Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

Artikel nr 3 2012: Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan

Ursula Aglassinger

Ursula Aglassinger

Surfplattan kan användas för i stort sett alla mål i förskolans läroplan. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda. Men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen. Det visar fyra pedagoger i sin gemensamma artikel.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi vet att alla barn föds in i en digital värld. Men vuxna behöver ofta utveckla och skapa en vilja och lust att möta tekniska prylar. Vi ville skriva för att få andra pedagoger intresserade av ny teknik så att användandet sprider sig.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har jobbat i projekt och ville se om man kunde använda den nya tekniken i linje med läroplanen, om den hjälpte eller stjälpte oss. Vi arbetade i fyra delprojekt som inbegrep barn i behov av särskilt stöd, barns språkutveckling, matematikleken, och surfplatta med små barn. I artikeln beskriver vi hur vi arbetade och vilka resultat vi såg.

Vad såg ni för resultat?

– Vi kan se att en surfplatta – eller Ipad, som vi använde – är ett bra redskap för förskolan. Men det behövs en närvarande pedagog för att det ska bli pedagogiskt. Barnen behöver någon som lyssnar på deras funderingar, ställer frågor och utmanar dem. Vi har dessutom sett att Ipaden kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den. Men barnen får inte använda Ipaden som leksak. De får ha den i fria aktiviteter, men då måste en pedagog vara närvarande.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– När vi startade projektet i januari 2011 var surfplattor en ny företeelse. Vi fick lära oss tekniken själva under tiden vi undersökte om den gick att använda i pedagogiken. Vi var själva utforskare. Ipads är nu en del av förskolan. Vi har inte tagit bort något utan lagt till ny teknik. Mycket i den gamla pedagogiken är bra, men det finns fördelar med att föra in surfplattan i pedagogiken. Små barn kan till exempel utveckla sitt ritande och skrivande innan de ens kan hålla i penna och pensel. Men vi har för den skull inte tagit bort pennor och penslar. Det är också lätt att leta upp svaren när barnen har frågor om något. Vi visar hur man gör för att hitta svaren och de får fundera på vilket ord vi ska söka på. Ipaden har inte förändrat så mycket men däremot förenklat en hel del.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi startade en blogg som från början var till för pedagogerna och nu är öppen för alla. Tidigt under projektets gång startades också Facebook-gruppen ”Ipads i skola och förskola”. Vi har en stående punkt om Ipad på pedagogmötena. Vi har också en genomgång av surfplattan från grunden för de som behöver det och för nya pedagoger. Även vuxna behöver få en lust och vilja att använda tekniska prylar. Vi använder Ipaden också som ett verktyg för pedagogerna, för dokumentation, utvärdering och reflektion. Vi tar också emot studiebesökande pedagoger från andra kommuner. Det är roligt att få sprida vårt arbete och få med andra pedagoger på tåget.

Gunilla Nordin

 

Ursula Aglassinger är förskollärare och arbetar som utvecklingsledare i förskolan, i Nacka kommun.
E-post: ursula.aglassinger@nacka.se

Eva-Mari Kallin är lärare mot de yngre åldrarna, och arbetar som förskollärare i Nacka kommun.
E-post: eva-mari.kallin@nacka.se

Christina Rudnik Norling är förskollärare och arbetar i Nacka kommun.
E-post: christina.norling-rudnik@nacka.se

Sofia Strindholm är lärare mot de yngre åldrarna och arbetar som utvecklingsledare i förskolan, i Nacka kommun.
E-post: sofia.strindholm@nacka.se

Sidan publicerades 2012-04-18 15:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-05-21 13:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, IKT och musik

Karin Eliasson Skarstedt och Per Jönsson Viberg från Myrsjöskolan i Nacka har skrivit artikeln "Ämnesintegration – Projekt med hjälp av matematik, IKT och musik". Artikeln handlar om ett ämnesintegrerat temaarbete som genomfördes hösten 2009 med musik som samlande ämne.

Dataspel som appar

Stina Ekmarks elever är först i världen med att skapa spel och konvertera dem till appar. Nu har hon skrivit artikeln ”Dataspel som appar. 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad” om sitt arbete med en åttondeklass i Nacka kommun.

Interaktiva skrivtavlor och aktiva lärare

Under 2008 utrustades 33 klassrum på Carlssons Skola med digital utrustning. Avsikten var att simulera nytänkande inom pedagogiken bland den undervisande personalen och att utmana och vägleda eleverna med nya pedagogiska grepp.

Digital kompetens utnyttjas inte i skolan

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.