2017-03-29 10:34  1690 Dela:

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Artikel nummer 5 2017: Rutnät, robotar och koder: Om programmering i skolan

Mer tålamod för felsökning och större förståelse för geometri. Det är några av resultaten när elever i en klass 4 i på Sigridsborgs skola i Nacka fick lära sig grunderna i programmering, visar matematiklärare Jenny Wickholm och IT-administratör Alexander Hermansson i en utvecklingsartikel.

Alexander Hermansson & Jenny Wickholm.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I första hand för att vi ville söka Fjädernpriset som Nacka kommun varje år delar ut till pedagoger som gjort något utöver det vanliga. Att skriva en utvecklingsartikel blev också ytterligare ett sätt att formulera vad vi gjort under projektet.

Vad handlar artikel om?

– Om ett projekt med grundläggande programmering i en årskurs 4 på Sigfridsborgs skola i Nacka kommun. Till detta avsatte vi under ett läsår tid från matematiklektionerna samt elevens val. I ett första steg fick eleverna arbeta två och två och genom symboler flytta eller ”programmera” varandra runt ett stort rutnät som vi ritat upp på golvet. Det här var en övning i att vara tydlig och tänka precist, vilket är grunden i programmering. I nästa steg arbetade eleverna på surfplattor där de med hjälp av samma symboler programmerade en figur att röra sig på olika sätt.

Vilka resultat har ni sett?

– Flera, på olika plan och områden. Ett resultat blev synligt i matematiken där den här elevgruppen uppvisade tydliga förkunskaper i just geometri. Det var uppenbart att de genom programmeringen, framför allt då vi gjorde fysiska övningar, hade blivit bekant med vinklar och vinklars olika grader.

– Ett annat resultat är att eleverna utvecklade större tålamod i att ”avbugga”, det vill säga gå tillbaka och felsöka när något inte stämde i deras programmering. Under projektet var det ofta just felsökning som var mest spännande inslaget, att ”köra fast” blev ett sätt för eleverna att utvecklas. Överlag verkar det som om de här eleverna blivit bättre på att ta sig tid för just problemlösning.

– Ett spännande resultat är också att elever som normalt inte presterar så bra visade på stora kunskaper i programmering. Det skedde helt klart en slags kunskapsförskjutning i klassen och det gäller både pojkar och flickor.

– Även maktbalansen mellan oss lärare och elever förändrades, många elever är mycket vassare på ämnet än vad vi är.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Eleverna drev själva mycket av arbetet i projektet. Vi pedagoger lärde oss mycket av detta, inte minst att låta eleverna forma och styra innehållet i högre grad än vad vi gjort tidigare.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Framför allt genom kollegialt lärande som vi arbetar med här på skolan. Vi märker också att många elever fått mersmak, det är främst de som trycker på om mer programmering och kodning i skolan, vilket vi också utökat inom elevens val.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2017-03-29 10:34 av John Miller
Sidan uppdaterades 2018-02-21 16:01 av John Miller


Relaterat

Dataspel som appar

Stina Ekmarks elever är först i världen med att skapa spel och konvertera dem till appar. Nu har hon skrivit artikeln ”Dataspel som appar. 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad” om sitt arbete med en åttondeklass i Nacka kommun.

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.