2015-01-14 11:16  3058 Dela:

Inspirerande platser lockar till möten mellan de yngsta

Artikel nr 14 2014: Mötesplatsen – Om en förskolemiljö där de yngsta barnen möts genom sitt utforskande

Christel_Eklöf_Helen_Fonovich_Förskolan_ViSomVäxer

Christel Eklöf och Helén Fonovich arbetar på förskolan Vi som växer, Sunnebo i Nacka kommun. Sebastian Brukroken saknas på bilden.

En hemlig koja för förtroliga samtal eller ordlös ögonkontakt vid en spegelhörna. Sunnebo förskolas projekt kring mötesplatser för de yngsta har inspirerat både barn och personal.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi blev väldigt inspirerade av vårt projekt och ville dela med oss av våra upptäckter. Att skriva en utvecklingsartikel blev ett sätt att göra det, säger Christel Eklöf, teamledare och barnskötare på förskolan Vi som Växer Sunnebo.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt vi gjorde förra året under namnet Mötesplatsen. Genom att bygga upp olika miljöer på förskolan ville vi utforska hur, var och på vilket sätt barnen möttes på vissa platser. Helt enkelt hur möten uppstod genom utforskandet och vad som hände.

– De olika miljöerna bestod av en ljus koja, ett hörn med speglar, ett spegelbord, ett ljusbord där man med lera och sand kunde experimentera samt en station med en rad petflaskor fyllda med olika slags material. Barnen hade tillgång till de här platserna hela tiden, det var alltså inga arrangerade aktiviteter. Tillgängligheten är också en tanke som genomsyrar hela verksamheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dessa platser lockade till möten mellan barnen på alla möjliga sätt. Samma höst fick vi tio nya barn till avdelningen och det var väldigt tydligt hur just dessa mötesplatser blev ett sätt för barnen att lära känna varandra. Exempel är hur ett barn ensamt gick till spegelhörnan och beskådade sig själv från alla hålla och kanter för att i nästa stund möta ett annat barns blick genom spegelbilden. Det uppstod en ordlös kontakt genom speglarna.

– Det här är en småbarnsavdelning och många barn har inte det verbala språket så dessa möten var verkligen häftiga att studera. Den plats som lockade mest och flest var utan tvekan kojan, dit sökte barnen sig ofta, gärna två och två för en stunds förtrolighet. Kojans dragningskraft resulterade i att vi drog igång ett större kojprojekt på förskolan där vi experimenterade med olika slags kojor.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi är ännu mer fokuserade på att hitta sätt och platser som skapar möten mellan barnen på förskolan.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi har bjudit in och berättat för de andra avdelningarna på förskolan. Vi har haft ett par externa studiebesök och ett par systerförskolor från ”Vi som växer” har också varit här och tittat. I februari ska vi hålla ett föredrag för personal och övriga intresserade i Nacka kommun.

Susanne Sawander

Christel Eklöf är teamledare och barnskötare och arbetar på Förskolan Vi som Växer Sunnebo på avdelningen Stubben.
E-postadress: stubben@visomvaxer.se

Helén Fonovich är barnskötare och arbetar på Förskolan Vi som Växer Sunnebo på avdelningen Stubben.
E-postadress: stubben@visomvaxer.se

Sebastian Brukroken är förskolechef och förskollärare på Förskolan Vi som Växer Sunnebo
E-postadress: sebastian@visomvaxer.se

 

Sidan publicerades 2015-01-14 11:16 av
Sidan uppdaterades 2015-01-27 17:03 av


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Staden som tema i förskolan

Barnen på Amadeus förskola i Nacka kommun fick göra utflykter till platser som broar, torn och museer, och de fick även besöka varandras hem. Syftet var att göra barnen medvetna om omgivningen och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)