Inspirerande platser lockar till möten mellan de yngsta

Artikel nr 14 2014: Mötesplatsen – Om en förskolemiljö där de yngsta barnen möts genom sitt utforskande

Christel_Eklöf_Helen_Fonovich_Förskolan_ViSomVäxer

Christel Eklöf och Helén Fonovich arbetar på förskolan Vi som växer, Sunnebo i Nacka kommun. Sebastian Brukroken saknas på bilden.

En hemlig koja för förtroliga samtal eller ordlös ögonkontakt vid en spegelhörna. Sunnebo förskolas projekt kring mötesplatser för de yngsta har inspirerat både barn och personal.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi blev väldigt inspirerade av vårt projekt och ville dela med oss av våra upptäckter. Att skriva en utvecklingsartikel blev ett sätt att göra det, säger Christel Eklöf, teamledare och barnskötare på förskolan Vi som Växer Sunnebo.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt vi gjorde förra året under namnet Mötesplatsen. Genom att bygga upp olika miljöer på förskolan ville vi utforska hur, var och på vilket sätt barnen möttes på vissa platser. Helt enkelt hur möten uppstod genom utforskandet och vad som hände.

– De olika miljöerna bestod av en ljus koja, ett hörn med speglar, ett spegelbord, ett ljusbord där man med lera och sand kunde experimentera samt en station med en rad petflaskor fyllda med olika slags material. Barnen hade tillgång till de här platserna hela tiden, det var alltså inga arrangerade aktiviteter. Tillgängligheten är också en tanke som genomsyrar hela verksamheten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dessa platser lockade till möten mellan barnen på alla möjliga sätt. Samma höst fick vi tio nya barn till avdelningen och det var väldigt tydligt hur just dessa mötesplatser blev ett sätt för barnen att lära känna varandra. Exempel är hur ett barn ensamt gick till spegelhörnan och beskådade sig själv från alla hålla och kanter för att i nästa stund möta ett annat barns blick genom spegelbilden. Det uppstod en ordlös kontakt genom speglarna.

– Det här är en småbarnsavdelning och många barn har inte det verbala språket så dessa möten var verkligen häftiga att studera. Den plats som lockade mest och flest var utan tvekan kojan, dit sökte barnen sig ofta, gärna två och två för en stunds förtrolighet. Kojans dragningskraft resulterade i att vi drog igång ett större kojprojekt på förskolan där vi experimenterade med olika slags kojor.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi är ännu mer fokuserade på att hitta sätt och platser som skapar möten mellan barnen på förskolan.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi har bjudit in och berättat för de andra avdelningarna på förskolan. Vi har haft ett par externa studiebesök och ett par systerförskolor från ”Vi som växer” har också varit här och tittat. I februari ska vi hålla ett föredrag för personal och övriga intresserade i Nacka kommun.

Susanne Sawander

Christel Eklöf är teamledare och barnskötare och arbetar på Förskolan Vi som Växer Sunnebo på avdelningen Stubben.
E-postadress: stubben@visomvaxer.se

Helén Fonovich är barnskötare och arbetar på Förskolan Vi som Växer Sunnebo på avdelningen Stubben.
E-postadress: stubben@visomvaxer.se

Sebastian Brukroken är förskolechef och förskollärare på Förskolan Vi som Växer Sunnebo
E-postadress: sebastian@visomvaxer.se

 

Sidan publicerades 2015-01-14 11:16 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2015-01-27 17:03 av Hedda Lovén


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Staden som tema i förskolan

Barnen på Amadeus förskola i Nacka kommun fick göra utflykter till platser som broar, torn och museer, och de fick även besöka varandras hem. Syftet var att göra barnen medvetna om omgivningen och att väcka intresse för samhället och dess uppbyggnad.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.