Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

Artikel nr 8 2015: Förbättring genom inkludering: Att minska avståndet mellan oss

mathias_engvall_stor

Mathias Engvall är utbildad musik- och gitarrlärare och arbetar som lärare på högstadiet på Strandskolan.

Fler behöriga ämneslärare och ökad tillhörighet är ett par av en rad positiva effekter när elever med diagnos inom autismspektrat inkluderas i den ordinarie undervisningen istället för att separeras i egna grupper. Läraren Mathias Engvall har skrivit en utvecklingsartikel om förändringen på Strandskolan i Tyresö.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville dokumentera förändringen av undervisningen för våra elever med diagnos inom autismspektrat.

Vad handlar artikeln om?

– Tidigare undervisades elever med diagnos inom autismspektrat i en separat grupp vid namn Lagunen. I gruppen arbetade fyra lärare med cirka 14 elever i årskurs 6-9 i gruppen. Målsättningen och synsättet har hela tiden varit att om det fungerade kunde eleverna för längre eller kortare tid flytta över till den ordinarie klassen. Men utgångsläget var att dessa elever tillhörde Lagunen, den lilla gruppen. Förändringen innebär att vi vände på tankesättet – alla elever från Lagunen har inkluderats i skolans ordinarie klasser och följer alltså den vanliga undervisningen. Men eleverna har fortfarande samma stöd som tidigare genom att vi lärare från Lagunen hela tiden är med i klassrummet. Om det behövs kan vi också ta med oss våra elever,  lämna klassrummet och jobba enskilt eller i mindre grupper en stund.

Vilka resultat har du sett?

– Det mest konkreta är att dessa elever nu får undervisning av behöriga ämneslärare i samtliga ämnen, vilket var långt från fallet tidigare eftersom vi var så få lärare inom Lagunen. Inkluderande undervisningsmiljö kan också handla om så enkla saker som att dessa elever nu har sina skåp tillsammans med sina ordinarie klasskamrater. Kort beskrivet kan resultaten sammanfattas med ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen samtidigt som eleverna får samma stöd som tidigare. Tilläggas ska också att förändringen har skett med samma resurser som tidigare.

Hur har projektet förändrat ditt arbete?

– För min egen del har det inneburit stor förändring eftersom jag tidigare undervisade i flera ämnen jag inte har behörighet i. I dag är det behöriga lärare som har huvudansvar för undervisningen men i dialog med oss lärare från Lagunen eftersom vi arbetar nära de här eleverna.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Övergången har skett väldigt odramatiskt eftersom skolan hela tiden har haft ett inkluderande synsätt. Förändringen innebär givetvis inte att alla problem är lösta. Men fördelarna överväger och de flesta kollegor är positiva.

Susanne Sawander

Mathias Engvall är utbildad musik- och gitarrlärare och arbetar idag som lärare på högstadiet på Strandskolan.
E-post: mathias.engvall@utb.tyreso.se

Sidan publicerades 2015-05-26 22:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-12 13:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Utvärdering av särskilda undervisningsgrupper

Hur man på bästa sätt kan möta elever med rätt till särskilda utbildningsinsatser är en viktig och genuint svår fråga. I inkluderande arbete ställs stora krav på att den ordinarie undervisningssituationen fungerar och en särlösning riskerar att ge negativa inlåsningseffekter i form av stigmatiseringseffekter, sänkta förväntningar och negativa kamrateffekter. En utvärdering av två särskilda undervisningsgrupper i ett socialt utsatt område i Göteborg genomfördes i syfte att problematisera frågan om inkludering och särlösning.

Olika syn på särskilt stöd kan bli kontraproduktivt

Hur ser olika yrkesgrupper i skolan på arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Det har forskaren Gunilla Lindqvist undersökt i sin avhandling.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

”All skolfrånvaro kan vara av ondo”

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med  skolfrånvaro i skola och kommuner.