Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla

Artikel nr 6 2015: Goda lärmiljöer: Vägar att möta elever för en inkluderande skola

Tove Risberg arbetar som klass- och ämneslärare på mellanstadiet på Tyresö skola.

Tove Risberg arbetar som klass- och ämneslärare på mellanstadiet på Tyresö skola.

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste. Tove Risberg, ämneslärare i Tyresö skola, har skrivit en  utvecklingsartikel om sitt sätt att undervisa.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetet i över 20 år som lärare och tycker att jag hittat gångbara vägar för att nå även de svåraste eleverna. Att skriva en utvecklingsartikel var dels en personlig utmaning, dels en möjlighet att få sprida mina erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur man kan skapa en skola för alla, även för svåra och stökiga elever genom ett inkluderande förhålllningssätt gentemot både elever och föräldrar. Mitt synsätt bygger på att inte tänka ”vilken skitunge” om svåra elever utan att de behöver min hjälp. Det kan tyckas självklart men tyvärr ser det inte alltid ut så i skolan.

– Artikeln handlar om hur man genom att uppmuntra, välkomna, ingjuta tro men också genom att ställa rätt förväntningar skapar trygghet och hjälper eleverna att stärka sitt självförtroende. Jag tar även upp vikten av en tät dialog med föräldrar. En central del är också tid för reflektion för både elever och lärare, tillsammans och individuellt.

Vilka resultat har du sett?

– Att ett positivt förhållningssätt och bemötande har väldigt stor betydelse. Jag har under åren haft elever som har svårt att komma igång och arbeta i klassrumet, vilket jag aldrig kommenterar men som för varje gång de arbetar får positiv respons. Detta förhållningssätt resulterar oftast i att eleven slutligen stannar kvar i klassrummet. Men det kan också handla om att varje dag ta eleverna i hand och hälsa god morgon. Dialog med föräldrar, ibland har det handlat om daglig kontakt, tar givetvis mycket tid men jag vet av erfarenhet att den tiden får jag på sikt tillbaka. Därtill en stor tacksamhet från många föräldrar. Som lärare handlar allt detta om att se både individen och gruppen. Därför går det inte att köra samma lektionsplanering i alla klasser.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har blivit än mer inspirerad och stärkt i min uppfattning om att det här är ett framgångsrikt arbetssätt. Inte minst för att jag genom projektet läst en hel del forskning som belägger mina teorier, det känns väldigt upplyftande.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har fått förmånen att hålla föreläsning och studiedag för personalen liksom en fortbildning kring ”Utmanande undervisning”. Jag ingår också i den kommunövergripande grupp som Tyresö kommun initierat om hur vi kan skapa en skola för alla.

Susanne Sawander

Tove Risberg är utbildad 1-7 lärare sv/so/eng och arbetar idag som klass- och ämneslärare på mellanstadiet på Tyresö skola.
E-post: tove.risberg@utb.tyreso.se

Sidan publicerades 2015-06-03 17:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-06-04 13:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

Utvärdering av särskilda undervisningsgrupper

Hur man på bästa sätt kan möta elever med rätt till särskilda utbildningsinsatser är en viktig och genuint svår fråga. I inkluderande arbete ställs stora krav på att den ordinarie undervisningssituationen fungerar och en särlösning riskerar att ge negativa inlåsningseffekter i form av stigmatiseringseffekter, sänkta förväntningar och negativa kamrateffekter. En utvärdering av två särskilda undervisningsgrupper i ett socialt utsatt område i Göteborg genomfördes i syfte att problematisera frågan om inkludering och särlösning.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.