Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

Leda och lära nummer 2 2022: Problematiken kring att dokumentera och analysera förskolans utbildning i det systematiska kvalitetsarbetet

Sanna Wisäter

En stödmall, digital feedback men framför allt gemensamma fysiska träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Det visar Sanna Wisäters utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– I min kommun kom erbjudandet om att skriva en utvecklingsartikel för lärare inom förskola, skola och skolledare. Jag blev uppmuntrad av min rektor att skriva om mitt arbete som handledare inom förskolans dokumentation.

Vad handlar artikeln om?

– Om drygt två års handledning av två arbetslag i förskolan kring dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på didaktiska frågeställningar. Den fråga som jag utforskar i artikeln är om handledning kan utveckla förskolans analys och förmåga att hålla en röd tråd i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet.

– Artikeln beskriver handledningens tre delar där den första består av en stödmall som jag tagit fram och som arbetslagen använder just som stöd för didaktiska frågeställningar och för att hålla struktur i själva skrivprocessen. I mallen formuleras nuläge, utvecklingsområden, mål, syfte, metod, genomförande och utvärdering. Mallen innehåller också stödtexter för varje område. Den andra delen är digital handledning och innebär att jag som handledare tar del av arbetslagens dokumentation via en digital plattform och ger feedback, beröm men även utmanar arbetslagen. Del tre består av fysiska träffar med respektive arbetslag tillsammans på förskolan.

Vilka resultat har du sett?

– Att den systematiska dokumentationen verkligen har förbättrats då arbetslagen har utvecklat sin analytiska förmåga att kritiskt granska förskolans utbildning. Mest effekt har stödmallen och de fysiska träffarna har gett. Mallen hjälper arbetslagen att hålla en röd tråd, vilket saknades i början av projektet.  Då dokumenterade arbetslagen mest ett görande, som var oberoende av varandra, och som hade dålig eller ingen koppling alls till målet för kvalitetsarbetet. Idag arbetar båda arbetslagen med tydligt formulerade mål och syften.

– Jag arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv och synsättet att vi lär och utvecklas av varandra. Min slutsats är därmed att de fysiska träffarna var absolut viktigast. Där kunde jag agera som en kritisk vän, direkt i arbetslagens tankar och reflektioner. Och tillsammans kunde vi lära och utveckla verksamheten vidare.

”Den här processen har även fördjupat insikten om hur viktigt det är med att arbeta med trygghet och förtroende för att få människor att vilja öppna sig och förändra.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Rollen som handledare handlar mycket om att skapa förtroende och tillit. I början var arbetslagen lite skeptiskt inställda till mig men efterhand ökade tilltron, de blev mer öppna och idag kan de ringa upp mig spontant för att bolla frågar. Den här processen har även utvecklat mig som handledare och framför allt fördjupat insikten om hur viktigt det är med att arbeta med trygghet och förtroende för att få människor att vilja öppna sig och förändra.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har fortsatt att utveckla och finslipa stödmallen och handledningen i arbetslagen fortsätter, och nu arbetar jag mer med att hitta nya sätt att utmana arbetslagen på. Det finns intresse både inom och utom kommunen för projektet och förhoppningen är att genom exempelvis föreläsningar kunna sprida det här arbetssättet vidare.

Sanna Wisäter, legitimerad förskollärare på Hästhovens förskola, i Hässleholms kommun

Leda och lära nr 2/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-01-20 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.