Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Utveckla skolan nr 2/2022: Instagram i en historisk kontext Filmer av tonåringar som om Instagram och mobiler fanns under andra världskriget

Anna Fredmark och Kristina Ekmark.

Att låta eleverna göra film och gestalta personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Det visar lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjsökolan i Nacka som skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Att skriva en artikel är ett bra sätt att dela goda erfarenheter och exempel och det här utvecklingsarbetet ville vi gärna sprida vidare. En av oss, Kristina Ekmark, har skrivit fem artiklar tidigare om andra utvecklingsprojekt.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett utvecklingsarbete i ämnet historia i våra respektive klasser i årskurs 9. Syftet med projektet var att utveckla en undervisning som gav eleverna en djupare känsla och förståelse för historien, i det här fallet att leva som ung under tiden för andra världskriget. Ett syfte var också att skapa en undervisning som var lustfylld och engagerande.

– Projektet gick ut på att med mobilkamera och Instagram som verktyg filma och gestalta vardagen för en på förhand given karaktär som vi bestämt, exempelvis en person ur den tyska motståndsrörelsen, en tonåring i England eller en medlen i Hitlerjugend. Vi delade in eleverna i grupper som fick i uppgift att skapa en dagbok i filmformat ur de här karaktärernas vardag. Arbetet följde en tydlig struktur som inleddes med att eleverna skrev manus, letade miljöer, repeterade, skaffade rekvisita och lärde sig filmteknik. Därefter fick eleverna ge sig ut och filma. De färdiga filmerna visades sedan för klassen och därefter för hela skolan. När arbetet var avslutat fick eleverna svara på en enkät om vad de tyckte om det här sättet att arbeta.

”Att låta eleverna få gå in i roller och gestalta historien innebar att de ökade sin inlevelseförmåga och förståelse för den historiska kontexten.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att låta eleverna få gå in i roller och gestalta historien innebar att de ökade sin inlevelseförmåga och förståelse för den historiska kontexten. I enkäterna konstaterar flera elever att de fått en djupare insikt om hur förtryck, utsatthet och brist på mänskliga rättigheter påverkar människors vardag. Samtidigt pekar eleverna på att skillnaden mellan att vara ung idag jämfört med tiden för andra världskriget faktiskt inte är så stor. Det finns mycket som förenar. Sammantaget visar våra resultat att projektet har uppfyllt de syften vi hade – att ge eleverna djupare kunskaper i ämnet historia på ett lustfyllt och spännande sätt.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi kommer fortsätta att låta eleverna göra film. Det visade sig vara väldigt lyckat att kombinera ämnet historia med modern teknik som eleverna är väl bekanta med.

Hur för ni arbetet vidare er arbetsplats?

– Elevernas filmer visades för samtliga klasser så arbetet är väl spritt på skolan. Vi har även berättat om vårt projekt på våra lärarkonferenser, många har visat intresse och blivit inspirerade av att vårt arbete.

Kristina Ekmark är förstelärare, lärare i samhällsorienterande ämnen i  årskurs 7–9 på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
Anna Fredmark är lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan i Nacka kommun

Utveckla skolan nr 2/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-16 10:30 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2022-02-21 08:40 av Ebba Reinolf


Relaterat

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Aktuella föreläsare ger dig som undervisar i biologi/naturkunskap ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg. Delta i Stockholm den 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31/8!

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Genrebaserad pedagogik höjer elevers resultat

Införandet av ett genrepedagogiskt arbetssätt på en skola i Rinkeby resulterade i förbättrade elevresultat. I en utvecklingsartikel berättar Eija Kuyumcu om det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.