Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Artikel nummer 5 2017: Rutnät, robotar och koder: Om programmering i skolan

Mer tålamod för felsökning och större förståelse för geometri. Det är några av resultaten när elever i en klass 4 i på Sigridsborgs skola i Nacka fick lära sig grunderna i programmering, visar matematiklärare Jenny Wickholm och IT-administratör Alexander Hermansson i en utvecklingsartikel.

Alexander Hermansson & Jenny Wickholm.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I första hand för att vi ville söka Fjädernpriset som Nacka kommun varje år delar ut till pedagoger som gjort något utöver det vanliga. Att skriva en utvecklingsartikel blev också ytterligare ett sätt att formulera vad vi gjort under projektet.

Vad handlar artikel om?

– Om ett projekt med grundläggande programmering i en årskurs 4 på Sigfridsborgs skola i Nacka kommun. Till detta avsatte vi under ett läsår tid från matematiklektionerna samt elevens val. I ett första steg fick eleverna arbeta två och två och genom symboler flytta eller ”programmera” varandra runt ett stort rutnät som vi ritat upp på golvet. Det här var en övning i att vara tydlig och tänka precist, vilket är grunden i programmering. I nästa steg arbetade eleverna på surfplattor där de med hjälp av samma symboler programmerade en figur att röra sig på olika sätt.

Vilka resultat har ni sett?

– Flera, på olika plan och områden. Ett resultat blev synligt i matematiken där den här elevgruppen uppvisade tydliga förkunskaper i just geometri. Det var uppenbart att de genom programmeringen, framför allt då vi gjorde fysiska övningar, hade blivit bekant med vinklar och vinklars olika grader.

– Ett annat resultat är att eleverna utvecklade större tålamod i att ”avbugga”, det vill säga gå tillbaka och felsöka när något inte stämde i deras programmering. Under projektet var det ofta just felsökning som var mest spännande inslaget, att ”köra fast” blev ett sätt för eleverna att utvecklas. Överlag verkar det som om de här eleverna blivit bättre på att ta sig tid för just problemlösning.

– Ett spännande resultat är också att elever som normalt inte presterar så bra visade på stora kunskaper i programmering. Det skedde helt klart en slags kunskapsförskjutning i klassen och det gäller både pojkar och flickor.

– Även maktbalansen mellan oss lärare och elever förändrades, många elever är mycket vassare på ämnet än vad vi är.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Eleverna drev själva mycket av arbetet i projektet. Vi pedagoger lärde oss mycket av detta, inte minst att låta eleverna forma och styra innehållet i högre grad än vad vi gjort tidigare.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Framför allt genom kollegialt lärande som vi arbetar med här på skolan. Vi märker också att många elever fått mersmak, det är främst de som trycker på om mer programmering och kodning i skolan, vilket vi också utökat inom elevens val.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2017-03-29 10:34 av John Miller
Sidan uppdaterades 2018-02-21 16:01 av John Miller


Relaterat

Dataspel som appar

Stina Ekmarks elever är först i världen med att skapa spel och konvertera dem till appar. Nu har hon skrivit artikeln ”Dataspel som appar. 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad” om sitt arbete med en åttondeklass i Nacka kommun.

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!