Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Artikel nr 6 2013: IT i slöjden. Hur kan IT utveckla trä- och metallslöjden?

Mikael Loikkanen

Slöjdläraren Mikael Loikkanen har skrivit en utvecklingsartikel om hur han integrerat IT i sin undervisning och på så sätt lyckats förbättra både undervisningen och lärandet i ämnet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har sedan flera år tillbaka arbetat med IT i slöjden på olika sätt. Efter att ha fördjupat mina IT-kunskaper i samband med en kurs vid Stockholms universitet väcktes mitt intresse för att skriva en artikel om mitt eget arbetssätt. Jag ville visa hur man kan integrera IT i ett praktiskt-estetiskt ämne som trä- och metallslöjd och förbättra pedagogiken. Man kanske inte förväntar sig att ett sådant verktyg kan användas i det här sammanhanget. På Igelboda skola i Nacka där jag arbetade, har alla elever en egen bärbar dator vilket möjliggjorde en integration i min undervisning.

Vad handlar artikeln om?

– Min utvecklingsartikel handlar om hur jag gick tillväga för att använda digital teknik i min egen undervisning och hur den resan sett ut och vilka inspirationskällor jag har använt mig av.

Vad har du sett för resultat?

– Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare. Det tillför mycket mer än att bara fylla i en loggbok. Det har också gett ett bättre bedömningsunderlag och gjort det enklare att mäta och utvärdera. Ämnet har blivit intressantare överlag.

– Eleverna har fått en bättre bild av vad de arbetar med då de synliggör det egna lärandet när det dokumenteras. Eleverna kan själva se resultatet i den presentation som de gör inför gruppen. Samtidigt som de delar presentationen delar de erfarenheter så att andra elever kan se hur man har löst samma uppgift fast på olika sätt. Det är något som mina elever upplevt som positivt.

– Genom det här arbetssättet synliggör man ämnet på ett helt annat sätt än tidigare. Eleven tar ju med sig arbetsuppgifter hem och presentationen som ska göras visas ofta för föräldrarna. Ett större intresse väcks för ämnet utanför själva slöjdsalen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har förändrat mitt arbete en hel del. Jag använder mig till exempel mycket mer av Keynote i mina presentationer, genomgångar, elevernas uppgifter och mål. Det blir ju mycket tydligare och med det här arbetssättet attraherar man fler sinnen hos alla elever.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

–  Sedan en tid tillbaka är jag på en ny arbetsplats och planerar att så småningom lyfta fram arbetssättet vid nätverksträffar och liknande tillfällen. Önskedrömmen är att i framtiden kunna integrera olika ämnen med slöjdundervisningen där exempelvis svenskläraren tittar på rättstavning i elevens dokumentation av arbetsprocessen i slöjden och så vidare. Det skulle vara jättespännande.

John Miller

Mikael Loikkanen är utbildad lärare i trä- och metallslöjd. Utvecklingsartikeln skrevs när han arbetade på Igelboda skola i Nacka kommun. Idag undervisar Mikael Loikkanen på Samskolan Saltsjöbaden i samma kommun.

Sidan publicerades 2013-11-14 10:14 av John Miller


Relaterat

Slöjd som berättelse

Ungdomar kopplar tydliga estetiska aspekter till sina slöjdalster. Det visar Esko Mäkelä i sin avhandling Slöjd som berättelse om skolungdom och estetiska perspektiv . Estetiska lärprocesser är så mycket mer än sinnesförnimmelse, hävdar han.

Digitala läromedel kan inte ersätta läraren

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer