IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Artikel nr 7 2013: Att göra film av roman – ett IKT-projekt

Med hjälp av sitt IKT-projekt ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen.
– Resultatet hänger tydligt ihop med forskningsunderlag kring 1-1-pedagogiken som jag hittat.

Cecilia Landgren

Cecilia Landgren är lärare i svenska på en gymnasieskola i Lunds kommun.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

Jag ville skriva artikeln samtidigt som jag gjorde ett arbete för att göra mitt IKT-projekt bättre och mer genomarbetat än tidigare. Syftet var att utveckla det jag höll på med och ha ett parallellt spår med artikelskrivandet så att det blev så hög kvalitet som möjligt på projektet med eleverna. Syftet var också att utveckla och ge inspiration till vidare diskussion och tankar om 1-1-datorerna i undervisningen i svenska.

Vad handlar artikeln om?

Utvecklingsartikeln handlar om ett IKT-projekt som jag har gjort tillsammans med en naturvetarklass med musikinriktning på gymnasieskolan Spyken i Lund under fem veckor 2012. Syften med mitt projekt var att öka elevernas kunskapsinhämtning, men också att öva självständigt arbete och den egna kreativiteten.

Jag har låtit eleverna läsa romaner och sedan har de fått spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp. Filmernas stil skulle motsvara romanernas, när det gäller berättarteknik och stilistik. Musikdelen har också varit viktig då den stilistiska delen av romanen kommer fram även i musikvalet.

Vilka resultat har du sett?

Resultaten hänger tydligt ihop med svenskt och internationellt forskningsunderlag kring 1-1-pedagogiken som jag hittat, nämligen att eleverna får ökad motivation för arbetet i skolan och skolarbetet hemma samt en ökad teknisk kunskap.

Huruvida eleverna får en ökad kunskapsinhämtning går inte att säga. Det hänger också ihop med resultaten i de forskningsrapporter som jag har läst i samband med projektet och skrivandet av utvecklingsartikeln.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

Egentligen har det här varit en del av en under flera år successiv förändring av mitt pedagogiska arbete. Jag jobbar mer och mer med 1-1-pedagogiken i min undervisning.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

Jag har haft genomgångar för mina kollegor och presenterat projektet, utvecklingsartikeln och resultaten. Jag har också skickat artikeln till skolledningen och diskuterat projektet med andra kollegor som inte tillhör svensklärarkollegiet.

John Miller

Cecilia Landgren är utbildad gymnasielärare i svenska och musik och är anställd på gymnasieskolan Spyken i Lund. Hon har även en magisterexamen i Utbildningsvetenskap, inriktning skolutveckling, profession och ledarskap. Cecilia Landgren är för tillfället tjänstledig och arbetar som kyrkomusiker.


Sidan publicerades 2013-12-17 14:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-01-27 11:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samarbete med företag väckte elevernas intresse för ingenjörsyrket

Experiment med tryckluft och besök i en gruva. Projektet med att ta fram en mejselhammare i samarbete med ett industriföretag ökade elevernas intresse för naturvetenskapliga och tekniska yrken.

Att arbeta med argumenterande text

Tack vare ett forskningsnätverk kunde fem lärare tillsammans utveckla sina elevers skrivande. I en utvecklingsartikel berättar lärarna om sitt arbete med argumenterande text.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser