Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Artikel nr 6 2013: IT i slöjden. Hur kan IT utveckla trä- och metallslöjden?

Mikael Loikkanen

Slöjdläraren Mikael Loikkanen har skrivit en utvecklingsartikel om hur han integrerat IT i sin undervisning och på så sätt lyckats förbättra både undervisningen och lärandet i ämnet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har sedan flera år tillbaka arbetat med IT i slöjden på olika sätt. Efter att ha fördjupat mina IT-kunskaper i samband med en kurs vid Stockholms universitet väcktes mitt intresse för att skriva en artikel om mitt eget arbetssätt. Jag ville visa hur man kan integrera IT i ett praktiskt-estetiskt ämne som trä- och metallslöjd och förbättra pedagogiken. Man kanske inte förväntar sig att ett sådant verktyg kan användas i det här sammanhanget. På Igelboda skola i Nacka där jag arbetade, har alla elever en egen bärbar dator vilket möjliggjorde en integration i min undervisning.

Vad handlar artikeln om?

– Min utvecklingsartikel handlar om hur jag gick tillväga för att använda digital teknik i min egen undervisning och hur den resan sett ut och vilka inspirationskällor jag har använt mig av.

Vad har du sett för resultat?

– Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare. Det tillför mycket mer än att bara fylla i en loggbok. Det har också gett ett bättre bedömningsunderlag och gjort det enklare att mäta och utvärdera. Ämnet har blivit intressantare överlag.

– Eleverna har fått en bättre bild av vad de arbetar med då de synliggör det egna lärandet när det dokumenteras. Eleverna kan själva se resultatet i den presentation som de gör inför gruppen. Samtidigt som de delar presentationen delar de erfarenheter så att andra elever kan se hur man har löst samma uppgift fast på olika sätt. Det är något som mina elever upplevt som positivt.

– Genom det här arbetssättet synliggör man ämnet på ett helt annat sätt än tidigare. Eleven tar ju med sig arbetsuppgifter hem och presentationen som ska göras visas ofta för föräldrarna. Ett större intresse väcks för ämnet utanför själva slöjdsalen.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har förändrat mitt arbete en hel del. Jag använder mig till exempel mycket mer av Keynote i mina presentationer, genomgångar, elevernas uppgifter och mål. Det blir ju mycket tydligare och med det här arbetssättet attraherar man fler sinnen hos alla elever.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

–  Sedan en tid tillbaka är jag på en ny arbetsplats och planerar att så småningom lyfta fram arbetssättet vid nätverksträffar och liknande tillfällen. Önskedrömmen är att i framtiden kunna integrera olika ämnen med slöjdundervisningen där exempelvis svenskläraren tittar på rättstavning i elevens dokumentation av arbetsprocessen i slöjden och så vidare. Det skulle vara jättespännande.

John Miller

Mikael Loikkanen är utbildad lärare i trä- och metallslöjd. Utvecklingsartikeln skrevs när han arbetade på Igelboda skola i Nacka kommun. Idag undervisar Mikael Loikkanen på Samskolan Saltsjöbaden i samma kommun.

Sidan publicerades 2013-11-14 10:14 av John Miller


Relaterat

Slöjd som berättelse

Ungdomar kopplar tydliga estetiska aspekter till sina slöjdalster. Det visar Esko Mäkelä i sin avhandling Slöjd som berättelse om skolungdom och estetiska perspektiv . Estetiska lärprocesser är så mycket mer än sinnesförnimmelse, hävdar han.

Digitala läromedel kan inte ersätta läraren

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.

Övningar med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?