Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

Artikel nr 8 2015: Förbättring genom inkludering: Att minska avståndet mellan oss

mathias_engvall_stor

Mathias Engvall är utbildad musik- och gitarrlärare och arbetar som lärare på högstadiet på Strandskolan.

Fler behöriga ämneslärare och ökad tillhörighet är ett par av en rad positiva effekter när elever med diagnos inom autismspektrat inkluderas i den ordinarie undervisningen istället för att separeras i egna grupper. Läraren Mathias Engvall har skrivit en utvecklingsartikel om förändringen på Strandskolan i Tyresö.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville dokumentera förändringen av undervisningen för våra elever med diagnos inom autismspektrat.

Vad handlar artikeln om?

– Tidigare undervisades elever med diagnos inom autismspektrat i en separat grupp vid namn Lagunen. I gruppen arbetade fyra lärare med cirka 14 elever i årskurs 6-9 i gruppen. Målsättningen och synsättet har hela tiden varit att om det fungerade kunde eleverna för längre eller kortare tid flytta över till den ordinarie klassen. Men utgångsläget var att dessa elever tillhörde Lagunen, den lilla gruppen. Förändringen innebär att vi vände på tankesättet – alla elever från Lagunen har inkluderats i skolans ordinarie klasser och följer alltså den vanliga undervisningen. Men eleverna har fortfarande samma stöd som tidigare genom att vi lärare från Lagunen hela tiden är med i klassrummet. Om det behövs kan vi också ta med oss våra elever,  lämna klassrummet och jobba enskilt eller i mindre grupper en stund.

Vilka resultat har du sett?

– Det mest konkreta är att dessa elever nu får undervisning av behöriga ämneslärare i samtliga ämnen, vilket var långt från fallet tidigare eftersom vi var så få lärare inom Lagunen. Inkluderande undervisningsmiljö kan också handla om så enkla saker som att dessa elever nu har sina skåp tillsammans med sina ordinarie klasskamrater. Kort beskrivet kan resultaten sammanfattas med ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen samtidigt som eleverna får samma stöd som tidigare. Tilläggas ska också att förändringen har skett med samma resurser som tidigare.

Hur har projektet förändrat ditt arbete?

– För min egen del har det inneburit stor förändring eftersom jag tidigare undervisade i flera ämnen jag inte har behörighet i. I dag är det behöriga lärare som har huvudansvar för undervisningen men i dialog med oss lärare från Lagunen eftersom vi arbetar nära de här eleverna.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Övergången har skett väldigt odramatiskt eftersom skolan hela tiden har haft ett inkluderande synsätt. Förändringen innebär givetvis inte att alla problem är lösta. Men fördelarna överväger och de flesta kollegor är positiva.

Susanne Sawander

Mathias Engvall är utbildad musik- och gitarrlärare och arbetar idag som lärare på högstadiet på Strandskolan.
E-post: mathias.engvall@utb.tyreso.se

Sidan publicerades 2015-05-26 22:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-12 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Utvärdering av särskilda undervisningsgrupper

Hur man på bästa sätt kan möta elever med rätt till särskilda utbildningsinsatser är en viktig och genuint svår fråga. I inkluderande arbete ställs stora krav på att den ordinarie undervisningssituationen fungerar och en särlösning riskerar att ge negativa inlåsningseffekter i form av stigmatiseringseffekter, sänkta förväntningar och negativa kamrateffekter. En utvärdering av två särskilda undervisningsgrupper i ett socialt utsatt område i Göteborg genomfördes i syfte att problematisera frågan om inkludering och särlösning.

Olika syn på särskilt stöd kan bli kontraproduktivt

Hur ser olika yrkesgrupper i skolan på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Det har forskaren Gunilla Lindqvist undersökt i sin avhandling.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer