Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Artikel nr 19 2014: Särbegåvade tonåringar. Hur identifierar man dem?

Mona Liljedahl

Mona Liljedahl är speciallärare på MediaGymnasiet i Nacka strand.

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever och riskerar att bli hemmasittare. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har Mona Liljedahl på MediaGymnasiet i Nacka undersökt.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag höll på med en kartläggning av särbegåvade elever på MediaGymnasiet i Nacka strand och fick möjlighet att formulera mitt arbete i en artikel. Jag känner ett stort ansvar att sprida mina kunskaper vidare till föräldrar och skolpersonal.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur man kan upptäcka särbegåvade elever. Särbegåvade har en intelligens som är kopplad till en stor abstraktionsförmåga, vilket ofta leder till ett kreativt, och nytt sätt att göra saker. Helt enkelt att se ovanliga kopplingar. Det kan ibland gå att upptäcka särbegåvade genom att mäta IQ, men det är ett otillräckligt verktyg.

– Det florerar många olika myter kring särbegåvade elever, exempelvis att de inte har några problem att klara sig i skolan eftersom de är så smarta. Men de här eleverna går ofta in i väggen och forskning visar att de lider mer av psykisk ohälsa än andra barn och ungdomar. Det är vanligt att de underpresterar, blir utan betyg och de blir ofta hemmasittare.

– De särbegåvade eleverna skapar stor irritation och förbryllar lärare. Det är svårt för lärare att veta vad de ska göra och framför allt är det svårt att veta om de har att göra med en särbegåvad elev. Normalsnittet, eller normen, ligger på IQ 100. De elever som har 70 i IQ har en kognition som är annorlunda och får gå i särskolan eftersom de inte skulle hänga med i den vanliga skolan. De särbegåvade kan ha ett IQ på 130 men de får hela tiden sänka sig till det som anses normalt. Det är som om en normalbegåvad elev skulle gå i särskolan i hela sitt liv – vilket kan förklara de särbegåvade elevernas understimulans.

– När eleverna är understimulerade och omotiverade beter de sig på olika sätt och det är svårt för lärare att förstå vad problemen bottnar i. Men när man har förstått det så finns det fantastiska möjligheter – de här ungdomarna vill lära sig nya saker, det är deras livsluft!

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag började som speciallärare på MediaGymnasiet i januari 2014 och fick ett antal resurselever som var i behov av särskilt stöd. Jag hade 60 elever, flera av dem var hemmasittare, och min kartläggning visade att ungefär en tredjedel av dem var särbegåvade. De var ”bara” oerhört understimulerade och uppgivna och var inne i en livskris som hade med utanförskap att göra. Det är det viktigaste resultatet – det var chockerande att det var så många.

– I artikeln vill jag förmedla hur man kan arbeta på ett kvalitativt sätt och upptäcka särbegåvade elever utan IQ-test. Jag har tagit fram en identifieringsmetod, som jag kallar för skolanamnes, som innebär att man inte behöver kliniska test för att upptäcka en särbegåvad elev.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det är som att få nya glasögon på sig! Om en tredjedel av de 60 eleverna är särbegåvade – hur ser det då ut bland våra övriga elever? Det var frågan som jag och ledningsgruppen på skolan ställde oss. Specialiserade utbildningar, i det här fallet ett mediagymnasium, kan tänkas locka till sig särbegåvade elever som ofta är passionerade för något eller några specifika ämnen.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Det är en lång process. Vi har haft en halvdag på skolan om detta och jag har föreläst för mina kollegor och bjudit in Mensa Gifted Children Program. Dessutom är skolledningen väldigt involverad i arbetet. Det är viktigt att skolledningen är engagerad – det är dit lärare kommer med elever som har problem och inte vill prestera. Då måste man undersöka om eleven är understimulerad. Men det är viktigt att det inte resulterar i kritik mot individuella lärare – det är skolan i allmänhet som är för ytlig och för ostimulerande för de här eleverna.

Åsa Lasson

Mona Liljedahl är gymnasielärare i svenska och engelska med lång erfarenhet av elever med särskilda behov. I dag verksam som speciallärare på MediaGymnasiet Nacka Strand samt konsult för särbegåvningsnätverket Filurum Sverige.

E-post: monaliljedahl@hotmail.se

Sidan publicerades 2015-01-29 14:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-23 13:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Särbegåvade elever behöver utmaning

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det visar lärarna Ansa Messner och Ingrid Wissting i sin utvecklingsartikel.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”