Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla

Artikel nr 6 2015: Goda lärmiljöer: Vägar att möta elever för en inkluderande skola

Tove Risberg arbetar som klass- och ämneslärare på mellanstadiet på Tyresö skola.

Tove Risberg arbetar som klass- och ämneslärare på mellanstadiet på Tyresö skola.

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste. Tove Risberg, ämneslärare i Tyresö skola, har skrivit en  utvecklingsartikel om sitt sätt att undervisa.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetet i över 20 år som lärare och tycker att jag hittat gångbara vägar för att nå även de svåraste eleverna. Att skriva en utvecklingsartikel var dels en personlig utmaning, dels en möjlighet att få sprida mina erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur man kan skapa en skola för alla, även för svåra och stökiga elever genom ett inkluderande förhålllningssätt gentemot både elever och föräldrar. Mitt synsätt bygger på att inte tänka ”vilken skitunge” om svåra elever utan att de behöver min hjälp. Det kan tyckas självklart men tyvärr ser det inte alltid ut så i skolan.

– Artikeln handlar om hur man genom att uppmuntra, välkomna, ingjuta tro men också genom att ställa rätt förväntningar skapar trygghet och hjälper eleverna att stärka sitt självförtroende. Jag tar även upp vikten av en tät dialog med föräldrar. En central del är också tid för reflektion för både elever och lärare, tillsammans och individuellt.

Vilka resultat har du sett?

– Att ett positivt förhållningssätt och bemötande har väldigt stor betydelse. Jag har under åren haft elever som har svårt att komma igång och arbeta i klassrumet, vilket jag aldrig kommenterar men som för varje gång de arbetar får positiv respons. Detta förhållningssätt resulterar oftast i att eleven slutligen stannar kvar i klassrummet. Men det kan också handla om att varje dag ta eleverna i hand och hälsa god morgon. Dialog med föräldrar, ibland har det handlat om daglig kontakt, tar givetvis mycket tid men jag vet av erfarenhet att den tiden får jag på sikt tillbaka. Därtill en stor tacksamhet från många föräldrar. Som lärare handlar allt detta om att se både individen och gruppen. Därför går det inte att köra samma lektionsplanering i alla klasser.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har blivit än mer inspirerad och stärkt i min uppfattning om att det här är ett framgångsrikt arbetssätt. Inte minst för att jag genom projektet läst en hel del forskning som belägger mina teorier, det känns väldigt upplyftande.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har fått förmånen att hålla föreläsning och studiedag för personalen liksom en fortbildning kring ”Utmanande undervisning”. Jag ingår också i den kommunövergripande grupp som Tyresö kommun initierat om hur vi kan skapa en skola för alla.

Susanne Sawander

Tove Risberg är utbildad 1-7 lärare sv/so/eng och arbetar idag som klass- och ämneslärare på mellanstadiet på Tyresö skola.
E-post: tove.risberg@utb.tyreso.se

Sidan publicerades 2015-06-03 17:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-06-04 13:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

Utvärdering av särskilda undervisningsgrupper

Hur man på bästa sätt kan möta elever med rätt till särskilda utbildningsinsatser är en viktig och genuint svår fråga. I inkluderande arbete ställs stora krav på att den ordinarie undervisningssituationen fungerar och en särlösning riskerar att ge negativa inlåsningseffekter i form av stigmatiseringseffekter, sänkta förväntningar och negativa kamrateffekter. En utvärdering av två särskilda undervisningsgrupper i ett socialt utsatt område i Göteborg genomfördes i syfte att problematisera frågan om inkludering och särlösning.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.