Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Artikel nummer 2 2017: Konkretiserade lärandematriser – Ett effektivt verktyg för eleven att äga sitt eget lärande och sin progression

Konkreta lärandematriser med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Sickla skola i Nacka. – Matriserna skapar både motivation och tydlighet, säger Jakob Tham.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det var av flera skäl. Dels hängde vi på en satsning inom vår kommun, Nacka, som gick ut på att sprida bra idéer. Därigenom fick vi möjlighet att berätta om vårt arbete. Dels har resultaten av vårt arbete inspirerat oss att grotta vidare genom att bland annat skriva en utvecklingsartikel.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi tagit fram, utvecklat och infört ett verktyg för elever i syfte att de ska äga sitt eget lärande och sin skrivutveckling. Det hela började när vi rättade nationella prov i svenska och såg att många elever inte klarade att skilja på olika typer av texter.

– Här föddes idén om att utveckla ett verktyg i form av konkreta lärandematriser för olika textgenrer. Eleverna använder matriserna som en checklista för att själva stämma av vad den aktuella texten ska innehålla, beroende på genre. Matrisen innehåller också tydliga nivåskillnader samt kriterier som stöd för kamratbedömning.

– Artikeln beskriver vårt arbete med att ta fram matriserna, hur vi infört och arbetat med dem i undervisningen men också vilka resultat vi sett av det här arbetssättet.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett resultat på två fronter. Först och främst hos elever som har svårt att komma igång, ofta för att de inte riktigt vet hur och vad de ska göra. Det är tydligt att de konkreta matriserna hjälper dem att snabbare få grepp om vad som ska göras. Matriserna innebär också att elever mer sällan lämnar arbeten som inte är färdiga. När elever säger att ”nu är jag färdig” frågar vi om de checkat av med matrisen. Ibland upptäcker de själva att de missat något. I förlängningen innebär det är att eleverna kan ta kommando för sitt eget lärande.

– Andra resultat är att eleverna triggas av att komma vidare i matrisen som ju innehåller flera nivåer.

– Även högpresterande elever utmanas eftersom vi infört nivåer där även de här eleverna kan tvingas arbeta om sina texter, vilket de inte är så vana vid. Matrismodellen har på så vis förändrat elevernas skrivande till att vara mer av en process snarare än att något ska ”bli klart” så fort som möjligt. Just detta är ett tydligt resultat överlag – vi ger färre skrivuppgifter idag jämfört med tidigare men eleverna arbetar med dem under längre tid.

– Kamratbedömningen har blivit bättre tack vare de kriterier som matriserna innehåller. Eftersom eleverna checkar av varandras arbete riktas fokus på produkten, inte personen.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Som lärare måste man givetvis lägga ned en hel det tid på att introducera och förklara för eleverna hur matriserna ska användas. Men det är det värt, idag är våra lärandematriser ett stående inslag i elevernas dagliga arbete.

– Vi har med tiden byggt upp en matrisbank och vi utvecklar matriserna hela tiden. Häri ligger egentligen det svåraste arbetet. Matriserna ska vara konkreta, tydliga och korta, max en A4, har vi sagt.

– I dagsläget används matriserna främst i svenska men det går givetvis att använda dem i andra ämnen där eleverna skriver texter.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har föreläst på vår egen skola, på seminarier runt om i kommunen samt på Sett-dagarna i Kista i höstas (Scandinavian Educational Technology Transformation). Många kollegor har visat intresse, en del har följt oss i spåren det är roligt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-02-21 10:38 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-03-27 12:10 av Hedda Lovén


Relaterat

Elever i nian förstår inte kunskapsmålen

För elever i årskurs nio kretsar mycket av skolarbetet kring betyg. Men Jennie Sivenbring visar i sin studie att många elever inte vet hur de kan förbättra sina kunskaper eftersom de har svårt att förstå lärarens målformuleringar.

Formativ bedömning ökar elevers prestationer i matematik

Om lärare får tid och stöd i sin fortbildning i formativ bedömning kan det ge stora effekter på elevernas undervisning i matematik, visar Catarina Anderssons avhandling.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.