Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

Artikel nr 3 2012: Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan

Ursula Aglassinger

Ursula Aglassinger

Surfplattan kan användas för i stort sett alla mål i förskolans läroplan. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda. Men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen. Det visar fyra pedagoger i sin gemensamma artikel.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi vet att alla barn föds in i en digital värld. Men vuxna behöver ofta utveckla och skapa en vilja och lust att möta tekniska prylar. Vi ville skriva för att få andra pedagoger intresserade av ny teknik så att användandet sprider sig.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har jobbat i projekt och ville se om man kunde använda den nya tekniken i linje med läroplanen, om den hjälpte eller stjälpte oss. Vi arbetade i fyra delprojekt som inbegrep barn i behov av särskilt stöd, barns språkutveckling, matematikleken, och surfplatta med små barn. I artikeln beskriver vi hur vi arbetade och vilka resultat vi såg.

Vad såg ni för resultat?

– Vi kan se att en surfplatta – eller Ipad, som vi använde – är ett bra redskap för förskolan. Men det behövs en närvarande pedagog för att det ska bli pedagogiskt. Barnen behöver någon som lyssnar på deras funderingar, ställer frågor och utmanar dem. Vi har dessutom sett att Ipaden kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den. Men barnen får inte använda Ipaden som leksak. De får ha den i fria aktiviteter, men då måste en pedagog vara närvarande.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– När vi startade projektet i januari 2011 var surfplattor en ny företeelse. Vi fick lära oss tekniken själva under tiden vi undersökte om den gick att använda i pedagogiken. Vi var själva utforskare. Ipads är nu en del av förskolan. Vi har inte tagit bort något utan lagt till ny teknik. Mycket i den gamla pedagogiken är bra, men det finns fördelar med att föra in surfplattan i pedagogiken. Små barn kan till exempel utveckla sitt ritande och skrivande innan de ens kan hålla i penna och pensel. Men vi har för den skull inte tagit bort pennor och penslar. Det är också lätt att leta upp svaren när barnen har frågor om något. Vi visar hur man gör för att hitta svaren och de får fundera på vilket ord vi ska söka på. Ipaden har inte förändrat så mycket men däremot förenklat en hel del.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi startade en blogg som från början var till för pedagogerna och nu är öppen för alla. Tidigt under projektets gång startades också Facebook-gruppen ”Ipads i skola och förskola”. Vi har en stående punkt om Ipad på pedagogmötena. Vi har också en genomgång av surfplattan från grunden för de som behöver det och för nya pedagoger. Även vuxna behöver få en lust och vilja att använda tekniska prylar. Vi använder Ipaden också som ett verktyg för pedagogerna, för dokumentation, utvärdering och reflektion. Vi tar också emot studiebesökande pedagoger från andra kommuner. Det är roligt att få sprida vårt arbete och få med andra pedagoger på tåget.

Gunilla Nordin

 

Ursula Aglassinger är förskollärare och arbetar som utvecklingsledare i förskolan, i Nacka kommun.
E-post: ursula.aglassinger@nacka.se

Eva-Mari Kallin är lärare mot de yngre åldrarna, och arbetar som förskollärare i Nacka kommun.
E-post: eva-mari.kallin@nacka.se

Christina Rudnik Norling är förskollärare och arbetar i Nacka kommun.
E-post: christina.norling-rudnik@nacka.se

Sofia Strindholm är lärare mot de yngre åldrarna och arbetar som utvecklingsledare i förskolan, i Nacka kommun.
E-post: sofia.strindholm@nacka.se

Sidan publicerades 2012-04-18 15:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-05-21 13:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, IKT och musik

Karin Eliasson Skarstedt och Per Jönsson Viberg från Myrsjöskolan i Nacka har skrivit artikeln "Ämnesintegration – Projekt med hjälp av matematik, IKT och musik". Artikeln handlar om ett ämnesintegrerat temaarbete som genomfördes hösten 2009 med musik som samlande ämne.

Dataspel som appar

Stina Ekmarks elever är först i världen med att skapa spel och konvertera dem till appar. Nu har hon skrivit artikeln ”Dataspel som appar. 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad” om sitt arbete med en åttondeklass i Nacka kommun.

Interaktiva skrivtavlor och aktiva lärare

Under 2008 utrustades 33 klassrum på Carlssons Skola med digital utrustning. Avsikten var att simulera nytänkande inom pedagogiken bland den undervisande personalen och att utmana och vägleda eleverna med nya pedagogiska grepp.

Digital kompetens utnyttjas inte i skolan

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser