Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Artikel nummer 2 2017: Konkretiserade lärandematriser – Ett effektivt verktyg för eleven att äga sitt eget lärande och sin progression

Konkreta lärandematriser med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Sickla skola i Nacka. – Matriserna skapar både motivation och tydlighet, säger Jakob Tham.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det var av flera skäl. Dels hängde vi på en satsning inom vår kommun, Nacka, som gick ut på att sprida bra idéer. Därigenom fick vi möjlighet att berätta om vårt arbete. Dels har resultaten av vårt arbete inspirerat oss att grotta vidare genom att bland annat skriva en utvecklingsartikel.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi tagit fram, utvecklat och infört ett verktyg för elever i syfte att de ska äga sitt eget lärande och sin skrivutveckling. Det hela började när vi rättade nationella prov i svenska och såg att många elever inte klarade att skilja på olika typer av texter.

– Här föddes idén om att utveckla ett verktyg i form av konkreta lärandematriser för olika textgenrer. Eleverna använder matriserna som en checklista för att själva stämma av vad den aktuella texten ska innehålla, beroende på genre. Matrisen innehåller också tydliga nivåskillnader samt kriterier som stöd för kamratbedömning.

– Artikeln beskriver vårt arbete med att ta fram matriserna, hur vi infört och arbetat med dem i undervisningen men också vilka resultat vi sett av det här arbetssättet.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett resultat på två fronter. Först och främst hos elever som har svårt att komma igång, ofta för att de inte riktigt vet hur och vad de ska göra. Det är tydligt att de konkreta matriserna hjälper dem att snabbare få grepp om vad som ska göras. Matriserna innebär också att elever mer sällan lämnar arbeten som inte är färdiga. När elever säger att ”nu är jag färdig” frågar vi om de checkat av med matrisen. Ibland upptäcker de själva att de missat något. I förlängningen innebär det är att eleverna kan ta kommando för sitt eget lärande.

– Andra resultat är att eleverna triggas av att komma vidare i matrisen som ju innehåller flera nivåer.

– Även högpresterande elever utmanas eftersom vi infört nivåer där även de här eleverna kan tvingas arbeta om sina texter, vilket de inte är så vana vid. Matrismodellen har på så vis förändrat elevernas skrivande till att vara mer av en process snarare än att något ska ”bli klart” så fort som möjligt. Just detta är ett tydligt resultat överlag – vi ger färre skrivuppgifter idag jämfört med tidigare men eleverna arbetar med dem under längre tid.

– Kamratbedömningen har blivit bättre tack vare de kriterier som matriserna innehåller. Eftersom eleverna checkar av varandras arbete riktas fokus på produkten, inte personen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Som lärare måste man givetvis lägga ned en hel det tid på att introducera och förklara för eleverna hur matriserna ska användas. Men det är det värt, idag är våra lärandematriser ett stående inslag i elevernas dagliga arbete.

– Vi har med tiden byggt upp en matrisbank och vi utvecklar matriserna hela tiden. Häri ligger egentligen det svåraste arbetet. Matriserna ska vara konkreta, tydliga och korta, max en A4, har vi sagt.

– I dagsläget används matriserna främst i svenska men det går givetvis att använda dem i andra ämnen där eleverna skriver texter.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har föreläst på vår egen skola, på seminarier runt om i kommunen samt på Sett-dagarna i Kista i höstas (Scandinavian Educational Technology Transformation). Många kollegor har visat intresse, en del har följt oss i spåren det är roligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-02-21 10:38 av
Sidan uppdaterades 2017-03-27 12:10 av


Relaterat

Elever i nian förstår inte kunskapsmålen

För elever i årskurs nio kretsar mycket av skolarbetet kring betyg. Men Jennie Sivenbring visar i sin studie att många elever inte vet hur de kan förbättra sina kunskaper eftersom de har svårt att förstå lärarens målformuleringar.

Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.