Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

Leda och lära nummer 9/2022: Då frågar jag oftast läraren här i stället. Reflektioner kring samspelet mellan undervisande lärare och handledare vid fjärrundervisning.

Fredrik Freud.

Tydlighet, god kommunikation och transparens är centralt för att handledare ska kunna stötta elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag hade inledningsvis inga planer på att skriva en artikel men genom att vi deltagit i Ifous utvecklingsprogram, Digitala lärmiljöer, insåg jag att vår skola har en hel kunskap och erfarenheter om fjärrundervisning som jag gärna vill dela med mig av.

Vad handlar artikeln om?

– Jag arbetar som lärare och handledare på Värmdö skärgårdsskolor som omfattar fyra öar i Stockholms mellersta skärgård. För eleverna på högstadiet bedrivs en hel del av undervisningen genom fjärrundervisning. Det betyder att läraren befinner sig på en skärdgårdsö medan eleverna är tillsammans i ett klassrum på en annan ö. För några år sedan beslutade Skolverket att det vid fjärrundervisning ska finnas en handledare närvarande där eleverna befinner sig. Artikeln belyser vad lärarna, eleverna och handledarna på vår skola själva har för erfarenheter av handledarens roll vid fjärrundervisning.

”Transparens är ett nyckelord i fjärrundervisning. Som handledare är det viktigt att delge läraren om vad som händer i klassrummet, risken är annars att läraren lämnas utanför, på andra sidan skärmen”.

Vilka resultat har du sett?

– Att en god och tydlig kommunikation mellan läraren och handledaren är grundläggande för att undervisningens ska bli så bra som möjligt. Lärare och handledare behöver utveckla ett nära samarbete.

– Att en god och tydlig kommunikation mellan läraren och handledaren är grundläggande för att undervisningens ska bli så bra som möjligt. Mina resultat visar också att det finns en inbyggd teknikorolighet hos både lärare och handledare. Att tillsammans kontrollera tekniken före lektionsstart är lika viktigt som att se till att undervisningsmaterial och att allt annat är förberett inför lektionen. Först då kan handledaren bli lärarens ”förlängda arm” och vara ett positivt stöd för eleverna i klassrummet, inte minst genom sin fysiska närvaro och kroppsspråk som ju läraren inte har tillgång till.

– Transparens är ett annat nyckelord i fjärrundervisning. Som handledare är det viktigt att delge läraren om vad som händer i klassrummet, risken är annars att läraren lämnas utanför ”på andra sidan skärmen”. I grunden handlar förstås detta om att utveckla ett nära samarbete, förstå och respektera varandras roller. Som en lärare uttryckte det: ”En god relation mellan lärare och handledare kan liknas vid att dansa – man hittar en rytm tillsammans, känner av vem som för och vem som följer.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Arbetet inom Ifous-programmet har lett till att jag har fått en bättre förståelse för vad digitalisering kan bidra med men också när den inte gör det. Min erfarenhet är att det, särskilt vid fjärrundervisning, är oerhört viktigt att hålla det så tekniskt enkelt som möjligt. Jag tillhör kategorin som alltid varit positiv till digitaliseringen inom skolan. Men som fjärrundervisande lärare och även handledare har jag har upptäckt att vanliga läroböcker ofta fungerar bättre än digitala läromedel där det digitala spelandet ofta hamnar i fokus snarare än lärandet.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi är en liten arbetsplats där det ofta uppstår spontana diskussioner så många har fått höra om mitt arbete. Tanken är också att jag ska träffa övriga rektorer i rektorsområdet och där mer utförligt berätta om projektet.

Fredrik Freud är lärare i SO och svenska vid Värmdö skärgårdsskolors rektorsområde på Värmdö

Leda och lära nr 9/2022

Susanne Sawander  

Sidan publicerades 2022-04-27 15:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-10-05 09:03 av Susanne Sawander


Relaterat

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!