Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

Artikel nr 8 2015: Förbättring genom inkludering: Att minska avståndet mellan oss

mathias_engvall_stor

Mathias Engvall är utbildad musik- och gitarrlärare och arbetar som lärare på högstadiet på Strandskolan.

Fler behöriga ämneslärare och ökad tillhörighet är ett par av en rad positiva effekter när elever med diagnos inom autismspektrat inkluderas i den ordinarie undervisningen istället för att separeras i egna grupper. Läraren Mathias Engvall har skrivit en utvecklingsartikel om förändringen på Strandskolan i Tyresö.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville dokumentera förändringen av undervisningen för våra elever med diagnos inom autismspektrat.

Vad handlar artikeln om?

– Tidigare undervisades elever med diagnos inom autismspektrat i en separat grupp vid namn Lagunen. I gruppen arbetade fyra lärare med cirka 14 elever i årskurs 6-9 i gruppen. Målsättningen och synsättet har hela tiden varit att om det fungerade kunde eleverna för längre eller kortare tid flytta över till den ordinarie klassen. Men utgångsläget var att dessa elever tillhörde Lagunen, den lilla gruppen. Förändringen innebär att vi vände på tankesättet – alla elever från Lagunen har inkluderats i skolans ordinarie klasser och följer alltså den vanliga undervisningen. Men eleverna har fortfarande samma stöd som tidigare genom att vi lärare från Lagunen hela tiden är med i klassrummet. Om det behövs kan vi också ta med oss våra elever,  lämna klassrummet och jobba enskilt eller i mindre grupper en stund.

Vilka resultat har du sett?

– Det mest konkreta är att dessa elever nu får undervisning av behöriga ämneslärare i samtliga ämnen, vilket var långt från fallet tidigare eftersom vi var så få lärare inom Lagunen. Inkluderande undervisningsmiljö kan också handla om så enkla saker som att dessa elever nu har sina skåp tillsammans med sina ordinarie klasskamrater. Kort beskrivet kan resultaten sammanfattas med ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen samtidigt som eleverna får samma stöd som tidigare. Tilläggas ska också att förändringen har skett med samma resurser som tidigare.

Hur har projektet förändrat ditt arbete?

– För min egen del har det inneburit stor förändring eftersom jag tidigare undervisade i flera ämnen jag inte har behörighet i. I dag är det behöriga lärare som har huvudansvar för undervisningen men i dialog med oss lärare från Lagunen eftersom vi arbetar nära de här eleverna.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Övergången har skett väldigt odramatiskt eftersom skolan hela tiden har haft ett inkluderande synsätt. Förändringen innebär givetvis inte att alla problem är lösta. Men fördelarna överväger och de flesta kollegor är positiva.

Susanne Sawander

Mathias Engvall är utbildad musik- och gitarrlärare och arbetar idag som lärare på högstadiet på Strandskolan.
E-post: mathias.engvall@utb.tyreso.se

Sidan publicerades 2015-05-26 22:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-12 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Utvärdering av särskilda undervisningsgrupper

Hur man på bästa sätt kan möta elever med rätt till särskilda utbildningsinsatser är en viktig och genuint svår fråga. I inkluderande arbete ställs stora krav på att den ordinarie undervisningssituationen fungerar och en särlösning riskerar att ge negativa inlåsningseffekter i form av stigmatiseringseffekter, sänkta förväntningar och negativa kamrateffekter. En utvärdering av två särskilda undervisningsgrupper i ett socialt utsatt område i Göteborg genomfördes i syfte att problematisera frågan om inkludering och särlösning.

Olika syn på särskilt stöd kan bli kontraproduktivt

Hur ser olika yrkesgrupper i skolan på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Det har forskaren Gunilla Lindqvist undersökt i sin avhandling.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.