Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

Artikel nr 3 2012: Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan

Ursula Aglassinger

Ursula Aglassinger

Surfplattan kan användas för i stort sett alla mål i förskolans läroplan. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda. Men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen. Det visar fyra pedagoger i sin gemensamma artikel.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi vet att alla barn föds in i en digital värld. Men vuxna behöver ofta utveckla och skapa en vilja och lust att möta tekniska prylar. Vi ville skriva för att få andra pedagoger intresserade av ny teknik så att användandet sprider sig.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har jobbat i projekt och ville se om man kunde använda den nya tekniken i linje med läroplanen, om den hjälpte eller stjälpte oss. Vi arbetade i fyra delprojekt som inbegrep barn i behov av särskilt stöd, barns språkutveckling, matematikleken, och surfplatta med små barn. I artikeln beskriver vi hur vi arbetade och vilka resultat vi såg.

Vad såg ni för resultat?

– Vi kan se att en surfplatta – eller Ipad, som vi använde – är ett bra redskap för förskolan. Men det behövs en närvarande pedagog för att det ska bli pedagogiskt. Barnen behöver någon som lyssnar på deras funderingar, ställer frågor och utmanar dem. Vi har dessutom sett att Ipaden kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den. Men barnen får inte använda Ipaden som leksak. De får ha den i fria aktiviteter, men då måste en pedagog vara närvarande.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– När vi startade projektet i januari 2011 var surfplattor en ny företeelse. Vi fick lära oss tekniken själva under tiden vi undersökte om den gick att använda i pedagogiken. Vi var själva utforskare. Ipads är nu en del av förskolan. Vi har inte tagit bort något utan lagt till ny teknik. Mycket i den gamla pedagogiken är bra, men det finns fördelar med att föra in surfplattan i pedagogiken. Små barn kan till exempel utveckla sitt ritande och skrivande innan de ens kan hålla i penna och pensel. Men vi har för den skull inte tagit bort pennor och penslar. Det är också lätt att leta upp svaren när barnen har frågor om något. Vi visar hur man gör för att hitta svaren och de får fundera på vilket ord vi ska söka på. Ipaden har inte förändrat så mycket men däremot förenklat en hel del.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi startade en blogg som från början var till för pedagogerna och nu är öppen för alla. Tidigt under projektets gång startades också Facebook-gruppen ”Ipads i skola och förskola”. Vi har en stående punkt om Ipad på pedagogmötena. Vi har också en genomgång av surfplattan från grunden för de som behöver det och för nya pedagoger. Även vuxna behöver få en lust och vilja att använda tekniska prylar. Vi använder Ipaden också som ett verktyg för pedagogerna, för dokumentation, utvärdering och reflektion. Vi tar också emot studiebesökande pedagoger från andra kommuner. Det är roligt att få sprida vårt arbete och få med andra pedagoger på tåget.

Gunilla Nordin

 

Ursula Aglassinger är förskollärare och arbetar som utvecklingsledare i förskolan, i Nacka kommun.
E-post: ursula.aglassinger@nacka.se

Eva-Mari Kallin är lärare mot de yngre åldrarna, och arbetar som förskollärare i Nacka kommun.
E-post: eva-mari.kallin@nacka.se

Christina Rudnik Norling är förskollärare och arbetar i Nacka kommun.
E-post: christina.norling-rudnik@nacka.se

Sofia Strindholm är lärare mot de yngre åldrarna och arbetar som utvecklingsledare i förskolan, i Nacka kommun.
E-post: sofia.strindholm@nacka.se

Sidan publicerades 2012-04-18 15:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-05-21 13:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, IKT och musik

Karin Eliasson Skarstedt och Per Jönsson Viberg från Myrsjöskolan i Nacka har skrivit artikeln "Ämnesintegration – Projekt med hjälp av matematik, IKT och musik". Artikeln handlar om ett ämnesintegrerat temaarbete som genomfördes hösten 2009 med musik som samlande ämne.

Dataspel som appar

Stina Ekmarks elever är först i världen med att skapa spel och konvertera dem till appar. Nu har hon skrivit artikeln ”Dataspel som appar. 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad” om sitt arbete med en åttondeklass i Nacka kommun.

Interaktiva skrivtavlor och aktiva lärare

Under 2008 utrustades 33 klassrum på Carlssons Skola med digital utrustning. Avsikten var att simulera nytänkande inom pedagogiken bland den undervisande personalen och att utmana och vägleda eleverna med nya pedagogiska grepp.

Digital kompetens utnyttjas inte i skolan

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer