IUP-lektioner ger ökat fokus och mer glädje

Artikel nr 7 2014: IUP – ett levande dokument i den dagliga undervisningen

Mikaela Högskog och Ulrika Hjertzell

Mikaela Högskoog och Ulrika Hjertzell arbetar som lärare i Nacka.

IUP som ett levande dokument i den dagliga undervisningen ger mer glädje och ökat kunskapsfokus. Det visar Mikaela Högskoog och Ulrika Hjertzell i ett projekt från Sågtorpsskolan i Nacka.
– Vi såg en mycket större delaktighet från eleverna, säger Mikaela Högskoog.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– När vi för ett par år sedan började jobba tillsammans ställde vi oss frågan hur vi bättre kunde få ihop arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP), utvecklingssamtal, läroplan och målstyrning och samtidigt få eleverna mer delaktiga i sitt lärande. Vi arbetade fram en metod som vi ville sprida vidare genom att skriva en artikel.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur IUP med den här metoden blir levande dokument i den dagliga undervisningen i stället för att vara en hyllvärmare som tas fram vid utvecklingssamtalen en gång per termin. Metoden bygger på en så kallad IUP-lektion varje vecka där eleverna jobbar med sina individuella mål. Viktigt i sammanhanget är att eleverna till stor del själva har formulerat sina mål.

– Genom en digital plattform kan både lärare, elever och föräldrar följa elevens IUP-arbete. En stor poäng är att målen snabbt kan följas upp och godkännas och därmed kan nya mål sättas allt eftersom eleven jobbar vidare.

Vilka resultat har ni sett?

– Elevernas glädje och engagemang på IUP-lektionerna! Det märks att de har lättare att fokusera på sitt eget lärande eftersom de tydligt kan följa sin egen utveckling. Effekterna syns också i andra ämnen där eleverna ofta kopplar ihop kunskap med sina egna mål. Arbetssättet har gett dem ett bättre sammanhang och ökad förståelse för sitt lärande.

– IUP-lektionerna innebär också att elever med problem lättare fångas upp i ett tidigt skede. Den här metoden är snarlik den som används inom exempelvis projektledning. Vi har mött en hel del föräldrar som känner igen arbetssättet från sina egna arbetsplatser, det är roligt.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har framför allt sett stora synergieffekter där vi bättre och lättare kan koppla ihop elevernas kunskapsmål med våra respektive ämnen. Dessutom blir arbetsbördan jämnare eftersom vi stämmer av elevernas IUP varje vecka. Man har helt enkelt bättre koll på läget. Men framför allt ser vi en mycket större delaktighet från eleverna.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft en halvdag där vi berättat för våra kollegor om projektet. Flera har visat intresse och vill lära sig metoden. Vi har planerat in work-shops och coachning.

Ulrika Hjertzell är 1-6 lärare ma/no/sv och arbetar som lärare på Sågtorpsskolan i Nacka kommun.
E-post: ulrika.hjertzell@nacka.se

Mikaela Högskoog är 1-7 lärare sv/so/eng och arbetar som lärare på Sågtorpsskolan i Nacka kommun.
E-post: mikaela.hogskoog@nacka.se

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2014-03-19 17:10 av
Sidan uppdaterades 2017-10-25 15:15 av


Relaterat

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

VSL. Visual Self Learning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers lärande

Hur kan pedagoger använda sig av självutvärdering, VSL, för att förbättra och utvärdera sin egen arbetsinsats? Camilla Björkman och Mia Hasselblad beskriver i denna artikel hur de har arbetat med enkla videoanalyser för att förbättra sin undervisning.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.