Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Artikel nr 19 2014: Särbegåvade tonåringar. Hur identifierar man dem?

Mona Liljedahl

Mona Liljedahl är speciallärare på MediaGymnasiet i Nacka strand.

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever och riskerar att bli hemmasittare. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har Mona Liljedahl på MediaGymnasiet i Nacka undersökt.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag höll på med en kartläggning av särbegåvade elever på MediaGymnasiet i Nacka strand och fick möjlighet att formulera mitt arbete i en artikel. Jag känner ett stort ansvar att sprida mina kunskaper vidare till föräldrar och skolpersonal.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur man kan upptäcka särbegåvade elever. Särbegåvade har en intelligens som är kopplad till en stor abstraktionsförmåga, vilket ofta leder till ett kreativt, och nytt sätt att göra saker. Helt enkelt att se ovanliga kopplingar. Det kan ibland gå att upptäcka särbegåvade genom att mäta IQ, men det är ett otillräckligt verktyg.

– Det florerar många olika myter kring särbegåvade elever, exempelvis att de inte har några problem att klara sig i skolan eftersom de är så smarta. Men de här eleverna går ofta in i väggen och forskning visar att de lider mer av psykisk ohälsa än andra barn och ungdomar. Det är vanligt att de underpresterar, blir utan betyg och de blir ofta hemmasittare.

– De särbegåvade eleverna skapar stor irritation och förbryllar lärare. Det är svårt för lärare att veta vad de ska göra och framför allt är det svårt att veta om de har att göra med en särbegåvad elev. Normalsnittet, eller normen, ligger på IQ 100. De elever som har 70 i IQ har en kognition som är annorlunda och får gå i särskolan eftersom de inte skulle hänga med i den vanliga skolan. De särbegåvade kan ha ett IQ på 130 men de får hela tiden sänka sig till det som anses normalt. Det är som om en normalbegåvad elev skulle gå i särskolan i hela sitt liv – vilket kan förklara de särbegåvade elevernas understimulans.

– När eleverna är understimulerade och omotiverade beter de sig på olika sätt och det är svårt för lärare att förstå vad problemen bottnar i. Men när man har förstått det så finns det fantastiska möjligheter – de här ungdomarna vill lära sig nya saker, det är deras livsluft!

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag började som speciallärare på MediaGymnasiet i januari 2014 och fick ett antal resurselever som var i behov av särskilt stöd. Jag hade 60 elever, flera av dem var hemmasittare, och min kartläggning visade att ungefär en tredjedel av dem var särbegåvade. De var ”bara” oerhört understimulerade och uppgivna och var inne i en livskris som hade med utanförskap att göra. Det är det viktigaste resultatet – det var chockerande att det var så många.

– I artikeln vill jag förmedla hur man kan arbeta på ett kvalitativt sätt och upptäcka särbegåvade elever utan IQ-test. Jag har tagit fram en identifieringsmetod, som jag kallar för skolanamnes, som innebär att man inte behöver kliniska test för att upptäcka en särbegåvad elev.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det är som att få nya glasögon på sig! Om en tredjedel av de 60 eleverna är särbegåvade – hur ser det då ut bland våra övriga elever? Det var frågan som jag och ledningsgruppen på skolan ställde oss. Specialiserade utbildningar, i det här fallet ett mediagymnasium, kan tänkas locka till sig särbegåvade elever som ofta är passionerade för något eller några specifika ämnen.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Det är en lång process. Vi har haft en halvdag på skolan om detta och jag har föreläst för mina kollegor och bjudit in Mensa Gifted Children Program. Dessutom är skolledningen väldigt involverad i arbetet. Det är viktigt att skolledningen är engagerad – det är dit lärare kommer med elever som har problem och inte vill prestera. Då måste man undersöka om eleven är understimulerad. Men det är viktigt att det inte resulterar i kritik mot individuella lärare – det är skolan i allmänhet som är för ytlig och för ostimulerande för de här eleverna.

Åsa Lasson

Mona Liljedahl är gymnasielärare i svenska och engelska med lång erfarenhet av elever med särskilda behov. I dag verksam som speciallärare på MediaGymnasiet Nacka Strand samt konsult för särbegåvningsnätverket Filurum Sverige.

E-post: monaliljedahl@hotmail.se

Sidan publicerades 2015-01-29 14:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-23 13:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Särbegåvade elever behöver utmaning

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det visar lärarna Ansa Messner och Ingrid Wissting i sin utvecklingsartikel.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.