Hoppa till sidinnehåll
Internationellt

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Publicerad:2020-05-13
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander

Utveckla skolan nummer 5/2020: Höjda resultat i matematik – strukturerad problemlösning utifrån japansk modell

Matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg.

Bättre resultat, mer diskussioner och roligare lektioner. Matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell som bygger på japansk matematikundervisning.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har tidigare deltagit i ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet där vi bland annat undersökte varför den traditionella svenska matematikundervisningen inte når upp till de resultat som skolor i exempelvis Japan och Singapore visar. I forskningsprojektet tog vi fram en fem-stegsmodell som delvis bygger på hur undervisningen ser ut i framför allt Japan, dit vi också reste och hämtade kunskap, inspiration och idéer. Efter att ha använt modellen med goda resultat i vår egen undervisning ville vi självklart sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi har utvecklat vår matematikundervisning enligt en strukturerad fem-stegsmodell som vi tagit fram. Modellen bygger på relationell förståelse av matematiska problem genom att eleverna först får lära sig att förstå varför och därefter hur. Detta till skillnad från traditionell undervisning i matematik där metoder i regel presenteras först och därefter får eleverna öva på metoden. 

– Den fem stegen innehåller: Presentation av ett gemensamt problem. Eleverna arbetar enskilt alternativt i par eller mindre grupp. Diskussion i helklass kring olika lösningsmetoder, exempelvis fördelar och nackdelar med att använda olika metoder. Summering där eleverna skriver ned lektionens innehåll, exemepelvis regler och strategier i en bok. I sista steget får eleverna öva mer eller fördjupa sig.

– Projektet pågick i ett läsår i två klasser årskurs fem. Eleverna fick göra både ett för- och eftertest men har också intervjuats om hur de upplever undervisningen enligt modellen.

”Eleverna tycker att matematiken är roligare, eftersom modellen innebär att undervisningen blir mer varierad.”

Vilka resultat har ni sett?

– Eftersom vi har samma elever det här läsåret har vi verkligen fått skörda. Vi ser, både i undervisningen och genom de tester vi genomfört, att i stort sett alla elever har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det gäller även de elever som är svaga i ämnet. Vi har också elever som visat snudd på chockerande kunskapsutveckling och gått vidare till högstadiets nivå.

– Resultaten bekräftas också i elevintervjuerna där majoriteten upplever att matematiken är roligare, inte minst för att modellen innebär att undervisningen blir mer varierad jämfört med traditionell undervisning som utgår från ett läromedel. I fem-stegsmodellen lämnas eleverna inte ensamma i sitt lärande eftersom eleverna ofta arbetar i grupp eller i par och att klassen samlas upp vid varje steg. Under diskussionerna får eleverna jämföra olika sätt att lösa det aktuella problemet på och komma fram till den mest effektiva metoden. Slutligen sammanfattar vi gemensamt lektionens innehåll, och om vi exempelvis kommit fram till någon regel. Summeringen görs i en summeringsbok som varje elev har.

– Initialt märkte vi att eleverna blev lite frustrerade av att arbeta på det här sättet. De ville mest veta om de ”rätt” svar. De tog ett par månader innan de insåg att vi var mer intresserade av hur snarare än vad.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt bidrar modellen till en tydligare struktur kring undervisningen. Men lektionerna innehåller också betydligt mer samtal och diskussion jämfört med traditionell undervisning. Summeringen och att eleverna själva skriver ned vad vi arbetat med och kommit fram till bidrar till ett tydligare fokus på vad eleverna lär sig. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Under projektet har vi haft kollegor i skolan på besök i klassrummet, just för att de blev nyfikna. Idag har flera lärare i olika ämnen infört liknande summeringsbok i sin undervisning. Vi leder ämnesgrupper och har också föreläst på en konferens i skolan. Andra skolor har hört av sig och vill att vi ska komma dit och berätta men tyvärr har tiden ännu inte räckt till för det.

Ann-Sofie Berg är lärare i matematik och utvecklingsledare på Saltsjöbadens samskola i Nacka
Maria Lindholm är lärare i matematik och utvecklingsledare på Saltsjöbadens samskola i Nacka

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev