Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

Leda och lära nummer 2 2022: Problematiken kring att dokumentera och analysera förskolans utbildning i det systematiska kvalitetsarbetet

Sanna Wisäter

En stödmall, digital feedback men framför allt gemensamma fysiska träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Det visar Sanna Wisäters utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– I min kommun kom erbjudandet om att skriva en utvecklingsartikel för lärare inom förskola, skola och skolledare. Jag blev uppmuntrad av min rektor att skriva om mitt arbete som handledare inom förskolans dokumentation.

Vad handlar artikeln om?

– Om drygt två års handledning av två arbetslag i förskolan kring dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på didaktiska frågeställningar. Den fråga som jag utforskar i artikeln är om handledning kan utveckla förskolans analys och förmåga att hålla en röd tråd i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet.

– Artikeln beskriver handledningens tre delar där den första består av en stödmall som jag tagit fram och som arbetslagen använder just som stöd för didaktiska frågeställningar och för att hålla struktur i själva skrivprocessen. I mallen formuleras nuläge, utvecklingsområden, mål, syfte, metod, genomförande och utvärdering. Mallen innehåller också stödtexter för varje område. Den andra delen är digital handledning och innebär att jag som handledare tar del av arbetslagens dokumentation via en digital plattform och ger feedback, beröm men även utmanar arbetslagen. Del tre består av fysiska träffar med respektive arbetslag tillsammans på förskolan.

Vilka resultat har du sett?

– Att den systematiska dokumentationen verkligen har förbättrats då arbetslagen har utvecklat sin analytiska förmåga att kritiskt granska förskolans utbildning. Mest effekt har stödmallen och de fysiska träffarna har gett. Mallen hjälper arbetslagen att hålla en röd tråd, vilket saknades i början av projektet.  Då dokumenterade arbetslagen mest ett görande, som var oberoende av varandra, och som hade dålig eller ingen koppling alls till målet för kvalitetsarbetet. Idag arbetar båda arbetslagen med tydligt formulerade mål och syften.

– Jag arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv och synsättet att vi lär och utvecklas av varandra. Min slutsats är därmed att de fysiska träffarna var absolut viktigast. Där kunde jag agera som en kritisk vän, direkt i arbetslagens tankar och reflektioner. Och tillsammans kunde vi lära och utveckla verksamheten vidare.

”Den här processen har även fördjupat insikten om hur viktigt det är med att arbeta med trygghet och förtroende för att få människor att vilja öppna sig och förändra.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Rollen som handledare handlar mycket om att skapa förtroende och tillit. I början var arbetslagen lite skeptiskt inställda till mig men efterhand ökade tilltron, de blev mer öppna och idag kan de ringa upp mig spontant för att bolla frågar. Den här processen har även utvecklat mig som handledare och framför allt fördjupat insikten om hur viktigt det är med att arbeta med trygghet och förtroende för att få människor att vilja öppna sig och förändra.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har fortsatt att utveckla och finslipa stödmallen och handledningen i arbetslagen fortsätter, och nu arbetar jag mer med att hitta nya sätt att utmana arbetslagen på. Det finns intresse både inom och utom kommunen för projektet och förhoppningen är att genom exempelvis föreläsningar kunna sprida det här arbetssättet vidare.

Sanna Wisäter, legitimerad förskollärare på Hästhovens förskola, i Hässleholms kommun

Leda och lära nr 2/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-01-20 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Så giftsäkras hemmet för barnen – rensa bland leksaker

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. ”Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, ”säger Bethanie Carney Almroth, professor vid Göteborgs universitet.

Skolportens digitala kurser