Kamratbedömning gav effekt i teknikundervisningen

Artikel nr 9 2013: Våga teknik – ett sätt att arbeta med kamratbedömning

Marianne Honig

Marianne Sigurdsdotter Honig har arbetat med kamratbedömning i teknikämnet i årskurs 5 under en termin. Det resulterade i att eleverna blev mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville inspirera andra lärare att arbeta med teknik och kamratbedömning.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om mitt arbete med teknikämnet i en årskurs 5. Barnen fick analysera ett vardagsföremål med minst en rörlig del, exempelvis en vitlöks- eller potatispress eller en sax. De skulle analysera produkten och titta på olika mekanismer som exempelvis hävstång, hjul eller skruv, och hur de förstärker olika krafter.

– I analysen skulle de även diskutera hur produkten har utvecklats ur ett historiskt perspektiv, och titta på för- och nackdelar med den. Slutligen skulle de resonera kring hur de själva kunde göra produkten bättre. I arbetet använde vi oss av kamratbedömning enligt modellen ”two stars and a wish”. Den går ut på att eleverna lyfter fram två goda saker i kamraternas texter och en önskan om något som kan förbättras.

Vilka resultat har du sett?

– Barnen var väldigt intresserade och engagerade i projektet. När de arbetade med kamratbedömning upptäckte de att de var tvungna att läsa kompisarnas arbeten otroligt noggrant för att kunna lämna synpunkter. Det fungerade väldigt bra. De blev mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av kompisarnas arbeten. När de läste varandras texter upptäckte de sina egna kvaliteter, om de missat något eller om det fanns något som de själva kunde förbättra.

– Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början. Jag tror att det är lättare för barn än för lärare att vara tuffa mot varandra. Men det innebär också att man som lärare måste planera ordentligt vilka barn man sätter ihop. Barnen i min klass var väldigt schyssta mot varandra.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Samtidigt som jag genomförde projektet läste jag in behörighet i No och teknik. Jag har blivit mycket säkrare på hur jag ska arbeta med Lgr 11 i teknikämnet, och även på att integrera teknik i andra ämnen. När det gäller kamratbedömning upptäckte jag att det finns mycket som barn klarar av, som man kan använda sig av i en klass. Det var också väldigt tidsbesparande för mig som pedagog. Men det är viktigt att anpassa kamratbedömningen efter vilken grupp av elever man har.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag ska berätta om arbetet på ett pedagogiskt forum i skolan. Min artikel har nästan samma upplägg som en lärarhandledning. Den kan man inspireras av och ha användning av oavsett vilket ämne man arbetar med.

Åsa Lasson

Marianne Sigurdsdotter Honig är utbildad 1-7-lärare och arbetar som klasslärare på Älta skola i Nacka kommun.

 

Sidan publicerades 2014-01-27 10:54 av
Sidan uppdaterades 2014-01-30 13:32 av


Relaterat

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

Teknik som ett integrerat ämne

Många lärare upplever att de inte behärskar att undervisa i teknik då deras förkunskaper är för dåliga. Jane Rosenquist har i sin undervisning integrerat ämnet teknik i de andra ämnena, tekniken har fått en mening, en plats i ett sammanhang.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

”Läsförståelse är nyckeln till alla andra ämnen”

Ett halvår efter att läraren Helena Eklund börjat använda sig av lässtrategier i årskurs 7 klarade samtliga elever testet i läsförståelse. I en utvecklingsartikel beskriver hon sitt arbete.

Podcast skapar motivation och höjer resultat

Att använda podcast i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

Kamratbedömning gav effekt i teknikundervisningen

Genom att använda sig av kamratbedömning blev eleverna mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten i teknik. ”Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början", säger läraren Marianne Sigurdsdotter Honig.

Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.

Hur IT kan användas i slöjdundervisningen

Slöjdläraren Mikael Loikkanens utvecklingsartikel handlar om hur han integrerat IT i sin undervisning. ”Det har blivit ett mer interaktivt arbetssätt. Förr använde man mer loggböcker, men nu kan text, bilder och film användas på ett helt annat sätt än tidigare”, säger han.

Samarbete med företag väckte elevernas intresse för ingenjörsyrket

Experiment med tryckluft och besök i en gruva. Projektet med att ta fram en mejselhammare i samarbete med ett industriföretag ökade elevernas intresse för naturvetenskapliga och tekniska yrken.

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer