Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

Artikel nr 8 2013: Ekologiska fotavtryck. Att förstå att hushålla med jordens begränsade resurser

Carina Bladh

Carina Bladh har skrivit en utvecklingsartikel om ekologiska fotavtryck.

Ekonomiläraren Carina Bladh läste en kurs i hållbar utveckling som blev en ögonöppnare. Nu undervisar hon sina elever i ekologiska fotavtryck.

Carina Bladh är gymnasieläsare och undervisar i ekonomi på Nacka gymnasium. Det var när hon gick en kurs i hållbar samhällsutveckling på universitet år 2007 som hon lärde sig om världens resurser, gifter och miljöpolitik, och började att se hur allt hängde ihop.

– Jag kände att det var så viktigt och ville att eleverna också skulle få ta del av materialet och kunskaperna.

Vad handlar din utvecklingsartikel om?

– Kortfattat handlar den om att låta eleverna komma till insikt om vad deras livsstil betyder i ett globalt perspektiv för andra människor och för dem själva.

Carina Bladh lät sina elever använda sig av det nätbaserade frågeformuläret “myfootprint.org”, där det är möjligt att beräkna sina ekologiska fotavtryck – hur stort område som krävs för en viss persons livsstil. Formuläret är uppbyggt så att det snabbt räknar om hur mycket koldioxid en viss livsstil förbrukar.

I frågeformuläret kan eleverna gå in och göra val som passar deras livsstil.

– När eleverna har bestämt vilka val som passar deras livsstil kommer de underfund med att om alla i världen skulle leva som dem så skulle det behövas fler än ett jordklot. Då blir det väldigt intressanta diskussioner.

Eleverna får sedan ändra val och se att det är möjligt att minska sina avtryck på jordens resurser genom att fylla i att de till exempel inte flyger eller äter kött.

Genom en konferens som skolan deltagit i, Baltic Sea Project, har eleverna sedan spridit sina kunskaper och och insikter till andra jämnåriga från grannländerna runt Östersjön. Bland annat fick eleverna hålla i seminarium där alla fick pröva sina fotavtryck.

– Det var väldigt stimulerande för eleverna.

Vad har du sett för resultat?

– Arbetet har medvetandegjort deras förståelse för hållbar utveckling, hur deras livsstil påverkar samhällsutvecklingen, så i framtiden tror jag att de är väl insatta i problematiken med vår överkonsumtion med jordens resurser, säger Carina Bladh.

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Vi lärare i naturkunskap, samhällskunskap och företagsekonomi kommer att jobba mer ämnesöverskridande med hållbar utveckling. Eleverna ska grundligt få dokumentera ett antal produkter, som till exempel bomullstyg: Hur odlas bomullen, var och hur tillverkas kläderna, vad är det för lönesättning.

På så sätt kan ämnet företagsekonomi vidgas till att omfatta även andra frågor än bara ekonomi, menar Carina Bladh och tar exemplet kläder och mode.

– Det är saker som berör eleverna, och det startar intressanta diskussioner.

Moa Duvarci Engman

Carina Bladh är utbildad lärare i ekonomiska ämnen och arbetar på Nacka gymnasium.
E-post: carina.bladh@nacka.se

Sidan publicerades 2013-12-19 10:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-01-23 20:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling

Ett ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling stimulerade både läraren Bodil Merkel och hennes elever. "I projektet fick eleverna en större tilltro till möjligheten att påverka sin framtid, vilket är ett av skolans uppdrag. Vi lärde oss om handledarens och lärarrollens betydelse", säger hon.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

Unikt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.