Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Utveckla skolan nummer 8/2020: Interfoliering – En metod att få elever att minnas vad vi vill lära dem

Kari Maliniemi, Peter Habbe, Tavga Abdulla och Lasse Svensson.

Systematisk repetition av kunskaper –  interfoliering – fick eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla på gymnasieskolan YBC i Nacka har skrivit en artikel om interfoliering som undervisningsmetod .

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Initialt för att vi blev tilldelade Nacka kommuns Fjädernpris för vårt arbete där det ingår det att också skriva en artikel om sitt arbete. Men den stora poängen är ju att vi med artikeln får möjlighet att sprida våra erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Om interfoliering som är en relativt komplex undervisningsmetod i syfte att få kunskaper att sätta sig i långtidsminnet – kort sagt att få eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Enkelt beskrivet bygger interfoliering på att de viktigaste kunskaperna repeteras om och om igen under en längre period. Metoden används oftast i ämnet matematik men vi ville utforska hur den fungerade i andra ämnen.

– Artikeln beskriver ett ämnesövergripande projekt på samhällsvetenskapliga programmet med beteendeinriktning vid gymnasieskolan YBC i Nacka. Arbetet pågick under ett år i kurserna psykologi, samhällskunskap, ungdomskulturer samt svenska. Som första steg identifierade vi lärare vilka kunskaper som eleverna absolut måste få med sig i nämnda kurser. Utifrån den kunskapsinventeringen fördelades de här kunskaperna över tid så att de återkom och repeterades i flera arbetsområden Eleverna fick inga betygsliknande bedömningar.  på de enskilda arbetsområdena. Däremot fick de varje vecka göra självtester om vad de kom ihåg från undervisningen. Testerna varken kontrollerades eller bedömdes av oss lärare, utan var just en minnesteknik för att kunskaperna skulle sätta sig i långtidsminne I slutet av terminen fick eleverna ett muntligt- samt ett inlämningsprov. De här två proven låg sedan till grund för lärarnas betygsbedömning. För att ta reda på vad eleverna tyckte om undervisningsmetoden genomfördes flera enkäter, både under och efter projekttiden. Metoden diskuterades också med eleverna i fokusgrupper.

Vilka resultat har ni sett?

– Ett konkret resultat är att kursbetygen höjdes jämfört med tidigare år i motsvarande kurser. Vi har ingen evidens för att det kan kopplas till interfoliering, de högre betygen kan ju bero på andra saker, som att den här klassen överlag håller hög nivå. Men vår upplevelse och sammanlagda bedömning är att undervisningsmetoden innebar eleverna i större utsträckning kom ihåg vad de lärt sig.

– Till en början upplevde eleverna undervisningen som snuttifierad och rörig då samma kunskaper återkom flera gånger i olika kurser som överlappade varandra. Men elevernas frustation oroade inte oss lärare, vi hade kunskap om att det här är en vanlig reaktion från eleverna, så vi vilade tryggt i att de så småningom skulle se helheten och fördelarna med att repetera kunskaper.

”Vår bedömning är att undervisningsmetoden innebär att eleverna i större utsträckning kommer ihåg vad de lärt sig.”

– De veckovisa självtesten gav också upphov till frustration bland eleverna, främst för att proven inte granskades av lärarna, ”vad är det för poäng”, menade många elever. Efter en tid insåg de fördelarna med att återkommande checka av sina kunskaper för sin egen skull. Men vi lärare märkte att ju närmre kursslutet i kom desto mer stressade blev eleverna för sina kursbetyg. För oss lärare innebar metoden med interfoliering en hel del merarbete.  Samtidigt var det väldigt roligt att samarbeta och vi lärde oss mycket av varandra.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi blev så inspirerade att vi bestämde att arbeta vidare med metoden. Vid höstens terminsstart fick årets ettor träffa förra årets ettor som berättade om arbetssättet. Det var ett bra grepp som vi hoppas kan lindra den frustration som årets elever antagligen också kommer att känna i början. Vi lärare vill gärna få med fler kurser, historia bland andra.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Gymnasieskolan YBC i Nacka har bara cirka 600 elever så flertalet av våra kollegor känner till vårt arbete, många har visat nyfikenhet. Vi menar att interfoliering ligger helt rätt i tiden, inom forskningen talas det mycket om minnesstrategier och vi lärare ser också nyttan med att arbeta med det.

Peter Habbe, lärare i samhällskunskap och sociologi.
Kari Maliniemi, lärare i samhällskunskap och psykologi.
Jenny Segerberg, lärare i engelska och spanska.
Tavga Abdulla, lärare i matematik.
Lasse Svensson, lärare i svenska och tyska.
Samtliga arbetar i samma arbetslag på det samhällsvetenskapliga programmet på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Susanne Sawander


 

 

Sidan publicerades 2020-12-02 14:50 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser