Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Artikel nr 6 2013: IT i slöjden. Hur kan IT utveckla trä- och metallslöjden?

Mikael Loikkanen

Slöjdläraren Mikael Loikkanen har skrivit en utvecklingsartikel om hur han integrerat IT i sin undervisning och på så sätt lyckats förbättra både undervisningen och lärandet i ämnet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har sedan flera år tillbaka arbetat med IT i slöjden på olika sätt. Efter att ha fördjupat mina IT-kunskaper i samband med en kurs vid Stockholms universitet väcktes mitt intresse för att skriva en artikel om mitt eget arbetssätt. Jag ville visa hur man kan integrera IT i ett praktiskt-estetiskt ämne som trä- och metallslöjd och förbättra pedagogiken. Man kanske inte förväntar sig att ett sådant verktyg kan användas i det här sammanhanget. På Igelboda skola i Nacka där jag arbetade, har alla elever en egen bärbar dator vilket möjliggjorde en integration i min undervisning.

Vad handlar artikeln om?

– Min utvecklingsartikel handlar om hur jag gick tillväga för att använda digital teknik i min egen undervisning och hur den resan sett ut och vilka inspirationskällor jag har använt mig av.

Vad har du sett för resultat?

– Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare. Det tillför mycket mer än att bara fylla i en loggbok. Det har också gett ett bättre bedömningsunderlag och gjort det enklare att mäta och utvärdera. Ämnet har blivit intressantare överlag.

– Eleverna har fått en bättre bild av vad de arbetar med då de synliggör det egna lärandet när det dokumenteras. Eleverna kan själva se resultatet i den presentation som de gör inför gruppen. Samtidigt som de delar presentationen delar de erfarenheter så att andra elever kan se hur man har löst samma uppgift fast på olika sätt. Det är något som mina elever upplevt som positivt.

– Genom det här arbetssättet synliggör man ämnet på ett helt annat sätt än tidigare. Eleven tar ju med sig arbetsuppgifter hem och presentationen som ska göras visas ofta för föräldrarna. Ett större intresse väcks för ämnet utanför själva slöjdsalen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har förändrat mitt arbete en hel del. Jag använder mig till exempel mycket mer av Keynote i mina presentationer, genomgångar, elevernas uppgifter och mål. Det blir ju mycket tydligare och med det här arbetssättet attraherar man fler sinnen hos alla elever.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

–  Sedan en tid tillbaka är jag på en ny arbetsplats och planerar att så småningom lyfta fram arbetssättet vid nätverksträffar och liknande tillfällen. Önskedrömmen är att i framtiden kunna integrera olika ämnen med slöjdundervisningen där exempelvis svenskläraren tittar på rättstavning i elevens dokumentation av arbetsprocessen i slöjden och så vidare. Det skulle vara jättespännande.

John Miller

Mikael Loikkanen är utbildad lärare i trä- och metallslöjd. Utvecklingsartikeln skrevs när han arbetade på Igelboda skola i Nacka kommun. Idag undervisar Mikael Loikkanen på Samskolan Saltsjöbaden i samma kommun.

Sidan publicerades 2013-11-14 10:14 av John Miller


Relaterat

Slöjd som berättelse

Ungdomar kopplar tydliga estetiska aspekter till sina slöjdalster. Det visar Esko Mäkelä i sin avhandling Slöjd som berättelse om skolungdom och estetiska perspektiv . Estetiska lärprocesser är så mycket mer än sinnesförnimmelse, hävdar han.

Digitala läromedel kan inte ersätta läraren

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer