Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

Artikel nr 3 2012: Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan

Ursula Aglassinger

Ursula Aglassinger

Surfplattan kan användas för i stort sett alla mål i förskolans läroplan. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda. Men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen. Det visar fyra pedagoger i sin gemensamma artikel.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi vet att alla barn föds in i en digital värld. Men vuxna behöver ofta utveckla och skapa en vilja och lust att möta tekniska prylar. Vi ville skriva för att få andra pedagoger intresserade av ny teknik så att användandet sprider sig.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har jobbat i projekt och ville se om man kunde använda den nya tekniken i linje med läroplanen, om den hjälpte eller stjälpte oss. Vi arbetade i fyra delprojekt som inbegrep barn i behov av särskilt stöd, barns språkutveckling, matematikleken, och surfplatta med små barn. I artikeln beskriver vi hur vi arbetade och vilka resultat vi såg.

Vad såg ni för resultat?

– Vi kan se att en surfplatta – eller Ipad, som vi använde – är ett bra redskap för förskolan. Men det behövs en närvarande pedagog för att det ska bli pedagogiskt. Barnen behöver någon som lyssnar på deras funderingar, ställer frågor och utmanar dem. Vi har dessutom sett att Ipaden kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den. Men barnen får inte använda Ipaden som leksak. De får ha den i fria aktiviteter, men då måste en pedagog vara närvarande.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– När vi startade projektet i januari 2011 var surfplattor en ny företeelse. Vi fick lära oss tekniken själva under tiden vi undersökte om den gick att använda i pedagogiken. Vi var själva utforskare. Ipads är nu en del av förskolan. Vi har inte tagit bort något utan lagt till ny teknik. Mycket i den gamla pedagogiken är bra, men det finns fördelar med att föra in surfplattan i pedagogiken. Små barn kan till exempel utveckla sitt ritande och skrivande innan de ens kan hålla i penna och pensel. Men vi har för den skull inte tagit bort pennor och penslar. Det är också lätt att leta upp svaren när barnen har frågor om något. Vi visar hur man gör för att hitta svaren och de får fundera på vilket ord vi ska söka på. Ipaden har inte förändrat så mycket men däremot förenklat en hel del.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi startade en blogg som från början var till för pedagogerna och nu är öppen för alla. Tidigt under projektets gång startades också Facebook-gruppen ”Ipads i skola och förskola”. Vi har en stående punkt om Ipad på pedagogmötena. Vi har också en genomgång av surfplattan från grunden för de som behöver det och för nya pedagoger. Även vuxna behöver få en lust och vilja att använda tekniska prylar. Vi använder Ipaden också som ett verktyg för pedagogerna, för dokumentation, utvärdering och reflektion. Vi tar också emot studiebesökande pedagoger från andra kommuner. Det är roligt att få sprida vårt arbete och få med andra pedagoger på tåget.

Gunilla Nordin

 

Ursula Aglassinger är förskollärare och arbetar som utvecklingsledare i förskolan, i Nacka kommun.
E-post: ursula.aglassinger@nacka.se

Eva-Mari Kallin är lärare mot de yngre åldrarna, och arbetar som förskollärare i Nacka kommun.
E-post: eva-mari.kallin@nacka.se

Christina Rudnik Norling är förskollärare och arbetar i Nacka kommun.
E-post: christina.norling-rudnik@nacka.se

Sofia Strindholm är lärare mot de yngre åldrarna och arbetar som utvecklingsledare i förskolan, i Nacka kommun.
E-post: sofia.strindholm@nacka.se

Sidan publicerades 2012-04-18 15:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-05-21 13:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, IKT och musik

Karin Eliasson Skarstedt och Per Jönsson Viberg från Myrsjöskolan i Nacka har skrivit artikeln "Ämnesintegration – Projekt med hjälp av matematik, IKT och musik". Artikeln handlar om ett ämnesintegrerat temaarbete som genomfördes hösten 2009 med musik som samlande ämne.

Dataspel som appar

Stina Ekmarks elever är först i världen med att skapa spel och konvertera dem till appar. Nu har hon skrivit artikeln ”Dataspel som appar. 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad” om sitt arbete med en åttondeklass i Nacka kommun.

Interaktiva skrivtavlor och aktiva lärare

Under 2008 utrustades 33 klassrum på Carlssons Skola med digital utrustning. Avsikten var att simulera nytänkande inom pedagogiken bland den undervisande personalen och att utmana och vägleda eleverna med nya pedagogiska grepp.

Digital kompetens utnyttjas inte i skolan

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.