Goda resultat med japansk struktur i matematik

Utveckla skolan nummer 5/2020: Höjda resultat i matematik – strukturerad problemlösning utifrån japansk modell

Matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg.

Bättre resultat, mer diskussioner och roligare lektioner. Matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell som bygger på japansk matematikundervisning.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har tidigare deltagit i ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet där vi bland annat undersökte varför den traditionella svenska matematikundervisningen inte når upp till de resultat som skolor i exempelvis Japan och Singapore visar. I forskningsprojektet tog vi fram en fem-stegsmodell som delvis bygger på hur undervisningen ser ut i framför allt Japan, dit vi också reste och hämtade kunskap, inspiration och idéer. Efter att ha använt modellen med goda resultat i vår egen undervisning ville vi självklart sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi har utvecklat vår matematikundervisning enligt en strukturerad fem-stegsmodell som vi tagit fram. Modellen bygger på relationell förståelse av matematiska problem genom att eleverna först får lära sig att förstå varför och därefter hur. Detta till skillnad från traditionell undervisning i matematik där metoder i regel presenteras först och därefter får eleverna öva på metoden. 

– Den fem stegen innehåller: Presentation av ett gemensamt problem. Eleverna arbetar enskilt alternativt i par eller mindre grupp. Diskussion i helklass kring olika lösningsmetoder, exempelvis fördelar och nackdelar med att använda olika metoder. Summering där eleverna skriver ned lektionens innehåll, exemepelvis regler och strategier i en bok. I sista steget får eleverna öva mer eller fördjupa sig.

– Projektet pågick i ett läsår i två klasser årskurs fem. Eleverna fick göra både ett för- och eftertest men har också intervjuats om hur de upplever undervisningen enligt modellen.

”Eleverna tycker att matematiken är roligare, eftersom modellen innebär att undervisningen blir mer varierad.”

Vilka resultat har ni sett?

– Eftersom vi har samma elever det här läsåret har vi verkligen fått skörda. Vi ser, både i undervisningen och genom de tester vi genomfört, att i stort sett alla elever har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det gäller även de elever som är svaga i ämnet. Vi har också elever som visat snudd på chockerande kunskapsutveckling och gått vidare till högstadiets nivå.

– Resultaten bekräftas också i elevintervjuerna där majoriteten upplever att matematiken är roligare, inte minst för att modellen innebär att undervisningen blir mer varierad jämfört med traditionell undervisning som utgår från ett läromedel. I fem-stegsmodellen lämnas eleverna inte ensamma i sitt lärande eftersom eleverna ofta arbetar i grupp eller i par och att klassen samlas upp vid varje steg. Under diskussionerna får eleverna jämföra olika sätt att lösa det aktuella problemet på och komma fram till den mest effektiva metoden. Slutligen sammanfattar vi gemensamt lektionens innehåll, och om vi exempelvis kommit fram till någon regel. Summeringen görs i en summeringsbok som varje elev har.

– Initialt märkte vi att eleverna blev lite frustrerade av att arbeta på det här sättet. De ville mest veta om de ”rätt” svar. De tog ett par månader innan de insåg att vi var mer intresserade av hur snarare än vad.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt bidrar modellen till en tydligare struktur kring undervisningen. Men lektionerna innehåller också betydligt mer samtal och diskussion jämfört med traditionell undervisning. Summeringen och att eleverna själva skriver ned vad vi arbetat med och kommit fram till bidrar till ett tydligare fokus på vad eleverna lär sig. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Under projektet har vi haft kollegor i skolan på besök i klassrummet, just för att de blev nyfikna. Idag har flera lärare i olika ämnen infört liknande summeringsbok i sin undervisning. Vi leder ämnesgrupper och har också föreläst på en konferens i skolan. Andra skolor har hört av sig och vill att vi ska komma dit och berätta men tyvärr har tiden ännu inte räckt till för det.

Ann-Sofie Berg är lärare i matematik och utvecklingsledare på Saltsjöbadens samskola i Nacka
Maria Lindholm är lärare i matematik och utvecklingsledare på Saltsjöbadens samskola i Nacka

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-13 15:07 av Susanne Sawander


Relaterat

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Förskolebarn får lära sig kemi och fysik

Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.