Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Artikel nr 6 2013: IT i slöjden. Hur kan IT utveckla trä- och metallslöjden?

Mikael Loikkanen

Slöjdläraren Mikael Loikkanen har skrivit en utvecklingsartikel om hur han integrerat IT i sin undervisning och på så sätt lyckats förbättra både undervisningen och lärandet i ämnet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har sedan flera år tillbaka arbetat med IT i slöjden på olika sätt. Efter att ha fördjupat mina IT-kunskaper i samband med en kurs vid Stockholms universitet väcktes mitt intresse för att skriva en artikel om mitt eget arbetssätt. Jag ville visa hur man kan integrera IT i ett praktiskt-estetiskt ämne som trä- och metallslöjd och förbättra pedagogiken. Man kanske inte förväntar sig att ett sådant verktyg kan användas i det här sammanhanget. På Igelboda skola i Nacka där jag arbetade, har alla elever en egen bärbar dator vilket möjliggjorde en integration i min undervisning.

Vad handlar artikeln om?

– Min utvecklingsartikel handlar om hur jag gick tillväga för att använda digital teknik i min egen undervisning och hur den resan sett ut och vilka inspirationskällor jag har använt mig av.

Vad har du sett för resultat?

– Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare. Det tillför mycket mer än att bara fylla i en loggbok. Det har också gett ett bättre bedömningsunderlag och gjort det enklare att mäta och utvärdera. Ämnet har blivit intressantare överlag.

– Eleverna har fått en bättre bild av vad de arbetar med då de synliggör det egna lärandet när det dokumenteras. Eleverna kan själva se resultatet i den presentation som de gör inför gruppen. Samtidigt som de delar presentationen delar de erfarenheter så att andra elever kan se hur man har löst samma uppgift fast på olika sätt. Det är något som mina elever upplevt som positivt.

– Genom det här arbetssättet synliggör man ämnet på ett helt annat sätt än tidigare. Eleven tar ju med sig arbetsuppgifter hem och presentationen som ska göras visas ofta för föräldrarna. Ett större intresse väcks för ämnet utanför själva slöjdsalen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har förändrat mitt arbete en hel del. Jag använder mig till exempel mycket mer av Keynote i mina presentationer, genomgångar, elevernas uppgifter och mål. Det blir ju mycket tydligare och med det här arbetssättet attraherar man fler sinnen hos alla elever.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

–  Sedan en tid tillbaka är jag på en ny arbetsplats och planerar att så småningom lyfta fram arbetssättet vid nätverksträffar och liknande tillfällen. Önskedrömmen är att i framtiden kunna integrera olika ämnen med slöjdundervisningen där exempelvis svenskläraren tittar på rättstavning i elevens dokumentation av arbetsprocessen i slöjden och så vidare. Det skulle vara jättespännande.

John Miller

Mikael Loikkanen är utbildad lärare i trä- och metallslöjd. Utvecklingsartikeln skrevs när han arbetade på Igelboda skola i Nacka kommun. Idag undervisar Mikael Loikkanen på Samskolan Saltsjöbaden i samma kommun.

Sidan publicerades 2013-11-14 10:14 av John Miller


Relaterat

Slöjd som berättelse

Ungdomar kopplar tydliga estetiska aspekter till sina slöjdalster. Det visar Esko Mäkelä i sin avhandling Slöjd som berättelse om skolungdom och estetiska perspektiv . Estetiska lärprocesser är så mycket mer än sinnesförnimmelse, hävdar han.

Digitala läromedel kan inte ersätta läraren

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.