Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

När eleverna själva får välja bok ökar såväl läslusten som förståelsen av innehållet. Det konstaterar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm som skrivit en utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Utveckla skolan nummer 9/2022: Individanpassning som leder till lustfylld läsning

Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att vi vill sprida det här sättet att jobba på, för att fler elever ska få känna att läsning är något de tycker om. Vi tänker att det är viktigt att skolan är en motvikt till samhället i stort, där ungdomar läser i mindre utsträckning. Vi vet att läsning gynnar elevernas inlärning i längden. Vanligtvis läser alla elever i en klass samma boktitel, för att kunna samtala och jobba med boken tillsammans. Vi menar att detta inte gynnar alla elever eftersom lärare ibland måste ”nivågruppera” läsningen för att alla elevers läsning ska tillgodoses. Vi vill också förmedla att det går att läsa fler titlar på samma gång i en klass och att det ändå går att arbeta med läsfrågor och diskussioner kring det eleverna läst. Vi tycker att det är viktigt att lärare sprider goda idéer till varandra, för att på sätt vara resurser för varandra. Att skriva en artikel är även ett bra sätt att grundligt utvärdera ett projekt samt koppla det vi gör i skolan till aktuell forskning. 

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt där vi arbetat med läsning av olika titlar i samma klass. Artikeln beskriver hur vi jobbade med fyra klasser och hur vi lät eleverna välja boktitel efter tycke och smak samt svårighetsgrad. Vi berättar också om hur vi arbetade med bokdiskussioner och en avslutande bokpodd, som till viss mån påminner om upplägget för det nationella provet.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett att fler elever tycker att det är roligt att läsa och att fler elever tar sig igenom boken med bättre förståelse för innehållet och då även bättre resultat med uppgifterna kring läsningen av boken.

”Vi har sett att fler elever tycker att det är roligt att läsa och att fler elever tar sig igenom boken med bättre förståelse för innehållet.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har lagt upp läsundervisningen på det här sättet under flera flera år, så vi kanske inte tycker att projektet har förändrat vårt sätt att arbeta. Men det har förstärkt vår känsla av att vi jobbar på rätt sätt. Med vi gör inte alltid så här när vi läser en bok, ibland läser vi samma titel i hela klassen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om vårt projekt för alla svensklärare på skolan på en av våra svenskkonferenser. Eftersom Myrsjöskolan satsar på att vara en ”läsande skola” har detta projekt blivit väl emottaget.

Sonja Schmitz Gustafsson är förstelärare, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Emma Söderholm är förstelärare, lärare i svenska och engelska i årskurs 7–9på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Utveckla skolan nr 9/2022

Sidan publicerades 2023-01-10 10:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek. Ta del av den senaste forskningen, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 25–26 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete

Med hjälp av "läranderonder" har Johan Skytteskolan i Älvsjö utvecklat mer inkluderande lärmiljöer, berättar biträdande rektor Monika Strandberg. Hon har nu beskrivit arbetet i en utvecklingsartikel.

Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste, säger läraren Tove Risberg som har skrivit en utvecklingsartikel om inkluderande lärmiljöer.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Call for paper: Skolportens e-tidskrift för undervisning och lärande

I samarbete med Ifous ger Skolporten verksamma i förskola, grundskola och gymnasiet möjlighet att sprida sina goda erfarenheter och vara med och utveckla skolan. Vi välkomnar nu texter om undervisning och lärande från dig som är verksam inom skola och utbildning!

Många metoder och verktyg i musikundervisningen gav resultat

Musiklärarna Karl Larsson och Mats Sandborgh satsade på en varierad undervisning och gav eleverna möjlighet till informell bedömning. "Det tydligaste var att alla elever nådde utbildningsmålet i musik det året", säger Mats Sandborgh.

Pedagogiska planeringar utvecklar bedömning och undervisning

Ulrika Andersson har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med att utveckla sin bedömning och undervisning med hjälp av pedagogiska planeringar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser