IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Artikel nr 7 2013: Att göra film av roman – ett IKT-projekt

Med hjälp av sitt IKT-projekt ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen.
– Resultatet hänger tydligt ihop med forskningsunderlag kring 1-1-pedagogiken som jag hittat.

Cecilia Landgren

Cecilia Landgren är lärare i svenska på en gymnasieskola i Lunds kommun.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

Jag ville skriva artikeln samtidigt som jag gjorde ett arbete för att göra mitt IKT-projekt bättre och mer genomarbetat än tidigare. Syftet var att utveckla det jag höll på med och ha ett parallellt spår med artikelskrivandet så att det blev så hög kvalitet som möjligt på projektet med eleverna. Syftet var också att utveckla och ge inspiration till vidare diskussion och tankar om 1-1-datorerna i undervisningen i svenska.

Vad handlar artikeln om?

Utvecklingsartikeln handlar om ett IKT-projekt som jag har gjort tillsammans med en naturvetarklass med musikinriktning på gymnasieskolan Spyken i Lund under fem veckor 2012. Syften med mitt projekt var att öka elevernas kunskapsinhämtning, men också att öva självständigt arbete och den egna kreativiteten.

Jag har låtit eleverna läsa romaner och sedan har de fått spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp. Filmernas stil skulle motsvara romanernas, när det gäller berättarteknik och stilistik. Musikdelen har också varit viktig då den stilistiska delen av romanen kommer fram även i musikvalet.

Vilka resultat har du sett?

Resultaten hänger tydligt ihop med svenskt och internationellt forskningsunderlag kring 1-1-pedagogiken som jag hittat, nämligen att eleverna får ökad motivation för arbetet i skolan och skolarbetet hemma samt en ökad teknisk kunskap.

Huruvida eleverna får en ökad kunskapsinhämtning går inte att säga. Det hänger också ihop med resultaten i de forskningsrapporter som jag har läst i samband med projektet och skrivandet av utvecklingsartikeln.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

Egentligen har det här varit en del av en under flera år successiv förändring av mitt pedagogiska arbete. Jag jobbar mer och mer med 1-1-pedagogiken i min undervisning.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

Jag har haft genomgångar för mina kollegor och presenterat projektet, utvecklingsartikeln och resultaten. Jag har också skickat artikeln till skolledningen och diskuterat projektet med andra kollegor som inte tillhör svensklärarkollegiet.

John Miller

Cecilia Landgren är utbildad gymnasielärare i svenska och musik och är anställd på gymnasieskolan Spyken i Lund. Hon har även en magisterexamen i Utbildningsvetenskap, inriktning skolutveckling, profession och ledarskap. Cecilia Landgren är för tillfället tjänstledig och arbetar som kyrkomusiker.


Sidan publicerades 2013-12-17 14:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-01-27 11:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samarbete med företag väckte elevernas intresse för ingenjörsyrket

Experiment med tryckluft och besök i en gruva. Projektet med att ta fram en mejselhammare i samarbete med ett industriföretag ökade elevernas intresse för naturvetenskapliga och tekniska yrken.

Att arbeta med argumenterande text

Tack vare ett forskningsnätverk kunde fem lärare tillsammans utveckla sina elevers skrivande. I en utvecklingsartikel berättar lärarna om sitt arbete med argumenterande text.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser