Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

Leda och lära nummer 9/2022: Då frågar jag oftast läraren här i stället. Reflektioner kring samspelet mellan undervisande lärare och handledare vid fjärrundervisning.

Fredrik Freud.

Tydlighet, god kommunikation och transparens är centralt för att handledare ska kunna stötta elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag hade inledningsvis inga planer på att skriva en artikel men genom att vi deltagit i Ifous utvecklingsprogram, Digitala lärmiljöer, insåg jag att vår skola har en hel kunskap och erfarenheter om fjärrundervisning som jag gärna vill dela med mig av.

Vad handlar artikeln om?

– Jag arbetar som lärare och handledare på Värmdö skärgårdsskolor som omfattar fyra öar i Stockholms mellersta skärgård. För eleverna på högstadiet bedrivs en hel del av undervisningen genom fjärrundervisning. Det betyder att läraren befinner sig på en skärdgårdsö medan eleverna är tillsammans i ett klassrum på en annan ö. För några år sedan beslutade Skolverket att det vid fjärrundervisning ska finnas en handledare närvarande där eleverna befinner sig. Artikeln belyser vad lärarna, eleverna och handledarna på vår skola själva har för erfarenheter av handledarens roll vid fjärrundervisning.

”Transparens är ett nyckelord i fjärrundervisning. Som handledare är det viktigt att delge läraren om vad som händer i klassrummet, risken är annars att läraren lämnas utanför, på andra sidan skärmen”.

Vilka resultat har du sett?

– Att en god och tydlig kommunikation mellan läraren och handledaren är grundläggande för att undervisningens ska bli så bra som möjligt. Lärare och handledare behöver utveckla ett nära samarbete.

– Att en god och tydlig kommunikation mellan läraren och handledaren är grundläggande för att undervisningens ska bli så bra som möjligt. Mina resultat visar också att det finns en inbyggd teknikorolighet hos både lärare och handledare. Att tillsammans kontrollera tekniken före lektionsstart är lika viktigt som att se till att undervisningsmaterial och att allt annat är förberett inför lektionen. Först då kan handledaren bli lärarens ”förlängda arm” och vara ett positivt stöd för eleverna i klassrummet, inte minst genom sin fysiska närvaro och kroppsspråk som ju läraren inte har tillgång till.

– Transparens är ett annat nyckelord i fjärrundervisning. Som handledare är det viktigt att delge läraren om vad som händer i klassrummet, risken är annars att läraren lämnas utanför ”på andra sidan skärmen”. I grunden handlar förstås detta om att utveckla ett nära samarbete, förstå och respektera varandras roller. Som en lärare uttryckte det: ”En god relation mellan lärare och handledare kan liknas vid att dansa – man hittar en rytm tillsammans, känner av vem som för och vem som följer.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Arbetet inom Ifous-programmet har lett till att jag har fått en bättre förståelse för vad digitalisering kan bidra med men också när den inte gör det. Min erfarenhet är att det, särskilt vid fjärrundervisning, är oerhört viktigt att hålla det så tekniskt enkelt som möjligt. Jag tillhör kategorin som alltid varit positiv till digitaliseringen inom skolan. Men som fjärrundervisande lärare och även handledare har jag har upptäckt att vanliga läroböcker ofta fungerar bättre än digitala läromedel där det digitala spelandet ofta hamnar i fokus snarare än lärandet.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi är en liten arbetsplats där det ofta uppstår spontana diskussioner så många har fått höra om mitt arbete. Tanken är också att jag ska träffa övriga rektorer i rektorsområdet och där mer utförligt berätta om projektet.

Fredrik Freud är lärare i SO och svenska vid Värmdö skärgårdsskolors rektorsområde på Värmdö

Leda och lära nr 9/2022

Susanne Sawander  

Sidan publicerades 2022-04-27 15:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-08-17 11:07 av Susanne Sawander


Relaterat

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer