Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

Leda och lära nummer 2 2022: Problematiken kring att dokumentera och analysera förskolans utbildning i det systematiska kvalitetsarbetet

Sanna Wisäter

En stödmall, digital feedback men framför allt gemensamma fysiska träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Det visar Sanna Wisäters utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– I min kommun kom erbjudandet om att skriva en utvecklingsartikel för lärare inom förskola, skola och skolledare. Jag blev uppmuntrad av min rektor att skriva om mitt arbete som handledare inom förskolans dokumentation.

Vad handlar artikeln om?

– Om drygt två års handledning av två arbetslag i förskolan kring dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på didaktiska frågeställningar. Den fråga som jag utforskar i artikeln är om handledning kan utveckla förskolans analys och förmåga att hålla en röd tråd i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet.

– Artikeln beskriver handledningens tre delar där den första består av en stödmall som jag tagit fram och som arbetslagen använder just som stöd för didaktiska frågeställningar och för att hålla struktur i själva skrivprocessen. I mallen formuleras nuläge, utvecklingsområden, mål, syfte, metod, genomförande och utvärdering. Mallen innehåller också stödtexter för varje område. Den andra delen är digital handledning och innebär att jag som handledare tar del av arbetslagens dokumentation via en digital plattform och ger feedback, beröm men även utmanar arbetslagen. Del tre består av fysiska träffar med respektive arbetslag tillsammans på förskolan.

Vilka resultat har du sett?

– Att den systematiska dokumentationen verkligen har förbättrats då arbetslagen har utvecklat sin analytiska förmåga att kritiskt granska förskolans utbildning. Mest effekt har stödmallen och de fysiska träffarna har gett. Mallen hjälper arbetslagen att hålla en röd tråd, vilket saknades i början av projektet.  Då dokumenterade arbetslagen mest ett görande, som var oberoende av varandra, och som hade dålig eller ingen koppling alls till målet för kvalitetsarbetet. Idag arbetar båda arbetslagen med tydligt formulerade mål och syften.

– Jag arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv och synsättet att vi lär och utvecklas av varandra. Min slutsats är därmed att de fysiska träffarna var absolut viktigast. Där kunde jag agera som en kritisk vän, direkt i arbetslagens tankar och reflektioner. Och tillsammans kunde vi lära och utveckla verksamheten vidare.

”Den här processen har även fördjupat insikten om hur viktigt det är med att arbeta med trygghet och förtroende för att få människor att vilja öppna sig och förändra.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Rollen som handledare handlar mycket om att skapa förtroende och tillit. I början var arbetslagen lite skeptiskt inställda till mig men efterhand ökade tilltron, de blev mer öppna och idag kan de ringa upp mig spontant för att bolla frågar. Den här processen har även utvecklat mig som handledare och framför allt fördjupat insikten om hur viktigt det är med att arbeta med trygghet och förtroende för att få människor att vilja öppna sig och förändra.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har fortsatt att utveckla och finslipa stödmallen och handledningen i arbetslagen fortsätter, och nu arbetar jag mer med att hitta nya sätt att utmana arbetslagen på. Det finns intresse både inom och utom kommunen för projektet och förhoppningen är att genom exempelvis föreläsningar kunna sprida det här arbetssättet vidare.

Sanna Wisäter, legitimerad förskollärare på Hästhovens förskola, i Hässleholms kommun

Leda och lära nr 2/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-01-20 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Därför får inte alla barn rätt stöd i förskolan

En bra förskola är som huvudregel bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Mobilforbud på skolen førte til bedre karakterer

Skoler med mobilforbud har mindre mobbing og bedre karakterer enn de uten. Størst effekt er det blant jentene, viser en ny studie.

SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser