Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Artikel nr 19 2014: Särbegåvade tonåringar. Hur identifierar man dem?

Mona Liljedahl

Mona Liljedahl är speciallärare på MediaGymnasiet i Nacka strand.

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever och riskerar att bli hemmasittare. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har Mona Liljedahl på MediaGymnasiet i Nacka undersökt.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag höll på med en kartläggning av särbegåvade elever på MediaGymnasiet i Nacka strand och fick möjlighet att formulera mitt arbete i en artikel. Jag känner ett stort ansvar att sprida mina kunskaper vidare till föräldrar och skolpersonal.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur man kan upptäcka särbegåvade elever. Särbegåvade har en intelligens som är kopplad till en stor abstraktionsförmåga, vilket ofta leder till ett kreativt, och nytt sätt att göra saker. Helt enkelt att se ovanliga kopplingar. Det kan ibland gå att upptäcka särbegåvade genom att mäta IQ, men det är ett otillräckligt verktyg.

– Det florerar många olika myter kring särbegåvade elever, exempelvis att de inte har några problem att klara sig i skolan eftersom de är så smarta. Men de här eleverna går ofta in i väggen och forskning visar att de lider mer av psykisk ohälsa än andra barn och ungdomar. Det är vanligt att de underpresterar, blir utan betyg och de blir ofta hemmasittare.

– De särbegåvade eleverna skapar stor irritation och förbryllar lärare. Det är svårt för lärare att veta vad de ska göra och framför allt är det svårt att veta om de har att göra med en särbegåvad elev. Normalsnittet, eller normen, ligger på IQ 100. De elever som har 70 i IQ har en kognition som är annorlunda och får gå i särskolan eftersom de inte skulle hänga med i den vanliga skolan. De särbegåvade kan ha ett IQ på 130 men de får hela tiden sänka sig till det som anses normalt. Det är som om en normalbegåvad elev skulle gå i särskolan i hela sitt liv – vilket kan förklara de särbegåvade elevernas understimulans.

– När eleverna är understimulerade och omotiverade beter de sig på olika sätt och det är svårt för lärare att förstå vad problemen bottnar i. Men när man har förstått det så finns det fantastiska möjligheter – de här ungdomarna vill lära sig nya saker, det är deras livsluft!

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag började som speciallärare på MediaGymnasiet i januari 2014 och fick ett antal resurselever som var i behov av särskilt stöd. Jag hade 60 elever, flera av dem var hemmasittare, och min kartläggning visade att ungefär en tredjedel av dem var särbegåvade. De var ”bara” oerhört understimulerade och uppgivna och var inne i en livskris som hade med utanförskap att göra. Det är det viktigaste resultatet – det var chockerande att det var så många.

– I artikeln vill jag förmedla hur man kan arbeta på ett kvalitativt sätt och upptäcka särbegåvade elever utan IQ-test. Jag har tagit fram en identifieringsmetod, som jag kallar för skolanamnes, som innebär att man inte behöver kliniska test för att upptäcka en särbegåvad elev.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det är som att få nya glasögon på sig! Om en tredjedel av de 60 eleverna är särbegåvade – hur ser det då ut bland våra övriga elever? Det var frågan som jag och ledningsgruppen på skolan ställde oss. Specialiserade utbildningar, i det här fallet ett mediagymnasium, kan tänkas locka till sig särbegåvade elever som ofta är passionerade för något eller några specifika ämnen.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Det är en lång process. Vi har haft en halvdag på skolan om detta och jag har föreläst för mina kollegor och bjudit in Mensa Gifted Children Program. Dessutom är skolledningen väldigt involverad i arbetet. Det är viktigt att skolledningen är engagerad – det är dit lärare kommer med elever som har problem och inte vill prestera. Då måste man undersöka om eleven är understimulerad. Men det är viktigt att det inte resulterar i kritik mot individuella lärare – det är skolan i allmänhet som är för ytlig och för ostimulerande för de här eleverna.

Åsa Lasson

Mona Liljedahl är gymnasielärare i svenska och engelska med lång erfarenhet av elever med särskilda behov. I dag verksam som speciallärare på MediaGymnasiet Nacka Strand samt konsult för särbegåvningsnätverket Filurum Sverige.

E-post: monaliljedahl@hotmail.se

Sidan publicerades 2015-01-29 14:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-23 13:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Särbegåvade elever behöver utmaning

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det visar lärarna Ansa Messner och Ingrid Wissting i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser