Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Utveckla skolan nr 2/2022: Instagram i en historisk kontext. Filmer av tonåringar som om Instagram och mobiler fanns under andra världskriget

Anna Fredmark och Kristina Ekmark.

Att låta eleverna göra film och gestalta personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Det visar lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Att skriva en artikel är ett bra sätt att dela goda erfarenheter och exempel och det här utvecklingsarbetet ville vi gärna sprida vidare. En av oss, Kristina Ekmark, har skrivit fem artiklar tidigare om andra utvecklingsprojekt.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett utvecklingsarbete i ämnet historia i våra respektive klasser i årskurs 9. Syftet med projektet var att utveckla en undervisning som gav eleverna en djupare känsla och förståelse för historien, i det här fallet att leva som ung under tiden för andra världskriget. Ett syfte var också att skapa en undervisning som var lustfylld och engagerande.

– Projektet gick ut på att med mobilkamera och Instagram som verktyg filma och gestalta vardagen för en på förhand given karaktär som vi bestämt, exempelvis en person ur den tyska motståndsrörelsen, en tonåring i England eller en medlem i Hitlerjugend. Vi delade in eleverna i grupper som fick i uppgift att skapa en dagbok i filmformat ur de här karaktärernas vardag. Arbetet följde en tydlig struktur som inleddes med att eleverna skrev manus, letade miljöer, repeterade, skaffade rekvisita och lärde sig filmteknik. Därefter fick eleverna ge sig ut och filma. De färdiga filmerna visades sedan för klassen och därefter för hela skolan. När arbetet var avslutat fick eleverna svara på en enkät om vad de tyckte om det här sättet att arbeta.

”Att låta eleverna få gå in i roller och gestalta historien innebar att de ökade sin inlevelseförmåga och förståelse för den historiska kontexten.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att låta eleverna få gå in i roller och gestalta historien innebar att de ökade sin inlevelseförmåga och förståelse för den historiska kontexten. I enkäterna konstaterar flera elever att de fått en djupare insikt om hur förtryck, utsatthet och brist på mänskliga rättigheter påverkar människors vardag. Samtidigt pekar eleverna på att skillnaden mellan att vara ung idag jämfört med tiden för andra världskriget faktiskt inte är så stor. Det finns mycket som förenar. Sammantaget visar våra resultat att projektet har uppfyllt de syften vi hade – att ge eleverna djupare kunskaper i ämnet historia på ett lustfyllt och spännande sätt.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi kommer att fortsätta att låta eleverna göra film. Det visade sig vara väldigt lyckat att kombinera ämnet historia med modern teknik som eleverna är väl bekanta med.

Hur för ni arbetet vidare er arbetsplats?

– Elevernas filmer visades för samtliga klasser så arbetet är väl spritt på skolan. Vi har även berättat om vårt projekt på våra lärarkonferenser, många har visat intresse och blivit inspirerade av att vårt arbete.

Kristina Ekmark är förstelärare, lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
Anna Fredmark är lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan i Nacka kommun

Utveckla skolan nr 2/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-16 10:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-09-06 11:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Genrebaserad pedagogik höjer elevers resultat

Införandet av ett genrepedagogiskt arbetssätt på en skola i Rinkeby resulterade i förbättrade elevresultat. I en utvecklingsartikel berättar Eija Kuyumcu om det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

Samband mellan kvalitetsarbete och slutbetyg

Skolor med ett mer avancerat kvalitetsarbete får fler elever som når målen och ett högre genomsnittligt meritvärde på skolan. – Resultatet är tydligt, säger Marie Johansson, som skrivit en utvecklingsartikel om kvalitetsarbete i grundskolan.

Formativt arbete gav bättre elevresultat

Martin Granbom, gymnasielärare i Lund, övergav poängbedömningen och satsade istället på att få eleverna att reflektera över sin inlärning och kunskapsutveckling. Han beskriver hur i artikeln "Formativ bedömning och ökad delaktighet ger högre betyg inom biologiämnet på gymnasiet".

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer