Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Artikel nummer 5 2017: Rutnät, robotar och koder: Om programmering i skolan

Mer tålamod för felsökning och större förståelse för geometri. Det är några av resultaten när elever i en klass 4 i på Sigridsborgs skola i Nacka fick lära sig grunderna i programmering, visar matematiklärare Jenny Wickholm och IT-administratör Alexander Hermansson i en utvecklingsartikel.

Alexander Hermansson & Jenny Wickholm.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– I första hand för att vi ville söka Fjädernpriset som Nacka kommun varje år delar ut till pedagoger som gjort något utöver det vanliga. Att skriva en utvecklingsartikel blev också ytterligare ett sätt att formulera vad vi gjort under projektet.

Vad handlar artikel om?

– Om ett projekt med grundläggande programmering i en årskurs 4 på Sigfridsborgs skola i Nacka kommun. Till detta avsatte vi under ett läsår tid från matematiklektionerna samt elevens val. I ett första steg fick eleverna arbeta två och två och genom symboler flytta eller ”programmera” varandra runt ett stort rutnät som vi ritat upp på golvet. Det här var en övning i att vara tydlig och tänka precist, vilket är grunden i programmering. I nästa steg arbetade eleverna på surfplattor där de med hjälp av samma symboler programmerade en figur att röra sig på olika sätt.

Vilka resultat har ni sett?

– Flera, på olika plan och områden. Ett resultat blev synligt i matematiken där den här elevgruppen uppvisade tydliga förkunskaper i just geometri. Det var uppenbart att de genom programmeringen, framför allt då vi gjorde fysiska övningar, hade blivit bekant med vinklar och vinklars olika grader.

– Ett annat resultat är att eleverna utvecklade större tålamod i att ”avbugga”, det vill säga gå tillbaka och felsöka när något inte stämde i deras programmering. Under projektet var det ofta just felsökning som var mest spännande inslaget, att ”köra fast” blev ett sätt för eleverna att utvecklas. Överlag verkar det som om de här eleverna blivit bättre på att ta sig tid för just problemlösning.

– Ett spännande resultat är också att elever som normalt inte presterar så bra visade på stora kunskaper i programmering. Det skedde helt klart en slags kunskapsförskjutning i klassen och det gäller både pojkar och flickor.

– Även maktbalansen mellan oss lärare och elever förändrades, många elever är mycket vassare på ämnet än vad vi är.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Eleverna drev själva mycket av arbetet i projektet. Vi pedagoger lärde oss mycket av detta, inte minst att låta eleverna forma och styra innehållet i högre grad än vad vi gjort tidigare.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Framför allt genom kollegialt lärande som vi arbetar med här på skolan. Vi märker också att många elever fått mersmak, det är främst de som trycker på om mer programmering och kodning i skolan, vilket vi också utökat inom elevens val.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2017-03-29 10:34 av John Miller
Sidan uppdaterades 2018-02-21 16:01 av John Miller


Relaterat

Dataspel som appar

Stina Ekmarks elever är först i världen med att skapa spel och konvertera dem till appar. Nu har hon skrivit artikeln ”Dataspel som appar. 14-åringar gör appar om vikingatiden för iPhone och iPad” om sitt arbete med en åttondeklass i Nacka kommun.

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.