Inspirerande platser lockar till möten mellan de yngsta

Artikel nr 14 2014: Mötesplatsen – Om en förskolemiljö där de yngsta barnen möts genom sitt utforskande

Christel_Eklöf_Helen_Fonovich_Förskolan_ViSomVäxer

Christel Eklöf och Helén Fonovich arbetar på förskolan Vi som växer, Sunnebo i Nacka kommun. Sebastian Brukroken saknas på bilden.

En hemlig koja för förtroliga samtal eller ordlös ögonkontakt vid en spegelhörna. Sunnebo förskolas projekt kring mötesplatser för de yngsta har inspirerat både barn och personal.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi blev väldigt inspirerade av vårt projekt och ville dela med oss av våra upptäckter. Att skriva en utvecklingsartikel blev ett sätt att göra det, säger Christel Eklöf, teamledare och barnskötare på förskolan Vi som Växer Sunnebo.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt vi gjorde förra året under namnet Mötesplatsen. Genom att bygga upp olika miljöer på förskolan ville vi utforska hur, var och på vilket sätt barnen möttes på vissa platser. Helt enkelt hur möten uppstod genom utforskandet och vad som hände.

– De olika miljöerna bestod av en ljus koja, ett hörn med speglar, ett spegelbord, ett ljusbord där man med lera och sand kunde experimentera samt en station med en rad petflaskor fyllda med olika slags material. Barnen hade tillgång till de här platserna hela tiden, det var alltså inga arrangerade aktiviteter. Tillgängligheten är också en tanke som genomsyrar hela verksamheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dessa platser lockade till möten mellan barnen på alla möjliga sätt. Samma höst fick vi tio nya barn till avdelningen och det var väldigt tydligt hur just dessa mötesplatser blev ett sätt för barnen att lära känna varandra. Exempel är hur ett barn ensamt gick till spegelhörnan och beskådade sig själv från alla hålla och kanter för att i nästa stund möta ett annat barns blick genom spegelbilden. Det uppstod en ordlös kontakt genom speglarna.

– Det här är en småbarnsavdelning och många barn har inte det verbala språket så dessa möten var verkligen häftiga att studera. Den plats som lockade mest och flest var utan tvekan kojan, dit sökte barnen sig ofta, gärna två och två för en stunds förtrolighet. Kojans dragningskraft resulterade i att vi drog igång ett större kojprojekt på förskolan där vi experimenterade med olika slags kojor.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi är ännu mer fokuserade på att hitta sätt och platser som skapar möten mellan barnen på förskolan.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi har bjudit in och berättat för de andra avdelningarna på förskolan. Vi har haft ett par externa studiebesök och ett par systerförskolor från ”Vi som växer” har också varit här och tittat. I februari ska vi hålla ett föredrag för personal och övriga intresserade i Nacka kommun.

Susanne Sawander

Christel Eklöf är teamledare och barnskötare och arbetar på Förskolan Vi som Växer Sunnebo på avdelningen Stubben.
E-postadress: stubben@visomvaxer.se

Helén Fonovich är barnskötare och arbetar på Förskolan Vi som Växer Sunnebo på avdelningen Stubben.
E-postadress: stubben@visomvaxer.se

Sebastian Brukroken är förskolechef och förskollärare på Förskolan Vi som Växer Sunnebo
E-postadress: sebastian@visomvaxer.se

 

Sidan publicerades 2015-01-14 11:16 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2015-01-27 17:03 av Hedda Lovén


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Staden som tema i förskolan

Barnen på Amadeus förskola i Nacka kommun fick göra utflykter till platser som broar, torn och museer, och de fick även besöka varandras hem. Syftet var att göra barnen medvetna om omgivningen och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.