Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

Leda och lära nummer 1 2022: ”Nyttigt men plågsamt” Lärarnas ”skav”– vägen till skolutveckling och kollegialt lärande

Jennie Werner

När lärare får aktionsforska om sina egna frågor, om det som ”skaver”, sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare i svenska och SO på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Att skriva var ett sätt att utmana mig själv, jag har aldrig gjort något liknande tidigare. Men det var också ett sätt att knyta ihop det utvecklingsarbete som jag har varit med och drivit under flera år.

Vad handlar artikeln om?

– Den belyser några lärares uppfattningar om det utvecklingsarbete som vissa skolor i Eskilstuna kommun genomfört inom ramen för Ifousprogrammet Lärares praktik och profession. Programmet syftar till att genom ett kollegialt arbetssätt få igång ett forskningsbaserat utvecklingsarbete där aktionsforskning är det verktyg som lärare samlas kring. Artikeln bygger på enkätsvar från de lärare som deltagit i skolutvecklingsarbetet på skolan. De har flera gånger under programmets gång fått delge sina uppfattningar om hur utvecklingsarbetet fortskrider, samt sina lärdomar och utmaningar.

Vilka resultat har du sett?

– Att ett kollegialt lärande har skett kring såväl aktionsforskning som undervisning, vilket också var programmets huvudsyfte. Det har skett både genom arbetet i basgrupperna där lärarna delat med sig av sina tankar och funderingar till varandra, men också genom de så kallade rundabordspresentationer där lärarna har presenterat sin egen aktionsforskning för kollegor utanför den egna basgruppen. Tanken med det var just att sprida resultaten så brett som möjligt.

– Givetvis har det funnits problem längs vägen, pandemin inte minst. Den innebar att vi alla tvingades skifta fokus för att klara de akuta problem som uppstod i vardagen. Det här medförde också en tidsbrist, det var svårt att få tiden att räcka till. Därutöver har vår skola vuxit enormt de senaste åren, från fem till sexton klasser på tre år. Särskilt för de nyanställda lärarna blev det tufft att även mäkta med utvecklingsarbetet. Sammanfattningsvis visar ändå resultaten att lärarna genom arbetet med aktionsforskning fått vetenskapliga verktyg för att följa och utveckla sin undervisning tillsammans.

”Utvecklingsarbetet har inneburit att jag blivit noggrannare med att följa upp min egen undervisning.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har lärt mig massor och något jag tagit med mig är att jag blivit mer noga med att följa upp min egen undervisning. Idag följer jag mer systematiskt upp min undervisning, dels genom egna reflektioner, dels genom elevernas återkoppling. Utvecklingsarbetet har inneburit att jag fått upp ögonen för hur viktigt och effektivt det är med att ta sig tid för uppföljning.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har presenterat delar av mina resultat för alla i kollegiet och vår skola kommer att fortsätta med aktionsforskning. Vi deltar just nu i ett annat Ifous-program, Datadriven skolförbättring. Det programmet syftar till att man i stället för en magkänsla kring något som man vill utveckla, ska utgå från data. Som i tidigare program utgår arbetet från lärares egna vardagsnära frågor men denna gång med fokus på återkoppling.

Jennie Werner är lärare i svenska och SO i åk 7–9 och arbetar på Fristadsskolan
i Eskilstuna

Leda och lära nr 1/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-01-20 08:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-01-28 13:30 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser