Kamratbedömning gav effekt i teknikundervisningen

Artikel nr 9 2013: Våga teknik – ett sätt att arbeta med kamratbedömning

Marianne Honig

Marianne Sigurdsdotter Honig har arbetat med kamratbedömning i teknikämnet i årskurs 5 under en termin. Det resulterade i att eleverna blev mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av sina kompisars arbeten.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville inspirera andra lärare att arbeta med teknik och kamratbedömning.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om mitt arbete med teknikämnet i en årskurs 5. Barnen fick analysera ett vardagsföremål med minst en rörlig del, exempelvis en vitlöks- eller potatispress eller en sax. De skulle analysera produkten och titta på olika mekanismer som exempelvis hävstång, hjul eller skruv, och hur de förstärker olika krafter.

– I analysen skulle de även diskutera hur produkten har utvecklats ur ett historiskt perspektiv, och titta på för- och nackdelar med den. Slutligen skulle de resonera kring hur de själva kunde göra produkten bättre. I arbetet använde vi oss av kamratbedömning enligt modellen ”two stars and a wish”. Den går ut på att eleverna lyfter fram två goda saker i kamraternas texter och en önskan om något som kan förbättras.

Vilka resultat har du sett?

– Barnen var väldigt intresserade och engagerade i projektet. När de arbetade med kamratbedömning upptäckte de att de var tvungna att läsa kompisarnas arbeten otroligt noggrant för att kunna lämna synpunkter. Det fungerade väldigt bra. De blev mer medvetna om vad de själva kunde förbättra genom att ta del av kompisarnas arbeten. När de läste varandras texter upptäckte de sina egna kvaliteter, om de missat något eller om det fanns något som de själva kunde förbättra.

– Eftersom barnen visste att en kamrat skulle läsa deras arbete noggrant och ge respons så ansträngde de sig mer från början. Jag tror att det är lättare för barn än för lärare att vara tuffa mot varandra. Men det innebär också att man som lärare måste planera ordentligt vilka barn man sätter ihop. Barnen i min klass var väldigt schyssta mot varandra.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Samtidigt som jag genomförde projektet läste jag in behörighet i No och teknik. Jag har blivit mycket säkrare på hur jag ska arbeta med Lgr 11 i teknikämnet, och även på att integrera teknik i andra ämnen. När det gäller kamratbedömning upptäckte jag att det finns mycket som barn klarar av, som man kan använda sig av i en klass. Det var också väldigt tidsbesparande för mig som pedagog. Men det är viktigt att anpassa kamratbedömningen efter vilken grupp av elever man har.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag ska berätta om arbetet på ett pedagogiskt forum i skolan. Min artikel har nästan samma upplägg som en lärarhandledning. Den kan man inspireras av och ha användning av oavsett vilket ämne man arbetar med.

Åsa Lasson

Marianne Sigurdsdotter Honig är utbildad 1-7-lärare och arbetar som klasslärare på Älta skola i Nacka kommun.

 

Sidan publicerades 2014-01-27 10:54 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2014-01-30 13:32 av Hedda Lovén


Relaterat

Roligare NO och teknik med IT

Många elever i skolan tycker att fysik och teknik är svårt och tråkigt. Helena Kvarnsell vill med hjälp av IT göra undervisningen av NO och teknik roligare och lättare. Samtidigt förbättrades resultaten på nationella proven.

Teknik som ett integrerat ämne

Många lärare upplever att de inte behärskar att undervisa i teknik då deras förkunskaper är för dåliga. Jane Rosenquist har i sin undervisning integrerat ämnet teknik i de andra ämnena, tekniken har fått en mening, en plats i ett sammanhang.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet

Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete

Med hjälp av "läranderonder" har Johan Skytteskolan i Älvsjö utvecklat mer inkluderande lärmiljöer, berättar biträdande rektor Monika Strandberg. Hon har nu beskrivit arbetet i en utvecklingsartikel.

”Det är verksamheten som är problemet när det inte fungerar”

Laröds skola har bedrivit ett utvecklingsarbete som har resulterat i en synvända: Eleven är aldrig bekymret, det är miljön som är problemet när det inte fungerar. Rektor Gull-Britt Holm och biträdande rektor Katja Vinulv har skrivit en artikel om utvecklingsarbetet.

Podcast skapar motivation och höjer resultat

Att använda podcast i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

”Den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig”

Daniel Fredriksson har arbetat fram en praktisk metod som hjälper lärare och elever att skapa studiero i klassrummet. Alla elever som vill lära sig ska få en möjlighet att göra det, säger Daniel, och då finns inget utrymme för att köra enmansrace: alla i arbetslaget måste vara med på tåget.

Film som dokumentationsverktyg

På förskolan Vintergatan i Stockholm har barnen fått arbeta med film. Utifrån barnens egna hypoteser har de gemensamt skapat korta filmer som därefter har gjorts tillgängliga på internet.

Elever fångar hembygdshistoria genom ny teknik

Att använda QR-koder i stadsvandringen gjorde att både elevernas kunskaper om sin hembygd, och intresse för den, ökade betydligt. Det visar en utvecklingsartikel av tre lärare i Nacka kommun.

Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Med hjälp av digitalt rollspel i religionsundervisningen blir eleverna mer nyfikna och engagerade i ämnet. I en utvecklingsartikel berättar läraren Veronica Wirström om sina erfarenheter.

Elever saknar verktyg för källkritik

Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källors trovärdighet, visar en ny utvecklingsartikel. Många elever ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass, som nästan ingen hade hört talas om.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.