Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Artikel nummer 2 2017: Konkretiserade lärandematriser – Ett effektivt verktyg för eleven att äga sitt eget lärande och sin progression

Konkreta lärandematriser med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Sickla skola i Nacka. – Matriserna skapar både motivation och tydlighet, säger Jakob Tham.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det var av flera skäl. Dels hängde vi på en satsning inom vår kommun, Nacka, som gick ut på att sprida bra idéer. Därigenom fick vi möjlighet att berätta om vårt arbete. Dels har resultaten av vårt arbete inspirerat oss att grotta vidare genom att bland annat skriva en utvecklingsartikel.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi tagit fram, utvecklat och infört ett verktyg för elever i syfte att de ska äga sitt eget lärande och sin skrivutveckling. Det hela började när vi rättade nationella prov i svenska och såg att många elever inte klarade att skilja på olika typer av texter.

– Här föddes idén om att utveckla ett verktyg i form av konkreta lärandematriser för olika textgenrer. Eleverna använder matriserna som en checklista för att själva stämma av vad den aktuella texten ska innehålla, beroende på genre. Matrisen innehåller också tydliga nivåskillnader samt kriterier som stöd för kamratbedömning.

– Artikeln beskriver vårt arbete med att ta fram matriserna, hur vi infört och arbetat med dem i undervisningen men också vilka resultat vi sett av det här arbetssättet.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett resultat på två fronter. Först och främst hos elever som har svårt att komma igång, ofta för att de inte riktigt vet hur och vad de ska göra. Det är tydligt att de konkreta matriserna hjälper dem att snabbare få grepp om vad som ska göras. Matriserna innebär också att elever mer sällan lämnar arbeten som inte är färdiga. När elever säger att ”nu är jag färdig” frågar vi om de checkat av med matrisen. Ibland upptäcker de själva att de missat något. I förlängningen innebär det är att eleverna kan ta kommando för sitt eget lärande.

– Andra resultat är att eleverna triggas av att komma vidare i matrisen som ju innehåller flera nivåer.

– Även högpresterande elever utmanas eftersom vi infört nivåer där även de här eleverna kan tvingas arbeta om sina texter, vilket de inte är så vana vid. Matrismodellen har på så vis förändrat elevernas skrivande till att vara mer av en process snarare än att något ska ”bli klart” så fort som möjligt. Just detta är ett tydligt resultat överlag – vi ger färre skrivuppgifter idag jämfört med tidigare men eleverna arbetar med dem under längre tid.

– Kamratbedömningen har blivit bättre tack vare de kriterier som matriserna innehåller. Eftersom eleverna checkar av varandras arbete riktas fokus på produkten, inte personen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Som lärare måste man givetvis lägga ned en hel det tid på att introducera och förklara för eleverna hur matriserna ska användas. Men det är det värt, idag är våra lärandematriser ett stående inslag i elevernas dagliga arbete.

– Vi har med tiden byggt upp en matrisbank och vi utvecklar matriserna hela tiden. Häri ligger egentligen det svåraste arbetet. Matriserna ska vara konkreta, tydliga och korta, max en A4, har vi sagt.

– I dagsläget används matriserna främst i svenska men det går givetvis att använda dem i andra ämnen där eleverna skriver texter.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har föreläst på vår egen skola, på seminarier runt om i kommunen samt på Sett-dagarna i Kista i höstas (Scandinavian Educational Technology Transformation). Många kollegor har visat intresse, en del har följt oss i spåren det är roligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-02-21 10:38 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-03-27 12:10 av Hedda Lovén


Relaterat

Elever i nian förstår inte kunskapsmålen

För elever i årskurs nio kretsar mycket av skolarbetet kring betyg. Men Jennie Sivenbring visar i sin studie att många elever inte vet hur de kan förbättra sina kunskaper eftersom de har svårt att förstå lärarens målformuleringar.

Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).