Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Artikel nr 19 2014: Särbegåvade tonåringar. Hur identifierar man dem?

Mona Liljedahl

Mona Liljedahl är speciallärare på MediaGymnasiet i Nacka strand.

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever och riskerar att bli hemmasittare. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har Mona Liljedahl på MediaGymnasiet i Nacka undersökt.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag höll på med en kartläggning av särbegåvade elever på MediaGymnasiet i Nacka strand och fick möjlighet att formulera mitt arbete i en artikel. Jag känner ett stort ansvar att sprida mina kunskaper vidare till föräldrar och skolpersonal.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur man kan upptäcka särbegåvade elever. Särbegåvade har en intelligens som är kopplad till en stor abstraktionsförmåga, vilket ofta leder till ett kreativt, och nytt sätt att göra saker. Helt enkelt att se ovanliga kopplingar. Det kan ibland gå att upptäcka särbegåvade genom att mäta IQ, men det är ett otillräckligt verktyg.

– Det florerar många olika myter kring särbegåvade elever, exempelvis att de inte har några problem att klara sig i skolan eftersom de är så smarta. Men de här eleverna går ofta in i väggen och forskning visar att de lider mer av psykisk ohälsa än andra barn och ungdomar. Det är vanligt att de underpresterar, blir utan betyg och de blir ofta hemmasittare.

– De särbegåvade eleverna skapar stor irritation och förbryllar lärare. Det är svårt för lärare att veta vad de ska göra och framför allt är det svårt att veta om de har att göra med en särbegåvad elev. Normalsnittet, eller normen, ligger på IQ 100. De elever som har 70 i IQ har en kognition som är annorlunda och får gå i särskolan eftersom de inte skulle hänga med i den vanliga skolan. De särbegåvade kan ha ett IQ på 130 men de får hela tiden sänka sig till det som anses normalt. Det är som om en normalbegåvad elev skulle gå i särskolan i hela sitt liv – vilket kan förklara de särbegåvade elevernas understimulans.

– När eleverna är understimulerade och omotiverade beter de sig på olika sätt och det är svårt för lärare att förstå vad problemen bottnar i. Men när man har förstått det så finns det fantastiska möjligheter – de här ungdomarna vill lära sig nya saker, det är deras livsluft!

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag började som speciallärare på MediaGymnasiet i januari 2014 och fick ett antal resurselever som var i behov av särskilt stöd. Jag hade 60 elever, flera av dem var hemmasittare, och min kartläggning visade att ungefär en tredjedel av dem var särbegåvade. De var ”bara” oerhört understimulerade och uppgivna och var inne i en livskris som hade med utanförskap att göra. Det är det viktigaste resultatet – det var chockerande att det var så många.

– I artikeln vill jag förmedla hur man kan arbeta på ett kvalitativt sätt och upptäcka särbegåvade elever utan IQ-test. Jag har tagit fram en identifieringsmetod, som jag kallar för skolanamnes, som innebär att man inte behöver kliniska test för att upptäcka en särbegåvad elev.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det är som att få nya glasögon på sig! Om en tredjedel av de 60 eleverna är särbegåvade – hur ser det då ut bland våra övriga elever? Det var frågan som jag och ledningsgruppen på skolan ställde oss. Specialiserade utbildningar, i det här fallet ett mediagymnasium, kan tänkas locka till sig särbegåvade elever som ofta är passionerade för något eller några specifika ämnen.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Det är en lång process. Vi har haft en halvdag på skolan om detta och jag har föreläst för mina kollegor och bjudit in Mensa Gifted Children Program. Dessutom är skolledningen väldigt involverad i arbetet. Det är viktigt att skolledningen är engagerad – det är dit lärare kommer med elever som har problem och inte vill prestera. Då måste man undersöka om eleven är understimulerad. Men det är viktigt att det inte resulterar i kritik mot individuella lärare – det är skolan i allmänhet som är för ytlig och för ostimulerande för de här eleverna.

Åsa Lasson

Mona Liljedahl är gymnasielärare i svenska och engelska med lång erfarenhet av elever med särskilda behov. I dag verksam som speciallärare på MediaGymnasiet Nacka Strand samt konsult för särbegåvningsnätverket Filurum Sverige.

E-post: monaliljedahl@hotmail.se

Sidan publicerades 2015-01-29 14:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-23 13:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Särbegåvade elever behöver utmaning

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det visar lärarna Ansa Messner och Ingrid Wissting i sin utvecklingsartikel.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.