydlig struktur, en röd tråd så att säga, vilket berodde på att de lärde sig att organisera sina texter i stycken och göra en tydlig styckeindelning.

– Elevernas språkliga resurser ökade från ett vardagligt till ett ämnesrelaterat ordförråd samtidigt som de utvecklade sitt skriftspråkliga uttryckssätt. Deras grammatiska resurser ökade så att de kunde bilda mer komplexa meningar. I stort kan man konstatera att det har skett en positiv utveckling i elevernas lärande, vilket bland annat syns i resultaten i nationella prov i svenska som andraspråk.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Vi är ännu mer övertygade om fördelen med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, t.ex. när det gäller genrepedagogik eller andra liknande arbetssätt.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Språkforskningsinstitutet vid FoU-enheten, Utbildningsförvaltningen Stockholms stad, ger kompetensutveckling och stöd till lärare och arbetslag i skolor. I denna kompetensutveckling poängterar vi vikten av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och språkets roll i all undervisning.

– Relationen mellan ämneskunskaper och ämnesspråk kan tydliggöras i undervisningen så att eleverna utvecklar sina språkliga resurser hand i hand med ämneskunskaperna. Detta är till stor nytta framför allt till nyanlända elever och elever med svenska som andraspråk, men även för elever som är infödda talare av svenska.

John Miller

Eija Kuyumcu arbetar vid Språkforskningsinstitutet, FoU-enheten, Personalavdelningen vid Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Hon är även doktorand vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.

Sidan publicerades 2013-05-02 14:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-05-07 09:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan viktig i invandrarungdomars liv

I sin avhandling har Ylva Svensson undersökt invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet. - Resultaten kan användas till att förbättra situationen för ungdomarna här och nu, men också övertid, säger hon.

Undervisning som skapar reflektion

I sin avhandling har Anders Bek granskat hur lärare på polisutbildningen i Umeå utformar och genomför undervisningen, och hur denna påverkar lärande och reflektion. "Det är viktigt att innehållet tydligt knyts till studenterna själva, som personer, och till deras framtida yrkesverksamhet", säger Anders Bek.

Så stärker du flerspråkiga barn

Lärarledda gruppaktiviteter i förskolan ger flerspråkiga barn goda möjligheter att utveckla det svenska språket. Det visar Anne Kulttis avhandling.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer