Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

Artikel nr 8 2013: Ekologiska fotavtryck. Att förstå att hushålla med jordens begränsade resurser

Carina Bladh

Carina Bladh har skrivit en utvecklingsartikel om ekologiska fotavtryck.

Ekonomiläraren Carina Bladh läste en kurs i hållbar utveckling som blev en ögonöppnare. Nu undervisar hon sina elever i ekologiska fotavtryck.

Carina Bladh är gymnasieläsare och undervisar i ekonomi på Nacka gymnasium. Det var när hon gick en kurs i hållbar samhällsutveckling på universitet år 2007 som hon lärde sig om världens resurser, gifter och miljöpolitik, och började att se hur allt hängde ihop.

– Jag kände att det var så viktigt och ville att eleverna också skulle få ta del av materialet och kunskaperna.

Vad handlar din utvecklingsartikel om?

– Kortfattat handlar den om att låta eleverna komma till insikt om vad deras livsstil betyder i ett globalt perspektiv för andra människor och för dem själva.

Carina Bladh lät sina elever använda sig av det nätbaserade frågeformuläret “myfootprint.org”, där det är möjligt att beräkna sina ekologiska fotavtryck – hur stort område som krävs för en viss persons livsstil. Formuläret är uppbyggt så att det snabbt räknar om hur mycket koldioxid en viss livsstil förbrukar.

I frågeformuläret kan eleverna gå in och göra val som passar deras livsstil.

– När eleverna har bestämt vilka val som passar deras livsstil kommer de underfund med att om alla i världen skulle leva som dem så skulle det behövas fler än ett jordklot. Då blir det väldigt intressanta diskussioner.

Eleverna får sedan ändra val och se att det är möjligt att minska sina avtryck på jordens resurser genom att fylla i att de till exempel inte flyger eller äter kött.

Genom en konferens som skolan deltagit i, Baltic Sea Project, har eleverna sedan spridit sina kunskaper och och insikter till andra jämnåriga från grannländerna runt Östersjön. Bland annat fick eleverna hålla i seminarium där alla fick pröva sina fotavtryck.

– Det var väldigt stimulerande för eleverna.

Vad har du sett för resultat?

– Arbetet har medvetandegjort deras förståelse för hållbar utveckling, hur deras livsstil påverkar samhällsutvecklingen, så i framtiden tror jag att de är väl insatta i problematiken med vår överkonsumtion med jordens resurser, säger Carina Bladh.

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Vi lärare i naturkunskap, samhällskunskap och företagsekonomi kommer att jobba mer ämnesöverskridande med hållbar utveckling. Eleverna ska grundligt få dokumentera ett antal produkter, som till exempel bomullstyg: Hur odlas bomullen, var och hur tillverkas kläderna, vad är det för lönesättning.

På så sätt kan ämnet företagsekonomi vidgas till att omfatta även andra frågor än bara ekonomi, menar Carina Bladh och tar exemplet kläder och mode.

– Det är saker som berör eleverna, och det startar intressanta diskussioner.

Moa Duvarci Engman

Carina Bladh är utbildad lärare i ekonomiska ämnen och arbetar på Nacka gymnasium.
E-post: carina.bladh@nacka.se

Sidan publicerades 2013-12-19 10:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-01-23 20:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling

Ett ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling stimulerade både läraren Bodil Merkel och hennes elever. "I projektet fick eleverna en större tilltro till möjligheten att påverka sin framtid, vilket är ett av skolans uppdrag. Vi lärde oss om handledarens och lärarrollens betydelse", säger hon.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.