Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

Artikel nr 8 2015: Förbättring genom inkludering: Att minska avståndet mellan oss

mathias_engvall_stor

Mathias Engvall är utbildad musik- och gitarrlärare och arbetar som lärare på högstadiet på Strandskolan.

Fler behöriga ämneslärare och ökad tillhörighet är ett par av en rad positiva effekter när elever med diagnos inom autismspektrat inkluderas i den ordinarie undervisningen istället för att separeras i egna grupper. Läraren Mathias Engvall har skrivit en utvecklingsartikel om förändringen på Strandskolan i Tyresö.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville dokumentera förändringen av undervisningen för våra elever med diagnos inom autismspektrat.

Vad handlar artikeln om?

– Tidigare undervisades elever med diagnos inom autismspektrat i en separat grupp vid namn Lagunen. I gruppen arbetade fyra lärare med cirka 14 elever i årskurs 6-9 i gruppen. Målsättningen och synsättet har hela tiden varit att om det fungerade kunde eleverna för längre eller kortare tid flytta över till den ordinarie klassen. Men utgångsläget var att dessa elever tillhörde Lagunen, den lilla gruppen. Förändringen innebär att vi vände på tankesättet – alla elever från Lagunen har inkluderats i skolans ordinarie klasser och följer alltså den vanliga undervisningen. Men eleverna har fortfarande samma stöd som tidigare genom att vi lärare från Lagunen hela tiden är med i klassrummet. Om det behövs kan vi också ta med oss våra elever,  lämna klassrummet och jobba enskilt eller i mindre grupper en stund.

Vilka resultat har du sett?

– Det mest konkreta är att dessa elever nu får undervisning av behöriga ämneslärare i samtliga ämnen, vilket var långt från fallet tidigare eftersom vi var så få lärare inom Lagunen. Inkluderande undervisningsmiljö kan också handla om så enkla saker som att dessa elever nu har sina skåp tillsammans med sina ordinarie klasskamrater. Kort beskrivet kan resultaten sammanfattas med ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen samtidigt som eleverna får samma stöd som tidigare. Tilläggas ska också att förändringen har skett med samma resurser som tidigare.

Hur har projektet förändrat ditt arbete?

– För min egen del har det inneburit stor förändring eftersom jag tidigare undervisade i flera ämnen jag inte har behörighet i. I dag är det behöriga lärare som har huvudansvar för undervisningen men i dialog med oss lärare från Lagunen eftersom vi arbetar nära de här eleverna.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Övergången har skett väldigt odramatiskt eftersom skolan hela tiden har haft ett inkluderande synsätt. Förändringen innebär givetvis inte att alla problem är lösta. Men fördelarna överväger och de flesta kollegor är positiva.

Susanne Sawander

Mathias Engvall är utbildad musik- och gitarrlärare och arbetar idag som lärare på högstadiet på Strandskolan.
E-post: mathias.engvall@utb.tyreso.se

Sidan publicerades 2015-05-26 22:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-12 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Utvärdering av särskilda undervisningsgrupper

Hur man på bästa sätt kan möta elever med rätt till särskilda utbildningsinsatser är en viktig och genuint svår fråga. I inkluderande arbete ställs stora krav på att den ordinarie undervisningssituationen fungerar och en särlösning riskerar att ge negativa inlåsningseffekter i form av stigmatiseringseffekter, sänkta förväntningar och negativa kamrateffekter. En utvärdering av två särskilda undervisningsgrupper i ett socialt utsatt område i Göteborg genomfördes i syfte att problematisera frågan om inkludering och särlösning.

Olika syn på särskilt stöd kan bli kontraproduktivt

Hur ser olika yrkesgrupper i skolan på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Det har forskaren Gunilla Lindqvist undersökt i sin avhandling.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.