Goda resultat med japansk struktur i matematik

Utveckla skolan nummer 5/2020: Höjda resultat i matematik – strukturerad problemlösning utifrån japansk modell

Matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg.

Bättre resultat, mer diskussioner och roligare lektioner. Matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell som bygger på japansk matematikundervisning.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har tidigare deltagit i ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet där vi bland annat undersökte varför den traditionella svenska matematikundervisningen inte når upp till de resultat som skolor i exempelvis Japan och Singapore visar. I forskningsprojektet tog vi fram en fem-stegsmodell som delvis bygger på hur undervisningen ser ut i framför allt Japan, dit vi också reste och hämtade kunskap, inspiration och idéer. Efter att ha använt modellen med goda resultat i vår egen undervisning ville vi självklart sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi har utvecklat vår matematikundervisning enligt en strukturerad fem-stegsmodell som vi tagit fram. Modellen bygger på relationell förståelse av matematiska problem genom att eleverna först får lära sig att förstå varför och därefter hur. Detta till skillnad från traditionell undervisning i matematik där metoder i regel presenteras först och därefter får eleverna öva på metoden. 

– Den fem stegen innehåller: Presentation av ett gemensamt problem. Eleverna arbetar enskilt alternativt i par eller mindre grupp. Diskussion i helklass kring olika lösningsmetoder, exempelvis fördelar och nackdelar med att använda olika metoder. Summering där eleverna skriver ned lektionens innehåll, exemepelvis regler och strategier i en bok. I sista steget får eleverna öva mer eller fördjupa sig.

– Projektet pågick i ett läsår i två klasser årskurs fem. Eleverna fick göra både ett för- och eftertest men har också intervjuats om hur de upplever undervisningen enligt modellen.

”Eleverna tycker att matematiken är roligare, eftersom modellen innebär att undervisningen blir mer varierad.”

Vilka resultat har ni sett?

– Eftersom vi har samma elever det här läsåret har vi verkligen fått skörda. Vi ser, både i undervisningen och genom de tester vi genomfört, att i stort sett alla elever har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det gäller även de elever som är svaga i ämnet. Vi har också elever som visat snudd på chockerande kunskapsutveckling och gått vidare till högstadiets nivå.

– Resultaten bekräftas också i elevintervjuerna där majoriteten upplever att matematiken är roligare, inte minst för att modellen innebär att undervisningen blir mer varierad jämfört med traditionell undervisning som utgår från ett läromedel. I fem-stegsmodellen lämnas eleverna inte ensamma i sitt lärande eftersom eleverna ofta arbetar i grupp eller i par och att klassen samlas upp vid varje steg. Under diskussionerna får eleverna jämföra olika sätt att lösa det aktuella problemet på och komma fram till den mest effektiva metoden. Slutligen sammanfattar vi gemensamt lektionens innehåll, och om vi exempelvis kommit fram till någon regel. Summeringen görs i en summeringsbok som varje elev har.

– Initialt märkte vi att eleverna blev lite frustrerade av att arbeta på det här sättet. De ville mest veta om de ”rätt” svar. De tog ett par månader innan de insåg att vi var mer intresserade av hur snarare än vad.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt bidrar modellen till en tydligare struktur kring undervisningen. Men lektionerna innehåller också betydligt mer samtal och diskussion jämfört med traditionell undervisning. Summeringen och att eleverna själva skriver ned vad vi arbetat med och kommit fram till bidrar till ett tydligare fokus på vad eleverna lär sig. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Under projektet har vi haft kollegor i skolan på besök i klassrummet, just för att de blev nyfikna. Idag har flera lärare i olika ämnen infört liknande summeringsbok i sin undervisning. Vi leder ämnesgrupper och har också föreläst på en konferens i skolan. Andra skolor har hört av sig och vill att vi ska komma dit och berätta men tyvärr har tiden ännu inte räckt till för det.

Ann-Sofie Berg är lärare i matematik och utvecklingsledare på Saltsjöbadens samskola i Nacka
Maria Lindholm är lärare i matematik och utvecklingsledare på Saltsjöbadens samskola i Nacka

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-13 15:07 av Susanne Sawander


Relaterat

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Matematik

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Forskningscirkeln blev ett nytt verktyg för skolutveckling

En forskningscirkel gav tre lärare möjlighet att studera vad som hände i skolans korridor i anslutning till lektionsstart. Det blev ett kraftfullt verktyg för att beforska den egna verksamheten, men också för upptäcka områden som behövde utvecklas och stärkas, berättar lärarna Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Mer avancerad undervisning med Öppen matematik

Matematikläraren Stefan Lindströms utvecklingsartikel handlar om hur han arbetar med att öppna upp matematiken för eleverna. Med hjälp av vad han kallar Öppen matematik kommer han in på mer avancerad matematik än tidigare.

Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Letar du efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Teacher prioritizes mental health check-ins

Special-education teacher Gloria Makosy of Maryland shares in this Q&A how she has focused on students’ mental health.