Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Artikel nummer 5 2017: Rutnät, robotar och koder: Om programmering i skolan

Mer tålamod för felsökning och större förståelse för geometri. Det är några av resultaten när elever i en klass 4 i på Sigridsborgs skola i Nacka fick lära sig grunderna i programmering, visar matematiklärare Jenny Wickholm och IT-administratör Alexander Hermansson i en utvecklingsartikel.

Alexander Hermansson & Jenny Wickholm.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I första hand för att vi ville söka Fjädernpriset som Nacka kommun varje år delar ut till pedagoger som gjort något utöver det vanliga. Att skriva en utvecklingsartikel blev också ytterligare ett sätt att formulera vad vi gjort under projektet.

Vad handlar artikel om?

– Om ett projekt med grundläggande programmering i en årskurs 4 på Sigfridsborgs skola i Nacka kommun. Till detta avsatte vi under ett läsår tid från matematiklektionerna samt elevens val. I ett första steg fick eleverna arbeta två och två och genom symboler flytta eller ”programmera” varandra runt ett stort rutnät som vi ritat upp på golvet. Det här var en övning i att vara tydlig och tänka precist, vilket är grunden i programmering. I nästa steg arbetade eleverna på surfplattor där de med hjälp av samma symboler programmerade en figur att röra sig på olika sätt.

Vilka resultat har ni sett?

– Flera, på olika plan och områden. Ett resultat blev synligt i matematiken där den här elevgruppen uppvisade tydliga förkunskaper i just geometri. Det var uppenbart att de genom programmeringen, framför allt då vi gjorde fysiska övningar, hade blivit bekant med vinklar och vinklars olika grader.

– Ett annat resultat är att eleverna utvecklade större tålamod i att ”avbugga”, det vill säga gå tillbaka och felsöka när något inte stämde i deras programmering. Under projektet var det ofta just felsökning som var mest spännande inslaget, att ”köra fast” blev ett sätt för eleverna att utvecklas. Överlag verkar det som om de här eleverna blivit bättre på att ta sig tid för just problemlösning.

– Ett spännande resultat är också att elever som normalt inte presterar så bra visade på stora kunskaper i programmering. Det skedde helt klart en slags kunskapsförskjutning i klassen och det gäller både pojkar och flickor.

– Även maktbalansen mellan oss lärare och elever förändrades, många elever är mycket vassare på ämnet än vad vi är.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Eleverna drev själva mycket av arbetet i projektet. Vi pedagoger lärde oss mycket av detta, inte minst att låta eleverna forma och styra innehållet i högre grad än vad vi gjort tidigare.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Framför allt genom kollegialt lärande som vi arbetar med här på skolan. Vi märker också att många elever fått mersmak, det är främst de som trycker på om mer programmering och kodning i skolan, vilket vi också utökat inom elevens val.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2017-03-29 10:34 av John Miller
Sidan uppdaterades 2018-02-21 16:01 av John Miller


Relaterat

Dataspel som appar

Stina Ekmarks elever är först i världen med att skapa spel och konvertera dem till appar. Nu har hon skrivit artikeln ”Dataspel som appar. 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad” om sitt arbete med en åttondeklass i Nacka kommun.

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser