Goda resultat med japansk struktur i matematik

Utveckla skolan nummer 5/2020: Höjda resultat i matematik – strukturerad problemlösning utifrån japansk modell

Matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg.

Bättre resultat, mer diskussioner och roligare lektioner. Matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell som bygger på japansk matematikundervisning.  

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har tidigare deltagit i ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet där vi bland annat undersökte varför den traditionella svenska matematikundervisningen inte når upp till de resultat som skolor i exempelvis Japan och Singapore visar. I forskningsprojektet tog vi fram en fem-stegsmodell som delvis bygger på hur undervisningen ser ut i framför allt Japan, dit vi också reste och hämtade kunskap, inspiration och idéer. Efter att ha använt modellen med goda resultat i vår egen undervisning ville vi självklart sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi har utvecklat vår matematikundervisning enligt en strukturerad fem-stegsmodell som vi tagit fram. Modellen bygger på relationell förståelse av matematiska problem genom att eleverna först får lära sig att förstå varför och därefter hur. Detta till skillnad från traditionell undervisning i matematik där metoder i regel presenteras först och därefter får eleverna öva på metoden. 

– Den fem stegen innehåller: Presentation av ett gemensamt problem. Eleverna arbetar enskilt alternativt i par eller mindre grupp. Diskussion i helklass kring olika lösningsmetoder, exempelvis fördelar och nackdelar med att använda olika metoder. Summering där eleverna skriver ned lektionens innehåll, exemepelvis regler och strategier i en bok. I sista steget får eleverna öva mer eller fördjupa sig.

– Projektet pågick i ett läsår i två klasser årskurs fem. Eleverna fick göra både ett för- och eftertest men har också intervjuats om hur de upplever undervisningen enligt modellen.

”Eleverna tycker att matematiken är roligare, eftersom modellen innebär att undervisningen blir mer varierad.”

Vilka resultat har ni sett?

– Eftersom vi har samma elever det här läsåret har vi verkligen fått skörda. Vi ser, både i undervisningen och genom de tester vi genomfört, att i stort sett alla elever har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det gäller även de elever som är svaga i ämnet. Vi har också elever som visat snudd på chockerande kunskapsutveckling och gått vidare till högstadiets nivå.

– Resultaten bekräftas också i elevintervjuerna där majoriteten upplever att matematiken är roligare, inte minst för att modellen innebär att undervisningen blir mer varierad jämfört med traditionell undervisning som utgår från ett läromedel. I fem-stegsmodellen lämnas eleverna inte ensamma i sitt lärande eftersom eleverna ofta arbetar i grupp eller i par och att klassen samlas upp vid varje steg. Under diskussionerna får eleverna jämföra olika sätt att lösa det aktuella problemet på och komma fram till den mest effektiva metoden. Slutligen sammanfattar vi gemensamt lektionens innehåll, och om vi exempelvis kommit fram till någon regel. Summeringen görs i en summeringsbok som varje elev har.

– Initialt märkte vi att eleverna blev lite frustrerade av att arbeta på det här sättet. De ville mest veta om de ”rätt” svar. De tog ett par månader innan de insåg att vi var mer intresserade av hur snarare än vad.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt bidrar modellen till en tydligare struktur kring undervisningen. Men lektionerna innehåller också betydligt mer samtal och diskussion jämfört med traditionell undervisning. Summeringen och att eleverna själva skriver ned vad vi arbetat med och kommit fram till bidrar till ett tydligare fokus på vad eleverna lär sig. 

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Under projektet har vi haft kollegor i skolan på besök i klassrummet, just för att de blev nyfikna. Idag har flera lärare i olika ämnen infört liknande summeringsbok i sin undervisning. Vi leder ämnesgrupper och har också föreläst på en konferens i skolan. Andra skolor har hört av sig och vill att vi ska komma dit och berätta men tyvärr har tiden ännu inte räckt till för det.

Ann-Sofie Berg är lärare i matematik och utvecklingsledare på Saltsjöbadens samskola i Nacka
Maria Lindholm är lärare i matematik och utvecklingsledare på Saltsjöbadens samskola i Nacka

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-13 15:07 av Susanne Sawander


Relaterat

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.